”Det all­ra vik­ti­gas­te än­då är att ska­pa rum som det går att le­va i och då får es­te­ti­ken ibland stå till­ba­ka”

Leva & Bo - - Mitt Drömhem -

ock­ra­fär­ga­de par­dör­rar­na upp sig. Och det är ma­giskt vac­kert, li­te som att kö­ra rakt in i en sa­ga.

– En av de sa­ker jag gil­lar all­ra mest med vår gård är lä­get. Är det ett råd jag vill ge till nå­gon i hus­kö­par­ta­gen, så är det att verk­li­gen tän­ka på det. En oprak­tisk plan­lös­ning el­ler ma­te­ri­al­val som man in­te gil­lar går att för­änd­ra, det går där­e­mot in­te med hu­sets lä­ge.

FÖRST HYR­DE FA­MIL­JEN hu­set ett år in­nan de tog ste­get fullt ut och tog över som äga­re 2010. So­fia och Ro­bert såg det som ett bra sätt att prö­va på vad ett liv på lan­det skul­le in­ne­bä­ra ef­ter att ha bott någ­ra år in­ne i stan.

– Vi triv­des så him­la bra i byn och även med hu­set, så kö­pet kän­des helt rätt. Att först hy­ra un­der ett år var ock­så ett sätt för oss att kun­na kän­na oss för vad det rent prak­tiskt skul­le in­ne­bä­ra att le­va på lan­det. Själv är jag upp­vux­en så och är där­för in­te så sär­skilt rädd för att hug­ga i och skot­ta snö om vin­tern, el­ler ta itu allt an­nat jobb som föl­jer med att ta hand om en gård.

Väs­ter­bot­tens­går­den på 180 kvadrat­me­ter re­no­ve­ra­des på 1980-ta­let och ti­di­ga­re äga­re ha­de då bland an­nat gjort för­änd­ring­ar i den ur­sprung­li­ga plan­lös­ning­en. Till ex­em­pel togs pig­kam­ma­ren på bot­ten­vå­ning­en bort, ett of­ta myc­ket li­tet rum som är ka­rak­tä­ris­tisk för går­dar i Väs­ter­bot­ten. I stäl­let bygg­des ett bad­rum och hal­len öpp­na­des upp och gjor­des stör­re.

När se­dan So­fia och Ro­bert tog över går­den sat­te de i gång med nytt re­no­ve­rings­ar­be­te. Bland an­nat byt­tes al­la föns­ter och fa­mil­jen tving­a­des ri­va ut kö­ket ef­ter en be­svär­lig vat­ten­ska­da.

I SAM­BAND MED köks­re­no­ve­ring­en val­de man att sät­ta in ett par dubbel­dör­rar för att kun­na öpp­na upp som­mar­tid och släp­pa in lju­set och al­la ljud från sko­gen run­tom­kring.

De val­de ock­så att lå­ta den gam­la järn­spi­sen va­ra kvar. Först an­vän­des den som vär­me­käl­la, men ef­ter att berg­vär­me har in­stal­le­rats tjä­nar den nu­me­ra i hu­vud­sak som triv­sel­käl­la.

– Det är så ro­fyllt att stö­ka på i kö­ket på vin­tern och kän­na vär­men från el­den och lyss­na till hur det knäp­per och spra­kar, sä­ger So­fia.

I dag är he­la hu­set var­samt re­no­ve­rat. Allt från val av

ÖP­PEN SPIS Med föns­ter som vet­ter mot tre vä­der­streck är sa­len ljus och triv­sam. På vin­tern är det my­sigt att el­da en bra­sa. FI­NA DE­TAL­JER

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.