SLUTA TJATA – LÅT MIG VARA SINGEL OCH LYCKLIG

Metro Sweden (Stockholm) - - Debatt - RONJA LEHTONEN

”Var­för träf­far hon ing­en?”

Var­för skul­le jag gö­ra det?

Jag upp­le­ver att det tiss­las och tass­las om huruvi­da jag träf­far nå­gon eller in­te. Som svar på frå­gan: det hän­der in­te myc­ket på kär­leks­fron­ten och jag har in­te bråt­tom hel­ler. Går det att ha bråt­tom? Nej, skul­le nog de fles­ta sva­ra. Det är väl klart att jag vill träf­fa nå­gon, det vill väl de fles­ta, men hit­tills har det ba­ra in­te träf­fat rätt. ”Du är för krä­sen.” Krä­sen? Säms­ta för­kla­ring­en nå­gon­sin. Är det jag själv som be­stäm­mer för vem jag ska ha käns­lor för? För det är väl än­då det kär­lek hand­lar om… eller?

”Du är li­te fööör själv­stän­dig.” Hur kan man vara ”för själv­stän­dig?” Är det nå­gon­sin nå­gon som sä­ger så till en man? ”Du är li­te för själv­stän­dig.” Nej, jag tror ef­tersom de har fler att väl­ja på?

Det är otro­ligt vil­ka kons­ti­ga kom­men­ta­rer jag har fått ge­nom åren och jag vet in­te om jag ska skrat­ta eller grå­ta. Men jag väl­jer att skrat­ta. Dels för att det är be­tyd­ligt ro­li­ga­re att skrat­ta och dels för att de som ”föl­jer ström­men” in­te för­står att man fak­tiskt kan gå and­ra hål­let. Jag mås­te in­te ha pojk­vän. Jag mås­te in­te ha flick­vän hel­ler. Jag mås­te fak­tiskt in­te gif­ta mig och jag mås­te fak­tiskt hel­ler sät­ta någ­ra barn till värl­den. Frå­gan som ly­der ”har du nå­gon sex­lust ens?” är ock­så skratt­re­tan­de. Det är väl skill­nad på sex­liv och att le­va i två­sam­het? Att få träf­fa nå­gon och kän­na öm­se­si­dig kär­lek vo­re helt fan­tas­tiskt, men det får bli den da­gen och den ”sor­gen”.

Till dess: Låt mig vara singel och låt mig få må bra.

Comments

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.