Så ska od­lad lax bli mer mil­jö­vän­lig

Nor­ge. Vår ap­tit ef­ter od­lad lax skju­ter i höj­den. Sam­ti­digt har lar­men om ke­mi­ka­li­e­an­vänd­ning och för­stör­da livsmil­jö­er gjort att kon­su­men­ter­na ef­ter­frå­gar håll­ba­ra al­ter­na­tiv. Metro har be­sökt lax­od­ling­ar i Nor­ge.

Metro Sweden (Stockholm) - - Sidan 1 -

Norr­män­nen nap­par på håll­bar lax­od­ling

Rå som sashi­mi. El­ler som kot­lett på gril­len? Lax fram­står allt mer som svens­kens smi­di­ga och snab­ba fa­vo­rit­mat – i en tid när allt fler vill mins­ka sitt kli­matav­tryck och äta mind­re kött.

Tur för oss då att grann­lan­det Nor­ge är värl­dens störs­ta lax­pro­du­cent.

Över hälf­ten av den glo­ba­la pro­duk­tio­nen sker där och i lan­det har akva­kul­tur – od­ling­ar av fiskoch skal­djur – klätt­rat upp som den näst vik­ti­gas­te nä­ring­en ef­ter ol­ja- och gas.

Od­lad lax ex­por­te­ra­des för över 61 mil­jar­der nors­ka kro­nor ifjol, en ök­ning med 29 pro­cent jäm­fört med året in­nan.

I takt med att lan­det vill släp­pa sitt gas- och ol­je­be­ro­en­de vill de ock­så fem­dubb­la lax­ex­por­ten fram till 2050.

Men sats­ning­en har ock­så kom­mit med en hög­ljudd kri­tik mot od­ling­ar­na. Det har hand­lat om be­kämp­nings­me­del, över­göd­ning och odlade lax­ar som rym­mer och där­med hotar vild­lax­ens gen­pol.

Kon­trol­ler­na – och märk­ning­en – har där­för fått en allt vik­ti­ga­re roll.

I Nor­ge är un­ge­fär hund­ra od­ling­ar i dag cer­ti­fi­e­ra­de med den all­mänt mest kän­da – och stränga – märk­ning­en, Aquacul­tu­re ste­wards­hip council, ASC.

Det mot­sva­rar un­ge­fär en fem­te­del av det to­ta­la an­ta­let lax­od­ling­ar i Nor­ge.

Metro be­sö­ker värl­dens störs­ta lax­pro­du­cent, Ma­ri­ne Har­vest, som har od­ling­ar i sex län­der. På väg till pro­du­cen­tens Rog­ne-od­ling­ar, en halv­tim­mes båtre­sa från Ålesund, pas­se­rar vi bran­ta berg, vat­ten­fall och kri­stall­kla­ra fjor­dar.

När­he­ten till At­lan­ten ger om­rå­det ide­a­lis­ka för­ut­sätt­ning­ar för lax­od­ling­ar. I nio lax­kas­sar som når ner till 40 me­ters djup sim­mar 1,7 mil­jo­ner at­lant­lax­ar.

Här är det stor vat­ten­ge­nom­ström­ning vil­ket är vik­tigt i fjord­sy­stem, be­rät­tar Geir Ho­len som är kom­mu­ni­ka­tions­chef på Ma­ri­ne Har­vest.

Han släng­er ut en nä­ve pel­lets i en av kas­sar­na. Det bubb­lar i vatt­net och lax­ar hop­par upp i luf­ten. Vi går på den enor­ma cir­kel­for­ma­de lax­kas­sen och in­till nä­tet sim­mar put­sar­fis­kar och läpp­fis­kar.

De fun­ge­rar som en ic­ke-me­di­cinsk lös­ning mot lax­lus som är en na­tur­lig pa­ra­sit i ha­vet, be­rät­tar Geir Ho­len.

Det går en na­tur­lig ren­gö­ra­re i form av put­sa­roch läpp­fis­kar till tio lax­ar. Lax­lu­sen är fort­fa­ran­de det störs­ta pro­ble­met för al­la som fun­de­rar på att od­la lax, den spri­der sig snabbt i kas­sar­na och kan slå ut lax­en. Där­för har sto­ra mäng­der be­kämp­nings­me­del som vä­te­pe­rox­id an­vänts, vil­ket har lett till re­sistens

»Pri­set på od­lad lax har gått upp 60–70 pro­cent på 1,5 år ef­tersom all lax nu­me­ra kom­mer från Nor­ge.«

Da­ni­el Frick, de­lä­ga­re i den ASC-cer­ti­fi­e­ra­de Stock­holms­re­stau­rang­en B.A.R.

hos lu­sen och att med­let dö­dar rä­kor och and­ra ar­ter som ock­så le­ver i fjor­dar­na. ASC-re­gel­ver­ket tillå­ter in­te be­kämp­nings­me­del och de­ras gräns­stan­dard är max en havs­lus per tio lax­ar, vil­ket är långt un­der det nors­ka ge­nom­snit­tet. La­se­ran­vänd­ning mot lax­lus är yt­ter­li­ga­re en mil­jö­vän­lig be­hand­ling som Ma­ri­ne Har­vest och and­ra fö­re­tag tit­tar när­ma­re på.

