En prak­tisk fi­lo­sof

Modern Filosofi - - På Jobbet -

ND AR­KI­TEK­TUR är ett kon­tro­ver­si­ellt äm­ne i stads­pla­ne­ring runt om i värl­den. Med det me­nas till ex­em­pel att lå­ta spi­ka i föns­ter­smy­gar för att män­ni­skor in­te ska läg­ga sig att so­va där el­ler fo­ga me­tall­bi­tar i mar­ken så att det in­te går att åka ska­te­board. Des­sa bå­da ex­em­pel är häm­ta­de från Lon­don där man har sett många prov på ”ond ar­ki­tek­tur”.

– Så­da­na in­grepp är ju ba­ra till för att för­stö­ra för män­ni­skor. Det är vik­tigt att er­bju­da nå­got an­nat, som ett an­nat stäl­le att so­va på. Jag tyc­ker att det är li­te för lätt att ba­ra hål­la folk bor­ta, sä­ger fi­lo­so­fen Karl Pers­son de Fi­ne Licht.

Han är re­la­tivt ny­dis­pu­te­rad dok­tor i prak­tisk fi­lo­so­fi och se­dan ett år an­ställd som den förs­te fi­lo­so­fen på SP Sve­ri­ges tek­nis­ka forsk­nings­in­sti­tut.

– De sök­te egent­li­gen en be­te­en­de­ve­ta­re och ef­tersom jag även har så­da­na kun­ska­per, sök­te jag tjäns­ten, men jag ar­gu­men­te­ra­de för att få ar­be­ta med fi­lo­so­fis­ka frå­gor. Till att bör­ja med var de gans­ka främ­man­de för vär­de­rings­frå­gor­na till ex­em­pel, men så små­ning­om fick jag ge­hör för det.

Nu är han i färd med ett pro­jekt in­om stads­pla­ne­ring som ska ge un­der­lag till att kun­na mä­ta so­ci­a­la vär­den.

– Vil­ka vär­den står på spel vid för­änd­ring? Hur mä­ter man so­ci­al håll­bar­het? Har vi till­räck­ligt med em­pi­ri? Hur ska vi pri­o­ri­te­ra re­sur­ser­na? Vi ska for­mu­le­ra vär­den som är re­le­van­ta och pre­ci­se­ra dem.

KARL PERS­SON DE FI­NE LICHT ta­lar hell­re om ”de­fen­siv ar­ki­tek­tur”, ett vi­da­re be­grepp än den ”on­da”. Det kan hand­la om hur man kan mot­ver­ka ne­ga­ti­va ef­fek­ter av vat­ten­höj­ning till ex­em­pel.

Men det kan ock­så va­ra det att man på ett visst stäl­le i stan in­te vill ha tig­ga­re sit­tan­de. De­fen­siv ar­ki­tek­tur är då att stäl­la en blom­kru­ka där i stäl­let.

– Men det kan va­ra rim­ligt med åt­gär­der som gör att folk vå­gar an­vän­da lo­kal­tra­fi­ken till ex­em­pel. I USA har man fått ner brotts­lig­he­ten ge­nom enk­la sa­ker som att man in­te får so­va på bän­kar i bus­sku­rer kom­bi­ne­rat med ag­gres­siv klot­ter­sa­ne­ring. Men det be­ty­der in­te att man ska gö­ra så över­allt och där­med tvinga ut folk i sta­dens pe­ri­fe­ri.

SP Sve­ri­ges tek­nis­ka forsk­nings­in­sti­tut het­te ti­di­ga­re Sta­tens prov­nings­an­stalt. I dag ut­görs 70 pro­cent där av forsk­ning och res­ten av prov­ning­ar. Ett upp­drag som Karl har va­rit in­blan­dad i är att pro­va ut stan­dard för in­brotts­säk­ra dör­rar och föns­ter.

– Med låsta por­tar och – i nya om­rå­den, nu­me­ra även med mu­rar – kan man mins­ka brotts­lig­he­ten. Men så­da­na åt­gär­der kan få till följd att män­ni­skor upp­le­ver ut­si­dan som osäk­ra­re – otrygg­he­ten ökar helt en­kelt. Min roll är att hjäl­pa till att få fram pro­duk­ter som är säk­ra och bil­li­ga, men in­te ger des­sa ne­ga­ti­va ”in­lås­nings­ef­fek­ter”.

ETT AN­NAT PRO­JEKT som vän­tar är den ut­bygg­nad av vind­kraft­verk som Ener­gi­myn­dig­he­ten fi­nan­si­e­rar.

– Hur kan man då mins­ka bul­ler­stör­ning­en? Det ska jag tit­ta på ur en sam­hälls­ve­ten­skap­lig syn­vin­kel. Det har vi­sat sig att de som ar­ren­de­rar mar­ken när­mast vind­krafts­ver­ken in­te är li­ka stör­da som gran­nar­na som bor läng­re bort. Många stu­di­er ty­der på att det egent­li­gen hand­lar om att män­ni­skor som blir stör­da in­te får nå­got till­ba­ka. Det kan allt­så hand­la om att hit­ta kom­pen­sa­tio­ner. Av Ce­ci­lia Christ­ner Ri­ad

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.