Da­tor­spe­let.

Modern Filosofi - - I Detta Nummer -

Karim Je­ba­ri spe­lar Eu­ro­pa Uni­ver­sa­lis IV.

VAR­FÖR FÖLL DET väst­ro­mers­ka ri­ket i slu­tet av 400-ta­let? Var­för föll det in­te ti­di­ga­re? Det här är en frå­ga som sys­sel­sät­ter histo­ri­e­fi­lo­so­fer (in­te att för­väx­la med fi­lo­so­fi­histo­ri­ker) än i dag. Drivs histo­ri­en fram­åt av en­skil­da in­di­vi­ders be­slut att fö­ra krig el­ler slu­ta fred? El­ler finns det eko­no­mis­ka, tek­no­lo­gis­ka och de­mo­gra­fis­ka fak­to­rer som re­du­ce­rar kung­ar och hjäl­tar till kugg­hjul i ound­vik­li­ga hi­sto­ris­ka för­lopp?

Den här frå­gan blir aktuell för vem som än an­ser att vi bör lä­ra oss nå­got av histo­ri­en. För vad kan histo­ri­en egent­li­gen lä­ra oss? Att det som sked­de och det som sker är ound­vik­ligt? El­ler att vårt öde lig­ger i ett få­tal män­ni­skors hän­der? Är det bi­o­gra­fer el­ler de­mo­gra­fer som förmår gö­ra de kor­rek­ta ana­ly­ser­na?

Vå­ra po­pu­lä­ra hi­sto­ris­ka nar­ra­tiv ten­de­rar att be­to­na in­di­vi­du­el­la kung­ar, of­ta som an­ting­en hjäl­tar el­ler skur­kar, och de­ras roll. Men de fles­ta an­ser nog, ef­ter en stunds ef­ter­tan­ke, att bå­de hjäl­tar och ma­te­ri­el­la vill­kor är vik­ti­ga för hän­del­se­ut­veck­ling­en i det för­flut­na och kom­mer att fort­sät­ta att va­ra det i fram­ti­den. Men frå­gan är hur stor roll som hjäl­tar re­spek­ti­ve so­ci­a­la me­ka­nis­mer spe­lar i för­hål­lan­de till varand­ra, och vad som av­görs av vad?

Vi kan in­te sva­ra på des­sa frå­gor ut­an att gö­ra kon­trol­le­ra­de ex­pe­ri­ment med he­la den hi­sto­ris­ka ut­veck­ling­en, vil­ket knap­past är möj­ligt (el­ler önsk­värt). Men vi kanske kan få för­dju­pad för­stå­el­se för sam­spe­let mel­lan in­di­vi­ders be­slut och den ma­te­ri­el­la verk­lig­he­tens be­gräns­ning­ar ge­nom att si­mu­le­ra ett hi­sto­riskt för­lopp.

ETT AV DE mest mo­nu­men­ta­la och un­der­hål­lan­de för­sö­ken att gö­ra just det­ta är da­tor­spe­let Eu­ro­pa Uni­ver­sa­lis IV. I det­ta spel kan du ax­la an­sva­ret att re­ge­ra en av värl­dens många

Hjäl­tar el­ler kugg­hjul? Fi­lo­so­fen Karim Je­ba­ri spe­lar Eu­ro­pa Uni­ver­sa­lis IV och fun­de­rar över histo­ri­ens driv­kraf­ter.

stats­bild­ning­ar från re­näs­san­sen till den vik­to­ri­ans­ka eran. Un­der fy­ra­hund­ra år får du allt­så be­stäm­ma din na­tions öde, el­ler åt­minsto­ne upp­le­va hur det be­stäms av din na­tions för­ut­sätt­ning­ar.

Vad som gör spe­let unikt är just att spe­la­ren får ut­ö­va ett per­son­ligt agent­skap in­om hi­sto­ris­ka be­gräns­ning­ar. Sve­ri­ge kan i spe­la­rens hän­der med li­te skick­lig­het bloc­ke­ra Ryss­land från den svensk­do­mi­ne­ra­de Ös­ter­sjön. Men att kon­trol­le­ra han­deln i Venedig är näs­tan omöj­ligt. Geo­gra­fis­ka och eko­no­mis­ka be­gräns­ning­ar är allt­så vä­sent­li­ga. Att Sve­ri­ge är en fat­tig och glest be­fol­kad na­tion för­svå­rar långa och dy­ra krig. Men spe­la­rens be­slut är även de i all­ra högs­ta grad re­le­van­ta. Ett över­mo­digt an­grepp på Ryss­land kan stå spe­la­ren dyrt, lik­som att bli in­dra­gen i Tysk-ro­mers­ka ri­kets krig och in­tri­ger. Att för­sum­ma sin flot­ta in­ne­bär att Fin­land ba­ra kan för­sva­ras mot Ryss­land om spe­la­ren lå­ter sin ar­mé mar­sche­ra via Norr­land, vil­ket för­stås är vansk­ligt un­der vin­tern.

Ur gam­la furstars per­spek­tiv blir vis­sa hi­sto­ris­ka för­lopp be­grip­li­ga. Krig är in­te ba­ra ett ut­tryck för mo­nar­kers ir­ra­tio­nel­la stor­hets­van­sin­ne. I en värld med sva­ga in­sti­tu­tio­ner, okla­ra na­tions­grän­ser och re­li­giö­sa mot­sätt­ning­ar kan ex­pan­sion va­ra det en­da sät­tet att för­hind­ra att själv bli må­let för ag­gres­sion. Ge­nom att ska­pa i stäl­let för att re­cen­se­ra histo­ri­en kan vi för­stå den bätt­re, och kanske ock­så bli bätt­re på att dra lär­do­mar från den.

Karim Je­ba­ri är fors­ka­re på In­sti­tu­tet för fram­tids­stu­di­er.

Kar­tan ri­tas om i Eu­ro­pa Uni­ver­sa­lis IV.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.