Ge­ne­ti­ker ger Aristo­te­les rätt om ätt­ling­ar

Modern Filosofi - - Intro -

RISTOTELES TA­LAR I SIN NATUR­fi­lo­so­fi om te­le­go­ni, att en mors barn kan lik­na en sex­u­al­part­ner som hon haft fö­re bar­nets far. Fö­re­ställ­ning­en lev­de länge kvar, men av­fär­da­des av bi­o­lo­ger i ge­ne­ti­kens barn­dom i bör­jan av 1900-ta­let. Nu an­ser sig au­stra­lis­ka fors­ka­re vid Uni­ver­si­ty of South Wa­les ha iakt­ta­git te­le­go­ni hos flu­gor. Ang­e­la Cre­an, Anna Kopps och Rus­sell Bon­du­ri­an­sky lät små re­spek­ti­ve sto­ra flug­han­nar pa­ra sig med flug­ho­nor in­nan des­sa bli­vit köns­mog­na. När ho­nor­na bli­vit köns­mog­na lät man de som ti­di­ga­re pa­rat sig med små han­nar pa­ra sig med sto­ra och tvärtom. Det vi­sa­de sig att stor­le­ken på han­nar­na som ho­nor­na pa­rat sig med in­nan de blev köns­mog­na of­ta slog ige­nom hos av­kom­man. En­ligt fors­kar­na kan or­sa­ken va­ra att ho­nor­nas omog­na ägg su­ger upp de förs­ta han­nar­nas sä­des­väts­ka som se­dan på­ver­kar kom­man­de av­kom­ma, även om en an­nan han­ne är far. Det är dock in­te frå­ga om att de förs­ta han­nar­nas ge­ner förs vi­da­re till av­kom­man. De på­ver­kar fost­rets egen­ska­per, men blir in­te en del av dess dna. En­ligt Ur­ban Fri­berg, som är fors­kar- as­si­stent i ge­ne­tik vid Lin­kö­pings uni­ver­si­tet, rör det sig sna­ra­re om på­ver­kan jäm­för­bar med den som mo­derns kropp el­ler livsmil­jö har på ägg och fos­ter. Kan det­ta ske hos en män­ni­ska?

– En flu­gas eja­ku­lat av sä­des­väts­ka är 20–30 gång­er stör­re än en män­niskas när man tar hän­syn till kropps­stor­lek. Det kanske skul­le kun­na gå, men jag skul­le bli för­vå­nad, sä­ger Ur­ban Fri­berg. Av Mi­kael Claes­son

Ing­en fö­re­bild.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.