Få hjärn­koll på di­na peng­ar i 6 steg .

Få hjärn­koll på peng­ar­na i 6 steg.

Modern Psykologi - - INNEHÅLL - TEXT ELIN HELANDER IL­LUST­RA­TION GRA­HAM SAMUELS

Många tyc­ker att de spar för li­te och får ång­est när de tän­ker på sin privat‍ eko­no­mi. Trots att vi vill ha en buf­fert för oför­ut­sed­da ut­gif‍ ter och en bra pen­sion – och kanske till och med vet vad vi be­hö­ver gö­ra för att nå dit – så finns det of­ta ett glapp mel­lan hur vi vill be­te oss och hur vi fak­tiskt be­ter oss när det gäl­ler hur vi han­te­rar peng­ar.

Trots att vi har för av­sikt att spa­ra så kan det va­ra svårt att få peng­ar­na att stan­na där vi vill – i stäl­let för­svin­ner de iväg på an­nat och ibland kan det till och med va­ra svårt att kom­ma ihåg på vad.

Att spa­ra peng­ar hand­lar om att av­stå från att kon­su­me­ra, för att i stäl­let läg­ga un­dan peng­ar­na för fram­ti­den. En an­led­ning till att det är svårt be­ror på att vår hjär­na fö­re­drar be­lö­ning­ar här och nu fram­för be­lö­ning­ar i fram­ti­den (även om den fram­ti­da belöningen skul­le va­ra stör­re). Men ge­nom att bätt­re för­stå hur hjär­nan fun­ge­rar kan vi ock­så lät­ta­re få koll på vår eko­no­mi. Här är sex tips.

1 Gör fram­ti­den kon­kret. Vi tän­ker ibland för myc­ket på nu­et och glöm­mer bort att vi ock­så har ett fram­ti­da jag som vi be­hö­ver ta hand om. En häl­so­sam eko­no­mi hand­lar just om att ta be­slut som le­der till att du mår bra här och nu, men som sam­ti­digt ser till att du får det bra i fram­ti­den. I stäl­let för att se på oss själ­va som en en­da per­son bör vi se på oss själ­va som oli­ka per­so­ner ut­sprid­da över tid med oli­ka be­hov. Fram­ti­den kan lätt kän­nas av­läg­sen och vi sak­nar of­ta emo­tio­nell kopp­ling till den. Men ge­nom att sät­ta upp dröm­mar och mål om hur du vill ha det, så gör du den mer verk­lig och på­min­ner din hjär­na om att det även kom­mer en mor­gon­dag. Gör där­för må­len så kon­kre­ta som möj­ligt ge­nom att be­stäm­ma ex­akt hur myc­ket peng­ar du be­hö­ver spa­ra för att nå dit och ge må­let en bild och ett namn, så blir det lät­ta­re för dig att nå dit.

2 Du mis­sar ing­et! Fe­ar of missing out, för­kor­tat FOMO, be­ty­der att vi ibland gör sa­ker av räds­la för att gå mis­te om nå­got, sna­ra­re än för att vi egent­li­gen vill. Det­ta kan le­da till att vi föl­jer med på ak­ti­vi‍ te­ter fastän vi in­te är så sug­na och där­med spen­de­rar peng­ar på sa­ker som egent­li­gen in­te är vik­ti­ga för oss. Men vi har svårt att av­stå på grund av en oro för att vi ef­teråt ska ång­ra oss och kän­na att vi mis­sa­de

nå­got. Fun­de­ra på vad som fak­tiskt är vik­tigt för dig och vad du bru­kar föl­ja med på för att du drab­bas av FOMO. På­minn dig själv om att peng­ar du spen­de­rar på des­sa sa­ker är peng­ar som nu för­svin­ner från nå­got som du egent­li­gen vill gö­ra. Det­ta hjäl­per dig att sä­ga nej näs­ta gång och hål­la dig fo­ku­se­rad på spar­må­let.

3 Und­vik tan­ke­fäl­lor.

För att kun­na va­ra effektiv och snabbt ta till sig in­for­ma­tion så be­hö­ver vår hjär­na ibland ta gen­vä­gar när den tän­ker. Det­ta gör att vi snabbt kan fat­ta be­slut ut­an att det be­hö­ver ta he­la da­gen, vil­ket är väl­digt för­del­ak­tigt, men ibland le­der det till att vi snubb­lar när vi tän­ker och ham­nar i tan­ke­fäl‍ lor. Ett ex­em­pel på en tan­ke‍ fäl­la är nå­got som kal­las för the

an­cho­ring ef­fect – vi ten­de­rar att jäm­fö­ra ny in­for­ma­tion med ti­di­ga­re in­for­ma­tion, men be­hand­lar den förs­ta in­for­ma‍ ti­o­nen som det nor­ma­la. Vi jäm­för till ex­em­pel au­to­ma‍ tiskt det nya re­a­pri­set på en va­ra med det ur­sprung­li­ga pri­set, vil­ket le­der till att va­ran nu upp­levs som bil­lig. Att fyn­da en bil­lig va­ra känns som en be­lö­ning och vi vill gär­na slå till. Men i slutän­den le­der det gi­vet­vis till att vi köper sa­ker som vi egent­li­gen in­te ha­de tänkt, för peng­ar vi i stäl­let ha­de kun­nat spa­ra till nå­got vi dröm­mer om. Så tänk ef­ter näs­ta gång du är på väg att gö­ra ett ”kap” i af­fä­ren.

