Är ång­est ärft­ligt?

Din ång­est kan be­ror på dna-ma­te­ri­al som du har ärvt av di­na för­fä­der.

Kroppen 3 – Din anatomi från topp till tå! - - Kroppen I Arbete -

Förr trod­de man att all ir­ra­tio­nell rädsla be­rod­de på per­son­li­ga upp­le­vel­ser el­ler att man ha­de lärt sig av and­ra. Det stäm­mer nog när man ut­veck­lar ång­est el­ler en spe­ci­fik fo­bi ef­ter en trau­ma­tisk upp­le­vel­se. Till ex­em­pel skul­le det in­te va­ra så över­ras­kan­de om en per­son som näs­tan dör av drunk­ning ut­veck­lar hyd­ro­fo­bi, vat­ten­skräck. Hjär­nan gör då en kopp­ling mel­lan si­tu­a­tio­nen och käns­lan av smär­ta och pa­nik, och lag­rar den i min­net.

Det finns dock en­skil­da ty­per av ång­est som för­mod­li­gen har en ge­ne­tisk kom­po­nent. Det är till ex­em­pel mer san­no­likt att enäggstvil­ling­ar de­lar sam­ma ir­ra­tio­nel­la rädsla än två­äggstvil­ling­ar, även om de väx­er upp i oli­ka mil­jö­er, och det finns of­ta fle­ra per­so­ner i en och sam­ma fa­milj som har be­svär med ång­est.

Ex­pe­ri­ment med möss har vi­sat att in­lärd rädsla för oli­ka sa­ker kan över­fö­ras till barn och till och med barn­barn. Mös­sen lär­de sig att va­ra räd­da för luk­ten av ace­to­fe­non, ett ke­miskt äm­ne som har en stark och söt lukt. Fors­kar­na upp­täck­te se­dan att två se­na­re ge­ne­ra­tio­ner skräm­des av sam­ma lukt.

En möj­lig för­kla­ring kan va­ra att de vux­na mös­sen kom­mu­ni­ce­ra­de till si­na ung­ar att luk­ten är far­lig. And­ra stu­di­er har vi­sat att skräm­da möss var­nar and­ra möss i när­he­ten ge­nom att ut­sönd­ra ett fero­mon som fun­ge­rar som ett larm. Men i den först­nämn­da stu­di­en blev fak­tiskt ung­ar­na räd­da för dof­ten re­dan all­ra förs­ta gång­en de upp­lev­de den. Dess­utom upp­fost­ra­des vis­sa av ung­ar­na till ge­ne­ra­tio­nen med skräm­da möss av för­äld­rar som in­te ha­de bli­vit skräm­da. Des­sa ung­ar blev än­då räd­da för luk­ten, till skill­nad från de vux­na mös­sen i de­ras när­het. Allt det­ta ty­der på att ång­est in­te ba­ra lärs in so­ci­alt, ut­an kan lag­ras i ge­ner­na.

Vi vet in­te helt hur in­lärd ång­est ärvs i fle­ra ge­ne­ra­tio­ner, men nya te­o­ri­er pe­kar mot det vi kal­lar epi­ge­ne­tiskt arv: att den ur­sprung­li­ga, skräm­man­de upplevelsen sat­te igång ke­mis­ka för­änd­ring­ar i genut­tryc­ket (vil­ka ge­ner som slås av och på) ut­an att änd­ra ge­ner­na i sig. Fors­ka­re upp­täck­te att de skräm­da mös­sen och de­ras av­kom­ma ut­veck­la­de fler luktre­cep­to­rer i hjär­nan jäm­fört med van­li­ga möss. Med fler så­da­na re­cep­to­rer kun­de de upp­täc­ka ace­to­fe­non än­nu bätt­re och där­med bli var­na­de ti­di­ga­re.

Epi­ge­ne­tik är ett re­la­tivt ungt forsk­nings­fält, men det är långt ifrån omöj­ligt att rädsla och and­ra star­ka min­nen och er­fa­ren­he­ter kan gå i arv även hos män­ni­skor.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.