Ga­lax­ens fi­lo­so­fer

Modern Filosofi - - K- Lassikern -

EDAN STAR­TEN 1966 HAR FE­NO­ME­NET Star trek stän­digt fa­sci­ne­rat nya ska­ror av fans. Vad som bör­ja­de med ett tv-även­tyr om hur rymd­skep­pet En­ter­pri­se ut­fors­kar nya värl­dar och ci­vi­li­sa­tio­ner, har med ti­den växt till ett helt uni­ver­sum med 13 lång­fil­mer och över 700 av­snitt i sex oli­ka tv-se­ri­er. Star trek är dock mer än ba­ra rym­dac­tion. Bakom fa­sa­den av spet­si­ga öron och pha­ser­ge­vär finns of­ta mo­ra­lis­ka kon­flik­ter och sam­tids­kom­men­ta­rer. Se­ri­ens upp­hovs­man, Ge­ne Rod­den­ber­ry, vil­le ska­pa en bild av en hopp­full fram­tid där män­ni­skans po­ten­ti­al har ut­nytt­jats för al­las bäs­ta och jor­den för­vand­lats till en fred­lig plats. Ori­gi­nal­se­ri­en från 1960-ta­let, som var ban­bry­tan­de med sin et­niskt mix­a­de roll­be­sätt­ning, tog upp frå­gor om ra­sism, atom­bom­ben och Vi­et­nam­kri­get, samt­li­ga i va­ri­e­ran­de grad maske­ra­de som ut­om­pla­ne­tä­ra kon­flik­ter un­der 2200-ta­let. Jor­den är i Star trek in­te ba­ra enad, ut­an in­går dess­utom i en fe­de­ra­tion med and­ra pla­ne­ter i vad som lik­nar ett ide­a­li­se­rat FN.

MED UPPFÖLJARSERIEN The next ge­ne­ra­tion, som kom 1987, blev det uto­pis­ka dra­get än­nu tyd­li­ga­re. I se­ri­en är peng­ar av­skaf­fa­de då ”re­pli­ka­to­rer” – en ex­tremt avan­ce­rad 3D-skri­va­re – för­ser be­folk­ning­en med vad de vill ha. Hand­ling­en ut­spe­lar sig säl­lan på jor­den ut­an i ytt­re rym­den. Och i rym­den finns det många pro­blem att lö­sa. De oli­ka pla­ne­ter och ut­omjor­dis­ka ci­vi­li­sa­tio­ner som man stö­ter på i Star treks ex­pan­de­ran­de uni­ver­sum – där The next ge­ne­ra­tion har följts av DS9, Voya­ger och En­ter­pri­se fram till 2005 – på­min­ner om vår egen histo­ria, och ock­så upp­föl­jar­na kom­men­te­rar stän­digt ak­tu­el­la frå­gor. Det pro­gres­si­va upp­läg­get från ori­gi­nal­se­ri­en har un­der åren ut­vid­gats och an­pas­sats till att hand­la om ho­mo­sex­u­a­li­tet, mil­jöfrå­gor, ur­sprungs­folks­rät­tig­he­ter och fe­mi­nism, för att ba­ra näm­na någ­ra äm­nen. Po­li­tiskt vå­ga­de av­snitt har ock­så fö­re­kom­mit, Spock och Ja­mes T. Kirk i den förs­ta tv-se­ri­en Star trek. som The high ground, som pro­ble­ma­ti­se­rar själv­mords­bom­ba­re, och där ro­bot­ka­rak­tä­ren Da­ta på­pe­kar att väp­nad kamp hi­sto­riskt va­rit lyc­kad. Som ex­em­pel på det­ta nämns ”Ir­lands enan­de år 2024”. Det av­snit­tet blev för mag­starkt för vis­sa och

Star trek – etisk fö­re­bild i 50 år

cen­su­re­ra­des när det sän­des i Stor­bri­tan­ni­en.

