En teori om fri­het med andra

A Swe­dish the­o­ry

Modern Filosofi - - Film - Av MI­KAEL CAR­LE­HE­DEN

ITELN PÅ ERIK GANDINIS film A Swe­dish the­o­ry of lo­ve är häm­tad från Henrik Berg­grens och Lars Trä­gård­hs bok: Är svens­ken män­ni­ska: Ge­men­skap och oberoende i det mo­der­na Sve­ri­ge (2006). Ti­teln är dock för­bryl­lan­de, ef­tersom fil­men sna­rast hand­lar om från­va­ro av kär­lek. Man frå­gar sig ock­så vems teori som åsyf­tas. Fil­men in­leds dock med Olof Pal­me och myc­ket ty­der på att Gan­di­ni, i Berg­grens och Trä­gård­hs ef­ter­följd, åsyf­tar den teori som de me­nar lig­ger till grund för den svens­ka so­ci­al­de­mo­kra­tis­ka väl­färdsmo­del­len – en teori som för­står fri­het som in­di­vi­du­a­lism och oberoende. Med hjälp av da­ta från World va­lues sur­vey häv­dar Gan­di­ni vi­da­re att Sve­ri­ge är ett ex­tremt land. Det mest in­di­vi­du­a­lis­tis­ka lan­det i värl­den. Fri­het be­ty­der här barns oberoende av för­äld­rar, kvin­nors oberoende av män och äl­dres oberoende av barn. De star­kas­te sce­ner­na vi­sar äld­re per­so­ner som har av­li­dit i si­na hem, le­gat dö­da i år, sak­na­de av ing­en. På det­ta sätt ut­veck­lar Gan­di­ni ock­så en egen teori – en kri­tisk teori som in­ne­bär att den svens­ka ex­tre­mis­men har en­sam­het och me­nings­lös­het som bi­ef­fekt.

Fil­men har uni­sont så­gats i dags­pres­sen. Och man kan und­ra var­för in­di­vi­du­a­lism kopp­las så hårt till den svens­ka so­ci­al­de­mo­kra­tis­ka väl­färds­sta­ten. In­di­vi­du­a­lism ut­mär­ker mo­der­ni­te­ten i all­män­het, och skill­na­den mel­lan mo­der­na län­der hand­lar sna­rast om gra­der. Jäm­för till ex­em­pel med den frans­ke för­fat­ta­ren Michel Hou­el­le­becqs böc­ker som ger en minst li­ka dys­ter bild. Be­grep­pet kan vi­da­re in­te an­vän­das för att skil­ja so­ci­al­de­mo­kra­tisk och liberal teori åt. Da­gens svens­ka sam­häl­le är in­te en so­ci­al­de­mo­kra­tisk väl­färds­stat av Pal­mes typ, ut­an har se­dan de­cen­ni­er präg­lats av ny­li­be­ral teori och prak­tik. Väl­färds­sta­tens in­di­vi­du­a­lism har allt­mer er­satts av mark­na­dens. Om det

Fil­men of lo­ve får so­ci­o­lo­gen Mi­kael Car­le­he­den att fun­de­ra över fri­he­ten.

Mi­kael Car­le­he­den är so­ci­o­log vid Kö­pen­hamns uni­ver­si­tet har Gan­di­ni ingen­ting att sä­ga. Mer över­ty­gan­de är te­sen att den so­ci­al­de­mo­kra­tis­ka for­men av so­li­da­ri­tet är en ma­te­ri­a­lis­tisk och by­rå­kra­tisk so­li­da­ri­tet. Även so­ci­al­de­mo­kra­tin tycks åt­minsto­ne del­vis va­ra fång­ad av den form av fri­hets­för­stå­el­se som den li­be­ra­le fi­lo­so­fen Isa­i­ah Ber­lin på 1950-ta­let kall­la­de ne­ga­tiv fri­het, det vill sä­ga ”fri­het från” sna­ra­re än ”fri­het till”. Gan­di­ni vi­sar hur den­na so­li­da­ri­tet ut­märks av från­va­ro av kär­lek. Fil­mens ti­tel kan där­med för­stås som iro­nisk.

