Är det bra att tro på him­len?

Himmelriket

Modern Filosofi - - Essä - - Av JAYNE SVENUNGSSON [ i l l u s t ra t i o n: GUSTAF ÖHRNELL]

ÄR IDÉN OM

EN KÄL­LA TILL OLYC­KA EL­LER FÅR DEN OSS ATT VÅ­GA TRO ATT SA­KER OCH TING KAN BLI BÄTT­RE?

RISTENDOMEN är in­te en av histo­ri­ens sto­ra hän­del­ser. Det är histo­ri­en som är en av kris­ten­do­mens sto­ra hän­del­ser. Så for­mu­le­ra­de sig den frans­ke tän­ka­ren Hen­ri de Lu­bac (1896–1991) i en afo­rism. På­stå­en­det kan tyc­kas pom­pöst, i syn­ner­het för att kom­ma från en kar­di­nal, vil­ket de Lu­bac var mot slu­tet av li­vet. Men de Lu­bac var ing­en oso­fisti­ke­rad apo­lo­get – en som för­sva­rar kris­ten­do­men – ut­an en av ef­ter­krigs­ti­dens mer er­kän­da in­tel­lek­tu­el­la i Frank­ri­ke.

I själ­va ver­ket lig­ger det en hel del i hans på­stå­en­de. När kris­ten­do­men väx­er fram un­der se­nan­ti­ken spe­lar histo­ri­e­skriv­ning­en en cen­tral roll. Den unga kyr­kan tol­kar histo­ri­en te­o­lo­giskt för att for­mu­le­ra den eg­na tra­di­tio­nens sär­drag och bud­skap. Här lå­nar man för­vis­so friskt från de gam­la gre­ker­na, som kun­de kons­ten att skri­va en medryc­kan­de histo­ria. Men det är än­då nå­got nytt som sker vid den­na tid. Om gre­ker­na be­rät­ta­de om spe­ci­fi­ka hi­sto­ris­ka epi­so­der – fält­tåg, krig och seg­rar – be­rät­tar de ti­di­ga krist­na te­o­lo­ger­na om histo­ri­en som så­dan.

Det de Lu­bac vill fånga med sin afo­rism är att kris­ten­do­men läg­ger grun­den för idén om histo­ri­en som ett me­nings­fullt helt. För förs­ta gång­en fö­re­ställs histo­ri­en som en uni­ver­sell be­rät­tel­se som har en gi­ven be­gyn­nel­se och ett gi­vet mål. Be­gyn­nel­sen var Guds ska­pel­se av värl­den ur in­tet. Må­let var värl­dens ful­la åter­lös­ning ge­nom Kristus. Hur man fö­re­ställ­de sig det­ta mål kun­de va­ri­e­ra mel­lan oli­ka te­o­lo­ger. Som­li­ga tänk­te sig att värl­den skul­le åter­ska­pas till sitt ur­sprung­li­ga pa­ra­di­sis­ka till­stånd. And­ra fö­re­ställ­de sig en ra­di­kal ny­ska­pel­se bort­om var­je hi­sto­risk ex­istens. Ge­men­samt för al­la var dock över­ty­gel­sen om att histo­ri­en var på väg mot en fram­ti­da full­bor­dan som man fö­re­ställ­de sig i ter­mer av evig fred, rätt­vi­sa och har­mo­ni.

Lik­väl är de Lu­bacs på­stå­en­de en san­ning med mo­di­fi­ka­tion. Kris­ten­do­men upp­stod in­te i ett va­ku­um. Tvärtom fanns fle­ra av dess bä­ran­de kom­po­nen­ter när­va­ran­de i den an­ti­ka ju­dis­ka pro­fe­tis­men. Re­dan un­der den ba­by­lo­nis­ka fång­en­ska­pen på 500-ta­let f.kr. väx­te dröm­men om en kom­man­de för­loss­ning fram. Den­na dröm var av rent in­om­världs­lig ka­rak­tär och hand­la­de bland an­nat om ett åter­upp­rät­tat Da­vids­ri­ke dit fol­ket kun­de åter­vän­da och där rät­ten skul­le bre­da ut sig. Någ­ra år­hund­ra­den se­na­re an­tog den­na dröm om ett fram­ti­da frids­ri­ke allt­mer apo­ka­lyp­tis­ka drag. För­loss­ning­en bör­ja­de för­stås i över­jor­dis­ka ter­mer som en ny till­va­ro som skul­le bry­ta in vid ti­dens slut. Det var i det­ta kul­tu­rel­la kli­mat som kris­ten­do­men så små­ning­om väx­te fram.

VAD HAR DET in­ne­bu­rit för vår kul­tursfär att un­der två mil­len­ni­er le­va med fö­re­ställ­ning­en att histo­ri­en har en gi­ven me­ning och ett hög­re mål? Är det en till­fäl­lig­het att det mo­der­na väs­ter­lan­det fram­bring­at så många uto­pi­er, från Karl Marx dröm om det klasslö­sa sam­häl­let till ny­li­be­ra­lis­mens tro att värl­den sak­ta men sä­kert rör sig mot uni­ver­sell de­mo­kra­ti och fri mark­nad?

Frå­gan om kopp­ling­en mel­lan väs­ter­lan­dets te­o­lo­gis­ka arv och mo­der­ni­te­tens se­ku­lä­ra uto­pi­er har va­rit cen­tral in­om 1900ta­lets fi­lo­so­fi och upp­tar eu­ro­pe­is­ka tän­ka­re än i dag. Det är na­tur­ligt­vis ing­en till­fäl­lig­het att frå­gan dy­ker upp un­der 1900ta­let. Ald­rig förr har så många stor­ska­li­ga för­sök gjorts att iscen­sät­ta himmelriket på jor-

”För förs­ta gång­en fö­re­ställs histo­ri­en som en be­rät­tel­se med en bör­jan och ett mål”

den, of­ta med ma­ka­bert re­sul­tat. I syn­ner­het un­der de­cen­ni­er­na ef­ter and­ra världs­kri­get för­sök­te en rad tän­ka­re här­le­da de to­ta­li­tä­ra ide­o­lo­gi­er­nas van­sin­ne till den krist­na tan­ke­rikt­ning­en.

Ett av de mer be­röm­da för­sö­ken åter­finns i den tys­ke fi­lo­so­fen Karl Löwit­hs klas­sis­ka verk Me­a­ning in histo­ry, för­fat­tat 1949 un­der hans ex­il

KARL LÖWITH

stu­de­ra­de un­der 1920-ta­let för Hei­deg­ger, vil­ket fick av­gö­ran­de be­ty­del­se för hans tän­kan­de. Na­zis­mens mak­tö­ver­ta­gan­de tving­a­de ho­nom att läm­na Tyskland.

”Är det en till­fäl­lig­het att väs­ter­lan­det fram­bring­at så många uto­pi­er?”

SLA­VOJ ŽIŽEK

le­da­re för den s.k. Ljubl­ja­na­sko­lan, som in­kor­po­re­rat den frans­ke psy­ko­a­na­ly­ti­kern Jac­ques Lacans lä­ror i si­na ana­ly­ser. Žižek är fi­lo­sof, ut­bil­dad i psy­ko­a­na­lys i Pa­ris .

Jayne Svenungsson är pro­fes­sor i sys­te­ma­tisk te­o­lo­gi och re­li­gi­ons­fi­lo­so­fi vid Lunds uni­ver­si­tet. Hen­nes se­nas­te bok är

Är verk­lig po­li­tisk för­änd­ring möj­lig i dag?

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.