I THE ETHICS of Star trek från 2001 gör fi­lo­so­fi­pro­fes­sor Ju­dith Ba­rad en or­dent­lig ge­nom­gång av Star trek ut­i­från ett mo­ral­fi­lo­so­fiskt per­spek­tiv. För den in­bit­ne fan­tas­ten dis­se­ke­rar Ba­rad oli­ka av­snitt och un­der­sö­ker bland an­nat huruvi­da hu­vud­ka­rak­tä­rer­na hand­lar i över­ens­stäm­mel­se med kan­ti­ansk plikt-etik, om kap­te­ner­na på rymd­skep­pen upp­rätt­hål­ler pla­tons­ka stats­i­de­al

I se­nas­te fil­men Star trek beyond träf­far Spock och Kirk Jay­lah. och om Ben­ja­min Siskos ka­rak­tärs­ut­veck­ling i DS9 stäm­mer över­ens med Ki­er­ke­gaards livs­fa­ser. Till viss del kan boken fun­ge­ra som en in­tro­duk­tion till fi­lo­so­fi för den oin­vig­de, som en So­fi­es värld, av Jos­te­in Gaar­der, för trek­ki­es, som fan­sen kal­las. Men det finns även stoff för mer avan­ce­ra­de re­so­ne­mang: Star trek har sin all­de­les eg­na fi­lo­so­fis­ka be­grepps­värld.

I PLANETFEDERATIONEN är pri­mär­di­rek­ti­vet den över­ord­na­de prin­ci­pen. Den­na för­kla­rar att det är för­bju­det att blan­da sig i and­ra pla­ne­ters in­re an­ge­lä­gen­he­ter. Di­rek­ti­vet – en hel fi­lo­so­fi, som kap­ten Pi­card sä­ger – är äm­nad att lå­ta mind­re ci­vi­li­se­ra­de kul­tu­rer få ut­veck­las i sin egen takt och för­hind­ra att fe­de­ra­tio­nen själv blir makt­full­kom­lig. Svå­rig- he­ter med pri­mär­di­rek­ti­vets tillämp­ning och kon­se­kven­ser ut­gör ett åter­kom­man­de te­ma i se­ri­er­na. Då oli­ka ali­ens har skif­tan­de vär­de­ring­ar och kul­tu­rer öpp­nas möj­lig­he­ter för ma­nus­för­fat­tar­na att skri­va in mo­ra­lis­ka di­lem­man och ut­ma­nan­de per­spek­tiv. Mest ge­nom­ar­be­ta­de är fi­gu­rer­na som kal­las vul­ca­ner, främst re­pre­sen­te­ra­de av Spock, den iko­nis­ka ka­rak­tä­ren som är känd för sin käns­lo­kal­la lo­gik och si­na spet­si­ga öron. Des­sa va­rel­ser föl­jer fi­lo­so­fen Sur­aks lä­ra IDIC ( In­fi­ni­te di­ver­si­ty in in­fi­ni­te com­bi­na­tions) som pre­di­kar to­le­rans, ic­ke-våld och ve­ge­ta­ri­a­nism samt kom­bi­ne­rar sto­i­cism med uti­li­ta­rism, det sist­nämn­da ut­tryckt i det vul­cans­ka ta­le­sät­tet ”be­ho­ven hos de många väger tyng­re än be­ho­ven hos de få”.

Ju­dith Ba­rad häv­dar i slutor­det att Star trek – i lik­het med Tho­mas av Aqui­no – har sam­man­ställt sin egen uni­ka mix av etik, och den kan bli en fö­re­bild för oss al­la att föl­ja.

STAR TREK, som på se­na­re år åter gjort suc­cé på bio, åter­vän­der änt­li­gen till tv-ru­tan i vår med den nya se­ri­en Disco­ve­ry.

”Spocks käns­lo­kal­la lo­gik föl­jer fi­lo­so­fen Sur­aks lä­ra IDIC”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.