”De med hög in­komst bor­de få gå fö­re i vård­kön”

Den sjuk­skriv­na yr­kes­dy­ka­ren Jo­han An­ders­son pe­kar på en för­bätt­ring som han skul­le vil­ja se i det svens­ka vård­kö­sy­ste­met – som han tror skul­le kun­na in­ne­bä­ra öka­de re­sur­ser och att fler får bätt­re vård.

Metro Sweden (Stockholm) - - Si­dan 1 - JO­HAN AN­DERS­SON, YR­KES­DY­KA­RE

Det lå­ter full­stän­digt van­sin­nigt – men är helt lo­giskt, skri­ver Jo­han An­ders­son om sitt för­slag att högin­komst­ta­ga­re bör få vård snab­ba­re än and­ra.

Rubri­en ser vid förs­ta an­blick full­stän­digt van­sin­nig ut, men med li­te ef­ter­tan­ke blir den helt lo­gisk.

Jag till­hör den för­hat­li­ga grup­pen högav­lö­na­de ar­be­ta­re som ar­be­tar myc­ket bå­de i Sve­ri­ge och ut­om­lands och där­för be­ta­lar mas­sor med skatt. Un­der 2015 be­ta­la­de jag skatt i bå­de Sve­ri­ge och Nor­ge och bi­drog till sy­ste­met med mer än 700 000 kro­nor i skatt. Ef­ter en ar­bets­platso­lyc­ka som­ma­ren 2016 med ope­ra­tion som följd har jag va­rit sjuk­skri­ven och sit­ter fast i vård­kö­er­na i vän­tan på att re­mis­ser ska be­hand­las.

Jag stic­ker nu ut ha­kan och tyc­ker att jag och and­ra i lik­nan­de si­tu­a­tion som mig bor­de ha för­tur i vård­kön. In­te på grund av att jag har bi­dra­git mer till sy­ste­met än de fles­ta, in­te på grund av att det är mer synd om mig än om nå­gon an­nan – utan av det enk­la fak­tum att vi är en be­grän­sad mängd ar­be­tan­de män­ni­skor i Sve­ri­ge som får hju­len att gå runt. I just mitt fall går sta­ten mis­te om i ge­nom­snitt 60 000 kro­nor per må­nad om jag in­te är på jobb. Re­dan från dag ett bor­de ”sy­ste­met” ha iden­ti­fi­e­rat att sam­hälls­e­ko­no­miskt mås­te jag till­ba­ka i ar­be­te och bör­ja be­ta­la skatt igen.

Man skul­le kun­na sä­ga att för var­je må­nad jag sit­ter och vän­tar i vård­kön går sta­ten mis­te om en sum­ma mot­sva­ran­de två po­lis­lö­ner.

Jag har svårt att fö­re­stäl­la mig att jag är en­sam i min si­tu­a­tion, hur myc­ket peng­ar går sta­ten mis­te om var­je dag på grund av att högav­lö­na­de (hög­skat­te­be­ta­la­re) sit­ter fast i vård­kön? Hur myc­ket ha­de man kun­nat hö­ja sjuk­skö­ters­ke­lö­ner och byg­ga ut vår­den om man ba­ra fick till­ba­ka den pro­duk­ti­va de­len av de som är sjuk­skriv­na i ar­be­te igen?

Nu har jag ju för­enk­lat pro­ble­met – själv­klart kan man ju in­te bort­pri­o­ri­te­ra de all­var­ligt sju­ka. Ett sy­stem för att kom­pen­se­ra låg- och me­de­lin­komst­ta­ga­re be­hövs, för det ha­de va­rit orim­ligt om de med re­dan låg sjuk­pen­ning som re­dan i dag mås­te vän­da på slan­tar­na skul­le få sin sjuk­skriv­ning för­längd på grund av en grädd­fil för högin­komst­ta­ga­re.

Men ba­ra i mitt fall har sta­ten re­dan gått mis­te om över 500 000 i skatt som jag nor­malt skul­le ha be­ta­lat in – och då har jag in­te ta­git med min sjuk­pen­ning i be­räk­ning­en. Rim­li­gen skul­le ”sy­ste­met” vin­na på att se hel­he­ten, hur myc­ket man kan spa­ra (tjä­na) på att va­ra snabb och ef­fek­tiv och få den pro­duk­ti­va de­len av be­folk­ning­en till­baks i ar­be­te igen.

Själv vän­tar jag nu på att even­tu­ellt få en åter­buds­tid nå­gon gång un­der vå­ren.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.