Svar på di­lem­mat.

Modern Filosofi - - Info -

Så re­so­ne­rar fi­lo­so­fer­na om om­strid­da be­slut.

Här häm­tar de bo­en­de stöd för si­na re­ak­tio­ner på kom­mu­nens be­slut att byg­ga på äng­en.

Kristina kan ha gläd­je av att lä­sa den tysk-ame­ri­kans­ka fi­lo­so­fen Han­nah Arendt (1906–75) som me­na­de att fi­lo­so­fi in­te ba­ra bör an­vän­das för att tän­ka, det hon kal­la­de för vi­ta con­temp­la­ti­va – den mås­te ock­så kun­na le­da till hand­ling, till vi­ta ac­ti­va. En män­ni­ska be­hö­ver in­te un­der­ord­na sig va­re sig na­tu­ren el­ler den rå­dan­de sam­hälls­struk­tu­ren ut­an är fri att hand­la ut­i­från sin in­re över­ty­gel­se och kan där­med ska­pa nå­got helt nytt. Var­je män­ni­ska, me­na­de hon, är på det sät­tet en möj­lig­het, ett slags nystart, som kan sät­ta nå­got i rö­rel­se.

Den frans­ke fi­lo­so­fen Michel Foucault (1926–84) äg­na­de myc­ket tid åt att stu­de­ra mak­tens struk­tu­rer. Oran kan ha fått in­spi­ra­tion från ho­nom. Det är in­te den som har san­ning­en som har mak­ten, me­na­de han, ut­an det är den som har mak­ten som de­fi­ni­e­rar san­ning­en. Och oav­sett var du be­fin­ner dig i sam­häl­let – i po­li­ti­ken, i fa­mil­jen, på job­bet – är du en del av den­na makt­struk­tur – du kom­mer ald­rig un­dan. Det po­si­ti­va är att finns det makt, så finns det ock­så möj­lig­het till mot­stånd. Men det mot­stån­det mås­te all­tid kom­ma un­der­i­från, me­na­de Foucault. Och ska det lyc­kas mås­te det va­ra minst li­ka väl­or­ga­ni­se­rat som den makt som man vill pro­te­ste­ra mot.

”Lyc­ka är fri­het från obe­hag”, skrev fi­lo­so­fen Ze­non från Ki­tion (cir­ka 332–265 f.kr.), som grun­da­de den fi­lo­so­fis­ka sko­lan sto­i­cis­men. Ze­non an­såg att man ge­nom att ac­cep­te­ra det man in­te kan för­änd­ra och lä­ra sig nju­ta av det go­da i li­vet kan upp­nå lyc­ka. Och för att kla­ra det gäl­ler det att för­sö­ka kom­ma ifrån ne­ga­ti­va käns­lor som vre­de, oro och räds­la och be­hål­la sitt sto­is­ka lugn. Den fi­lo­so­fin pas­sar nog Ulf.

Ali­cia kanske kan kän­na igen sig i be­grep­pet zhong – lo­ja­li­tet, som kom­mer från den ki­ne­sis­ka fi­lo­so­fen Kon­fu­ci­us (551–479 f.kr.). Var­je per­son bör ve­ta sin plats i sam­häl­let, me­na­de han, och det in­ne­bär bland an­nat att man ska vi­sa god­het ner­åt och oli­ka for­mer av re­spekt upp­åt. Även om härs­ka­ren, för­äl­dern, sto­re­bro­dern har makt mås­te han, en­ligt Kon­fu­ci­us, sty­ra med om­tan­ke, an­nars för­tjä­nar han in­te si­na un­der­ly­dan­des re­spekt. Kon­fu­ci­us ide­al var den bil­da­de, re­flek­te­ran­de män­ni­skan, hon som skaf­far sig kun­ska­per bå­de om om­värl­den och sig själv och kan va­ra ett etiskt fö­re­dö­me för and­ra. El­ler som en av hans lär­jung­ar, Fan Zhon­gy­an, skrev: Att va­ra de förs­ta att be­kym­ra sig om värl­dens pro­blem och de sista att nju­ta av dess nö­jen. Av Ann La­ger­ström

En kamp. Zyg­munt Bau­man dog den 9 ja­nu­a­ri.

Gå in och ar­gu­men­te­ra på mo­dern­fi­lo­so­fi.se

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.