Kamp–flykt­re­ak­tio­nen

När hjär­nan ak­ti­ve­rar sin över­lev­nads­me­ka­nism!

Kroppen 3 – Din anatomi från topp till tå! - - Kroppen I Arbete -

Sin­nes­in­tryck skic­kas nor­malt från krop­pen till den del av hjär­nan som kal­las ta­lamus. Där­i­från skic­kas sig­na­ler­na till hipp­ocam­pus för fort­satt ana­lys – för att in­fo­ga in­tryc­ket i ett stör­re sam­man­hang och tol­ka det på ett be­grip­ligt sätt. Ana­ly­sen skic­kas till amyg­da­la, som even­tu­ellt ak­ti­ve­rar en re­le­vant käns­lo­re­ak­tion.

När hjär­nan mot­tar sig­na­ler som kan ty­da på att det är fa­ra å fär­de, fun­ge­rar ana­ly­sen på ett an­nat sätt. Den ovan be­skriv­na pro­ces­sen går sin gil­la gång, men en så­dan grund­lig ana­lys tar far­ligt lång tid. Det kanske kan ta nå­gon bråk­dels se­kund att tol­ka vad som egent­li­gen hän­der, men så lång tid har vi in­te all­tid på oss. För att krop­pen ska kun­na re­a­ge­ra blixt­snabbt på fa­ra, skic­kar ta­lamus rå­da­ta, allt­så obe­ar­be­ta­de sig­na­ler, di­rekt till amyg­da­la via en gen­väg.

Så snart amyg­da­la mot­tar sig­na­len skic­kar den ett med­de­lan­de till hy­po­fy­sen. Hy­po­fy­sen är det om­rå­det i hjär­nan som ak­ti­ve­rar en del av hor­mon­sy­ste­met. Det släp­per ut en cock­tail av runt 30 oli­ka hor­mo­ner i blodom­lop­pet. Ett av hor­mo­ner­na är ex­tra vik­tigt, ad­re­na­lin, som ak­ti­ve­rar en lång rad fy­si­o­lo­gis­ka re­ak­tio­ner på oli­ka stäl­len i krop­pen. I lung­or­na får ad­re­na­li­net den glat­ta mus­ku­la­tu­ren att slapp­na av så att luft­pas­sa­ger­na ut­vid­gas och mer sy­re trans­por­te­ras till blo­det. Ad­re­na­li­net sti­mu­le­rar även cel­ler i hjär­tat, så att pul­sen sti­ger, och får musk­ler­na i ögo­nen att dras sam­man så att pu­pil­ler­na ut­vid­gas. Det är de fy­sis­ka änd­ring­ar­na som de här hor­mo­ner­na star­tar som går un­der be­teck­ning­en kamp–flykt­re­ak­tio­nen. Den för­be­re­der dig på att slåss el­ler fly för li­vet.

Få av oss upp­le­ver far­li­ga si­tu­a­tio­ner i var­da­gen, så kamp–flykt­re­ak­tio­nen är of­ta falskt alarm. Ögon­blic­ket av pa­nik som du upp­le­ver ef­ter en kraf­tig smäll be­ror allt­så på att nerv­sig­na- ler­na når amyg­da­la in­nan de har hun­nit ana­ly­se­ras på en hög­re ni­vå i hjär­nan. För att va­ra på den säk­ra si­dan ak­ti­ve­ras kamp–flykt­re­ak­tio­nen au­to­ma­tiskt, in­nan si­tu­a­tio­nen har hun­nit ut­vär­de­ras. Når amyg­da­la får yt­ter­li­ga­re in­for­ma­tion och drar slut­sat­sen att du trots allt in­te är i fa­ra, skic­kar den sig­na­ler till­ba­ka till ta­lamus att kamp–flykt­re­ak­tio­nen kan av­bry­tas – och krop­pen åter­går till nor­mal funk­tion. Vis­sa av oss be­hö­ver gans­ka lång tid på oss att åter­stäl­la krop­pen. Det kan ta någ­ra tim­mar – ell­er i värs­ta fall fle­ra da­gar.

Män­ni­sko­hjär­nan är allt­så spe­ci­al­ut­veck­lad för att va­ra för­be­redd för det värs­ta. Det kan ver­ka dumt att al­la höga ljud be­trak­tas som far­li­ga, men om fa­ran nå­gon gång är re­ell kan över­re­ak­tio­nen räd­da ditt liv.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.