DEN NE­GA­TI­VA FRIHETSIDÉN går till­ba­ka till li­be­ra­lis­mens ur­grund: 1600-tal­stän­ka­ren Thomas Hob­bes. I sin Le­vi­at­han de­fi­ni­e­rar han fri­het som fri­het från för­hin­der. Det var ock­så den­na li­be­ra­la fri­hets­idé som

de nor­da­me­ri­kans­ka ”kom­mu­ni­ta­ris­ter­na” kri­ti­se­ra­de på 1980och 90-ta­len och det är den­na tan­ketra­di­tion som har in­spi­re­rat Berg­gren och Trä­gårdh. Kom­mu­ni­ta­ris­men ut­går i stäl­let från den fö­re­ställ­ning som Ber­lin kal­la­de po­si­tiv fri­het, men sna­ra­re i Fri­edrich He­gels än Im­ma­nu­el Kants ver­sion. Med hjälp av de sam­ti­da fi­lo­so­fer­na Ax­el Hon­neth och Fre­de­rick Neu­houser ( bå­da be­sök­te ny­li­gen Sö­der­törns hög­sko­la) kan vi se att He­gel ut­veck­lar en mer sub­til teori om oli­ka fri­hets­mo­del­ler än Ber­lin: en hob­besk (ne­ga­tiv), en kantsk (mo­ra­lisk) och en so­ci­al mo­dell. En­ligt He­gel le­der de ne­ga­ti­va och mo­ra­lis­ka fri­hets­mo­del­ler­nas do­mi­nans till ”ett li­dan­de un­der obe­stämd­het” – en sam­tids­di­a­gnos som på­min­ner om Gandinis.

FIL­MENS KRI­TIK AV den by­rå­kra­tis­ka so­li­da­ri­te­ten le­der knap­past fram till någ­ra al­ter­na­tiv. Vis­sa sce­ner fun­ge­rar vis­ser­li­gen som kon­tras­ter till den svens­ka en­sam­he­ten. Vi får gö­ra ett kort be­sök hos en grupp new age-ung­do­mar som kra­mas i en John Bau­er-lik­nan­de skog. Sce­ner­na är dock sna­rast skratt­re­tan­de. In­te hel­ler be­rät­tel­sen om lä­ka­ren som flyt­tat till Eti­o­pi­en (en­ligt World va­lues sur­vey Sve­ri­ges motsats) ger nå­gon fing­er­vis­ning. Men Gan­di­ni har ut­an tvi­vel satt fing­ret på ett av det mo­der­na sam­häl­lets vik­ti­gas­te pro­blem. Mitt i väl­fär­den dro­gar vi oss till döds, drab­bas av en när­mast epi­de­misk de­pres­sions­våg, ut­sät­ter oss för självsvält, själv­ska­de­be­te­en­de och så vi­da­re. Det rå­der en skri­an­de brist på ge­men­skap, till­hö­rig­het och me­ning. Sam­ma pro­ble­ma­tik har in­te ba­ra ana­ly­se­rats av He­gel och hans kom­mu­ni­ta­ris­tis­ka ef­ter­föl­ja­re, men ock­så av klas­sis­ka so­ci­o­lo­ger som Émi­le Durk­heim (norm­lös­het, ano­mi) och Max We­ber (me­nings­för­lust). Erich Fromm häv­dar i sin klas­sis­ka Flyk­ten från fri­he­ten att den mo­der­na in­di­vi­du­a­lis­men för­kla­rar fa­scis­men med att en­sam­he­ten över­vinns, men till pri­set av fri­he­ten – en teori som i dag kan an­vän­das för att för­stå så­väl väs­teu­ro­pe­isk ny­na­tio­na­lism som IS loc­kel­se. Hon­neth är kanske den mest spän­nan­de te­o­re­ti­kern i det­ta sam­man­hang. Hans nor­ma­ti­va ut­gångs­punkt är He­gels be­grepp om so­ci­al fri­het som just grun­dar sig i en teori om kär­lek. Fri­het hand­lar in­te om fri­het från den and­re, ut­an om fri­het till­sam­mans med den and­re. Den hand­lar om att kun­na ”gå upp­rätt i en ge­men­skap” (Jür­gen Ha­ber­mas) el­ler som He­gel ut­tryck­te det i sin Rätts­fi­lo­so­fi: ”att kun­na va­ra sig själv hos den and­re.”

”Det rå­der en skri­an­de brist på ge­men­skap, till­hö­rig­het och me­ning”

Erik Gan­di­ni har satt fing­ret på ett av det mo­der­na sam­häl­lets vik­ti­gas­te pro­blem, skri­ver Mi­kael Car­le­he­den.

Erik Gan­di­niss film rör sig från kli­niskt vi­ta sper­ma­ban­ker till kvin­nor som ut­för självinse­mi­ne­ring i sov­rum­met.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.