Skil­jer sig bukspott­kör­teln mel­lan män­ni­skor och djur?

Kroppen 3 – Din anatomi från topp till tå! - - Anatomi -

Al­la rygg­rads­djur har nå­gon typ av bukspottskör­tel och kan där­med få diabetes. Där­e­mot va­ri­e­rar kör­telns ut­se­en­de mel­lan oli­ka djur. Hos män­ni­skor är bukspott­kör­teln of­tast ett se­pa­rat or­gan som sit­ter bakom mag­säc­ken. Hos and­ra djur kan le­ver och bukspottskör­tel sit­ta ihop. Bukspott­kör­teln kan ock­så va­ra upp­de­lad i många ore­gel­bund­na rör längs tunn­tar­men, el­ler så kan de­lar av dess funk­tion va­ra ut­sprid­da i cell­grup­per längs tarm­väg­gen.

En an­nan vik­tig skill­nad kan va­ra an­ta­let gång­ar som för­e­nar bukspott­kör­teln med tar­men. Hos de fles­ta män­ni­skor finns ba­ra en gång, men vis­sa har två el­ler tre, el­ler kanske än­nu fler. Hos and­ra djur va­ri­e­rar an­ta­let myc­ket mer. Bukspott­kör­telns funk­tion är i stort sett den­sam­ma: att pro­du­ce­ra mat­smält­nings­en­zy­mer och hor­mo­ner som re­gle­rar blod­soc­ker­ni­vån.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.