SAT­SA PÅ RÖTTER

Rot­fruk­ter är nyt­ti­ga, go­da och dess­utom ett bra kli­mats­mart val. Nu är de som bäst, och sä­song­en är lång. Njut av dem ugns­ros­ta­de, i sop­por, gry­tor och gra­täng­er.

Mat & Vin - - Råvaran:Rotfrukter - AV CE­CI­LIA LUNDIN OCH UL­LA KARLSTRÖM FO­TO: PER RANUNG

1. BE­TOR finns som rö­da, gu­la och ran­di­ga så kal­la­de pol­ka­be­tor. Ko­ka all­tid be­tor­na med ska­let på, då be­hål­ler de sin vack­ra färg. Ska­let gnug­gas se­dan en­kelt bort un­der rin­nan­de kallt vat­ten. Be­tor ser­ve­ras of­tast kok­ta men är ock­så go­da att hyv­la tunt i sal­la­der. 2. KASSAVA kom­mer ur­sprung­li­gen från Sy­da­me­ri­ka men har nu spri­dits och är bas­fö­da i många län­der i Asi­en och Afri­ka. Det finns bå­de sö­ta och bitt­ra kassa­varöt­ter, men al­la in­ne­hål­ler blåsy­ra som för­svin­ner vid tillag­ning. Van­li­gast är att man ko­kar den ska­la­de ro­ten och ser­ve­rar den som till­be­hör till and­ra rät­ter. 3. JORDÄRTSKOCKAN är släkt med sol­ro­sen och od­la­des förr en­bart för si­na vack­ra blom­mors skull. Ska­la­de jord­ärt­skoc­kor ska läg­gas di­rekt i kallt vat­ten, an­nars miss­fär­gas de. Jord­ärt­skoc­kor pas­sar bra i sop­por och gra­täng­er. 4. KÅLROTEN in­ne­hål­ler myc­ket C-vi­ta­min och är en rot­frukt som är lätt att va­ri­e­ra. Den pas­sar li­ka bra till mos, att ugns­ros­ta, i gra­täng el­ler soppa. Det är ock­så gott att grov­ri­va kålroten och blan­da med vi­nä­grett. 5. MAJROVA är en söt li­ten rot­frukt med vac­kert rosa­fär­gat skal. Den får dock in­te bli för stor, max 10 cm. Blir den stör­re än så blir den hård och trä­ig och kan dess­utom få en besk smak. Små ex­em­plar är mjäl­la och har en mild kålsmak. Maj­ro­vor pas­sar bra att ko­ka, stu­va, strim­la ner i wo­ken el­ler rå­riv­na som sal­lad. 6. MO­RÖT­TER finns i många oli­ka fär­ger. Orange är van­li­gast, men det finns bå­de vi­ta, gu­la, rö­da och li­la mo­röt­ter. Det är be­ta­ka­ro­ten som ger mo­ro­ten dess rö­do­ran­ge färg och som om­vand­las till A-vi­ta­min i krop­pen. Mo­röt­ter kan rå­ri­vas, ko­kas, ugns­rostas, mix­as till puré el­ler wo­kas i strim­lor el­ler sta­var. 7. PALSTERNACKAN sma­kar sött och gott. Att den är släkt med mo­röt­ter syns på for­men. Ti­di­ga­re åts den mest kokt me­dan vi nu läg­ger palsternackan i en god gra­täng, mix­ar den till puré el­ler ugns­ros­tar den, gär­na till­sam­mans med and­ra rot­fruk­ter. 8. PO­TA­TIS är en bil­lig rå­va­ra, propp­full med nyt­ti­ga vi­ta­mi­ner och fib­rer. Det finns po­ta­tis i al­la stor­le­kar och även i fle­ra fär­ger, till ex­em­pel blå kon­go. Spar­ris­po­ta­tis, man­del­po­ta­tis, as­te­rix och körs­bärspo­ta­tis är någ­ra ex­em­pel som skil­jer sig åt i smak och form. Po­ta­tis är lätt att va­ri­e­ra som till­be­hör. 9. SVARTRÖTTER är av­långa, li­te knö­li­ga rötter med svart skal. När svar­t­röt­ter­na ska­las mås­te de ge­nast läg­gas i kallt vat­ten med pres­sad ci­tron, an­nars mörk­nar de. De kal­las ock­så för fat­tig­mans­spar­ris, ef­tersom sma­ken är li­te lik vit spar­ris, men svar­t­röt­ter­na är bil­li­ga­re. 10. långt SÖTPOTATIS­håll släkt med kom­mer­vår svenskafrån Sy­da­me­rika­po­ta­tis. Den ochär tio är gång­er­ba­ra på så söt som van­lig po­ta­tis. Ska­lets färg va­ri­e­rar från rött till ljus­brunt, frukt­köt­tet går från blek­gult till orange. Söt­po­ta­tis är god att ugns­ros­ta i klyf­tor till­sam­mans med and­ra rot­fruk­ter el­ler att ba­ka i hal­vor, gär­na med li­te chi­li och li­me som bry­ter av mot det sö­ta.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.