Diabetes och trä­ning

Kroppen 3 – Din anatomi från topp till tå! - - Kroppen I Arbete -

Trä­ning kan ge blod­soc­ker­sväng­ning­ar, men de är mind­re dra­ma­tis­ka vid typ 2-diabetes än vid typ 1-diabetes. Lågt blod­soc­ker (hy­po­gly­ke­mi) kan upp­stå ef­tersom musk­ler­na an­vän­der glu­kos som ener­gi och krop­pen blir mer käns­lig för in­su­lin. Högt blod­soc­ker (hy­pergly­ke­mi) kan ut­lö­sas av and­ra hor­mo­ner, till ex­em­pel ad­re­na­lin, som fri­sätts un­der trä­ning.

För att hål­la en ba­lan­se­rad blod­soc­ker­ni­vå vid typ 1di­a­be­tes krävs en ba­lans mel­lan in­sulin­dos, mat- och dryc­kin­tag samt mäng­den trä­ning, och hän­syn mås­te tas till ytt­re fak­to­rer, som tem­pe­ra­tur. Diabetes va­ri­e­rar in­di­vi­du­ellt, och oli­ka per­so­ner re­a­ge­rar oli­ka på trä­ning. Fy­sisk ak­ti­vi­tet kan dock för­bätt­ra blod­soc­ker­kon­trol­len och gö­ra att in­su­li­net ut­nytt­jas bätt­re.

Cyk­ling är en fy­siskt krä­van­de ut­hål­lig­hets­sport, och med­lem­mar­na i Team No­vo Nor­dic, ett pro­fes­sio­nellt cy­kel­team där al­la har diabetes, mås­te kon­trol­le­ra sitt blod­soc­ker med en blod­soc­ker­mä­ta­re fö­re, un­der och ef­ter lop­pen. Cy­klis­ter­na mås­te fyl­la på med kol­hyd­ra­ter (äta hög­kol­hyd­rat­kost) fö­re ett lopp och dric­ka nå­got med myc­ket kol­hyd­ra­ter ef­ter lop­pet. Un­der lop­pet mås­te de mä­ta blod­sock­ret of­ta. Om det lig­ger över grän­sen kan de ta lä­ke­me­del för att sän­ka det, och om det i stäl­let lig­ger un­der grän­sen mås­te de få i sig mat el­ler dryck med myc­ket kol­hyd­ra­ter för att få blod­sock­ret att sti­ga igen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.