4 Ju­s­te­ra slent­ri­an­mäs­si­ga va­nor.

För att änd­ra på din eko­no­mi be­hö­ver du änd­ra på di­na be­te­en­den. Du be­hö­ver ta and­ra be­slut än vad du gör i dag och du kan be­hö­va ju­s­te­ra va­nor du har. Det är lät­ta­re sagt än gjort och ett van­ligt miss­tag är att man går för hårt ut när man bör­jar spa­ra. Höga am­bi­tio­ner är bra, men de ökar sam­ti­digt ris­ken för att du kom­mer att ge upp på vägen för att det blir för tufft och trå­kigt. Vi glöm­mer lätt att små för­änd­ring­ar över tid kan ha en stor ef­fekt på vår eko­no­mi. Att strun­ta i att kö­pa en lat­te tre gång­er i vec­kan blir un­der ett år näs­tan 5 000 kro­nor. Med and­ra ord kan en en­kel ju­ste­ring av vå­ra va­nor le­da till att vi får fle­ra tu­sen­lap­par över un­der ett års tid. Se över om du har någ­ra slent­ri­an­mäs­si­ga ut­gif­ter som du skul­le kun­na strun­ta i för att få mer peng­ar över.

5 Slu­ta att skju­ta upp.

Of­ta vet vi vad vi be­hö­ver gö­ra för att få bätt­re koll på vår eko­no­mi. Kanske be­hö­ver vi gö­ra en bud­get, kol­la över vad vi har för rän­ta på vå­ra spar­kon­ton el­ler av­gif­ter på vå­ra fon­der, sä­ga upp el­ler by­ta av­tal där vi vet att vi kan få ett bätt­re pris på an­nat håll. Men trots att vi vet vad vi be­hö­ver gö­ra kan det va­ra svårt att kom­ma till skott. Vi skju­ter på det till fram­ti­den och tän­ker att vi ”tar tag i det där sen”. Upp­skju­tan­de be­te­en­de upp­står när vi står in­för en upp­gift som känns olus­tig, och ef­tersom vår hjär­na vill und­vi­ka då­li­ga käns­lor för­sö­ker den få oss att må bätt­re ge­nom att hit­ta på and­ra, mer lust­fyll­da sa­ker vi kan gö­ra i stäl­let, till ex­em­pel kol­la so­ci­a­la me­di­er. Den po­si­ti­va ef­fek­ten av det vi be­hö­ver ta tag i kom­mer där­e­mot of­tast långt se­na­re (belöningen av ett bra pen‍ si­ons­spa­ran­de kom­mer ju till ex­em­pel först när du går i pen­sion). För att för­änd­ra ett upp­skju­tan­de be­te­en­de kan det va­ra bra att bry­ta ned det som ska gö­ras i mind­re de­lar. Det gör att upp­gif­ten känns lät­ta­re och in­te li­ka trå­kig. Vi kan ock­så ut­nytt­ja hjär­nans sö­kan­de ef­ter snab­ba be­lö‍ ning­ar ge­nom att ge den det be­te­en­de vi vill upp­munt­ra. Be­lö­na där­för dig själv ef­ter var­je del­mo­ment, och när du är helt fär­dig. Det­ta hjäl­per dig att kom­ma igång med sa­ker­na som du vet är bra för dig men ald­rig lyc­kas ta tag i.

6 Ta hjälp av grupp­tryck.

Grupp­tryck är ett ord som of­ta an­vänds i ne­ga­ti­va sam­man‍ hang. Men det be­ty­der egent­li­gen att vi på­ver­kas av vår om­giv­ning och det kan ock­så va­ra nå­got bra. Myc­ket av det vi kan i livet har vi lärt oss ge­nom att tit­ta på hur and­ra gör. Barn snap­par till ex­em­pel upp be­te­en­den ge­nom att kol­la på hur de­ras om­giv‍ ning be­ter sig. Men det­ta gäl­ler även oss vux­na. Um­gås du med folk som har bra eko­no­mis­ka va­nor kom­mer det ock­så att på­ver­ka di­na. Om­ge dig där­för med per­so­ner som har be­te­en­den som du ef­ter­strä­var att ha. Bör­ja ock­så pra­ta om pri­va­te­ko­no­mi med di­na vän­ner. Bjud hem dem på mid­dag och gör en bud­get till­sam­mans och dis­ku­te­ra och lär av varand­ra. Ni kan ock­så de­la med er av era eko­no­mis­ka mål och stäm­ma av med varand­ra un­der re­sans gång. Det­ta kom­mer att hjäl­pa er att pri­o­ri­te­ra spa­ran­det.

Elin Helander är kog­ni­tions­ve­ta­re och fö­re­lä­sa­re. Hon är forsk­nings­an­sva­rig på spa­rap­pen Dreams, dri­ver forsk­nings­i­ni­ti­a­ti­vet Mo­neymind och har skri­vit boken

Hjärn­koll på peng­ar­na (Roos &

Teg­nér 2017).

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.