En an­nan bak­si­da är kri­ti­ken mot fod­ret som lax­en äter, ef­tersom det till­ver­kas av vild­fång­ad fisk från ut­fis­ka­de hav. Av­fö­ring och över­gi­vet fo­der sjunker till bot­ten och bi­drar till över­göd­ning av fjor­dar­na. I nors­ka me­di­er har un­der­vat­tenska­me­ror vi­sat dö­da bott­nar täck­ta av slem vid en rad od­ling­ar och ska­pat stor upp­stån­del­se.

Geir Ho­len me­nar att det finns en schism mel­lan me­di­er och od­la­re. Me­di­e­hu­sen i Oslo har en ut­bredd ne­ga­tiv at­ti­tyd gente­mot lax­od­lar­na, sam­ti­digt som miss­tron mot jour­na­lis­ter från od­lar­na är ut­bredd.

– Pro­ble­met är att det in­te finns nå­gon kom­mu­ni­ka­tion. Od­lar­na pra­tar in­te med jour­na­lis­ter, sä­ger Geir Ho­len.

Han, och de cer­ti­fi­e­ra­de od­lar­na, vill gär­na tryc­ka på att ASC krä­ver mer håll­ba­ra pel­lets.

I reg­ler­na står att lä­sa att 80 pro­cent av fod­ret ska kom­ma från ve­ge­ta­bi­li­er som eko­lo­gisk so­ja, bö­nor och korn. Tju­go pro­cent kom­mer fort­fa­ran­de från vild­fång­ad fisk.

– Vi har in­te kom­mit li­ka långt som MSC (Ma­ri­ne ste­wards­hip council – en märk­ning för håll­bar vilt­fång­ad fisk- och skal­djur), sä­ger ASC:s mark­nads­chef Bar­ba­ra Jan­ker, och påpekar att mer kan gö­ras på fo­der­om­rå­det.

Må­let är att mins­ka det eko­lo­gis­ka fotav­tryc­ket där ex­pe­ri­ment med in­sekts­pro­te­in och al­ger i pel­lets in­går.

Nor­ges fram­gång som lax­pro­du­cent kan del­vis till­skri­vas ned­gång­en av pro­duk­tio­nen i Chi­le som är värl­dens näst störs­ta lax­pro­du­cent. Lax­lus­ut­brott och över­an­vänd­ning av ke­mi­ka­li­er har or­sa­kat mass­död av fisk och enor­ma mil­jöpro­blem i Chi­le där lax­in­du­strin ta­git stryk.

Det har gjort att pri­set på od­lad lax har skju­tit i höj­den.

– Pri­set på od­lad lax har gått upp 60–70 pro­cent på 1,5 år ef­tersom all lax nu­me­ra kom­mer från Nor­ge, sä­ger Da­ni­el Frick, de­lä­ga­re i den ASC-cer­ti­fi­e­ra­de Stock­holms­re­stau­rang­en B.A.R.

Vad som ti­di­ga­re var känt som »en en­kel, bil­lig lunch­pro­dukt« kos­tar i dag upp emot 200 kro­nor por­tio­nen på re­stau­rang­er­na, för­kla­rar han. Men trots att B.A.R har va­rit cer­ti­fi­e­rad i två år kan in­te Da­ni­el Frick er­bju­da si­na kun­der cer­ti­fi­e­rad lax ef­tersom han in­te hit­tar färsk ASC-lax på mark­na­den.

Me­dan Chi­le är bran­schens svar­ta får så har Nor­ge ar­be­tat hårt för att få till en bär­kraf­tig lax­pro­duk­tion där an­ti­bi­o­ti­ka näs­tan helt slu­tats an­vän­das, även in­om den kon­ven­tio­nel­la de­len.

Da­ni­el Öst­man, in­köp­s­an­sva­rig på gros­sist­fö­re­ta­get Lob­s­ter Se­a­food, upp­le­ver in­te att ef­ter­frå­gan på ASC-lax­pro­duk­ter är li­ka stor som kon­ven­tio­nell lax.

– Det är egent­li­gen ing­et fel på stan­dard­lax­en från Nor­ge, sä­ger Da­ni­el Öst­man och klar­gör:

– Kun­der­na har in­te nap­pat på ASC än, trots att det ba­ra skil­jer fem kro­nor i ki­lo­pris mot kon­ven­tio­nell lax.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.