Sif­fer­lek och na­tur­plat­ser – föl­jer din reg­plåt med i tren­der­na?

Bi­lä­gan­de. Tre bok­stä­ver och tre siff­ror. Så ser den van­li­ga re­gi­stre­rings­skyl­ten ut – men många svens­kar vill va­ra mer ori­gi­nel­la än så. De se­nas­te åren har per­son­li­ga re­gi­stre­rings­skyl­tar ökat re­jält i po­pu­la­ri­tet. Här är de se­nas­te tren­der­na.

Metro Sweden (Stockholm) - - Sidan 1 - KLA­RA STEFANSSON mo­tor@metro.se

För­ra året ut­fär­da­des 3 373 per­son­li­ga re­gi­stre­rings­skyl­tar i Sve­ri­ge – vil­ket är den högs­ta siff­ran på 17 år.

Ba­ra de se­nas­te fy­ra åren har an­ta­let näs­tan dub­ble­rats.

Det vi­sar sta­tistik från Trans­port­sty­rel­sen, där Eva Isak­sen ar­be­tar som ut­re­da­re. Hon är en av dem som tar emot al­la an­sök­ning­ar som kom­mer in.

– Vi som job­bar med det här mär­ker verk­li­gen av en ök­ning av an­sök­ning­ar, sä­ger Eva Isak­sen.

En av tren­der­na som hon har märkt av det se­nas­te året är skyl­tar med ut­länds­ka namn, stä­der el­ler plat­ser.

– Det kan va­ra allt från bergs­mas­siv till åar – sä­ker­li­gen från per­so­nens hemtrak­ter. Vi har sett en mar­kant ök­ning av det­ta. Vad mer är po­pu­lärt att skri­va på sin skylt?

– Eng­els­ka ord där man byter ut bok­stä­ver till siff­ror, en fy­ra i stäl­let för ett A el­ler en trea i stäl­let för ett E. En del är rik­tigt ge­nom­tänk­ta. Det, lik­som för­kort­ning­ar av fö­re­tags­namn, har näs­tan all­tid va­rit po­pu­lärt.

En an­nan trend är så kall­la­de »USA-skyl­tar«, som stor­leks­mäs­sigt är mind­re än stan­dard­måt­tet för en re­gi­stre­rings­skylt.

I Sve­ri­ge gäl­ler en längd på 52 cen­ti­me­ter jäm­fört med en USA-skylt som är 30 cen­ti­me­ter lång.

– Vi har sett en jät­teök­ning av an­sök­ning­ar om att ha en mind­re skylt, men de fles­ta får av­slag ef­tersom det ska va­ra en stan­dard­skylt in­om he­la EU. Un­dan­ta­get är om skyl­ten in­te ryms på din bil, då mås­te du skic­ka en bild som be­vi­sar det. En per­son­lig re­gi­stre­rings­skylt får in­te väc­ka an­stöt – vad in­ne­bär det?

– Den får in­te in­ne­hål­la ord som an­spe­lar på dro­ger, sex, svor­do­mar, re­li­gi­on el­ler kri­mi­na­li­tet – och nu har vi även lagt till sjuk­do­mar. An­sö­ker man om »LSD« är det ett solklart nej, men det finns en upp­sjö av slang­ord på and­ra språk än svens­ka som kan va­ra mer svår­be­döm­da, sä­ger Eva Isak­sen, och fort­sät­ter:

– Om vi in­te kan lö­sa det i vår hu­vud­grupp så tar vi in en ju­rist el­ler hög­re chefer som får va­ra med och be­dö­ma. Hur of­ta ger ni av­slag?

– Vi för ing­en sta­tistik på det, men ung­e­fär ett par styc­ken i vec­kan. I det sto­ra he­la så god­tar vi de fles­ta som kom­mer in.

FOTO: PRESSBILD

»Vi be­hand­lar al­la an­sök­ning­ar se­ri­öst, oav­sett vad det står«, sä­ger Eva Isak­sen på Trans­port­sty­rel­sen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.