Kil­le ut­satt för över­grepp

Modern Psykologi - - FRÅGOR SVAR -

Jag är kil­le, 17 år, som har va­rit med om sex­u­el­la över­grepp som jag ald­rig har be­rät­tat om. Jag tyc­ker att det som hänt med #me­too är bra, för att skam­men flyt­tas från of­fer till för­ö­va­re. Men jag mår skit­då­ligt nu. Först av att lä­sa al­la sorg­li­ga be­rät­tel­ser, sen för att det har gjort att det jag va­rit med om, som jag ha­de lyc­kats tränga un­dan, nu på­går i min hjär­na he­la ti­den.

Det känns som om det jag va­rit med om in­te räk­nas ef­tersom jag är man, som att jag ska skäm­mas för det. Jag vill in­te be­rät­ta för nå­gon vad jag va­rit med om el­ler tän­ker/ kän­ner. Mås­te man det för att må bätt­re?

Det är en van­lig fö­re­ställ­ning att man ”mås­te pra­ta om det”, un­der­för­stått med en pro­fes­sio­nell per­son. Det be­hövs in­te all­tid. Däremot är det klokt att ta hand om sig själv ef­ter en svår hän­del­se. Om du mär­ker att du bör­jar åter­upp­le­va det som hän­de dig i form av åter­kom­man­de och påträng­an­de min­nes­bil­der, el­ler om du för­sö­ker und­vi­ka så­dant som på­min­ner om hän­del­ser­na, kan det va­ra tec­ken på att du är på väg att ut­veck­la post­trau­ma­tisk stress. Då ska du sö­ka vård. En möj­lig­het är att vän­da dig till en ung­doms‍mot‍tag‍ ning.

Vi vet i dag att man ock­så kan åter­häm­ta sig på egen hand och att in­te al­la svå­ra hän­del­ser ut­veck­las till trau­man. Män­ni­skors för­må­ga att åter­häm­ta sig, själv­lä­ka och kun­na ha ett me­nings­fullt liv än­då, är stor. Det som bland an­nat ver­kar spe­la roll är att vi in­nan hän­del­sen har haft po­si­ti­va re­la­tio­ner och bra själv­för­tro­en­de. Det som fram­för allt ver­kar va­ra till hjälp är att man upp­le­ver stöd från and­ra, ex­em­pel­vis fa­milj och vän­ner. Men det kan ta tid att åter­häm­ta sig och åter­hämt­ning­en föl­jer in­te all­tid en rät lin­je. Man mås­te ha tå­la­mod – det är in­te kons­tigt om man ibland mår säm­re en vec­ka el­ler någ­ra da­gar.

Fort­sät­ter du bi­ta ihop och läg­ga all ener­gi på bar­net är ris­ken stor att du kra­schar till slut

Vad kan du då gö­ra på egen hand för att ta hand om dig ef­ter det som hänt?

• Ge dig själv till­räck­ligt med sömn. Din mot­stånds­kraft mot stress och oro ökar om du in­te slar­var med din sömn.

• Ta hand om din kropp, ät häl­so­samt och rör på dig.

• Gör sa­ker som får dig att må bra. Frå­ga dig själv: Vad be­hö­ver jag just nu?

• Dö­va in­te di­na käns­lor med al­ko­hol.

• Hit­ta sätt att ut­tryc­ka det som hänt dig. Skriv, ri­ta el­ler må­la om det du kän­ner och tän­ker.

• Chat­ta på saj­ten Kill­frå­gor. se, en stöd­lin­je för kil­lar mel­lan 10 och 18 år som har er­fa­ren­he­ter av att ha va­rit ut­sat­ta för sex­u­al­brott och våld.

• Var myc­ket med din fa­milj och di­na vän­ner. Att va­ra till­sam­mans med and­ra per­so­ner som är vik­ti­ga för en ger en käns­la av me­ning och sam­man­hang i var­da­gen.

Och kom ihåg! Oav­sett kön och oav­sett om den skyl­di­ge är en kvin­na el­ler en man är det all­tid för­ö­va­rens an­svar vid en våld­täkt el­ler sex­u­ellt våld.

Li­ria Or­tiz, le­gi­ti­me­rad psy­ko­log/psy­ko­lo­gi­gui­den.se

ÖVERMÄKTIGT En mam­ma till ett späd­barn und­rar hur hon ska or­ka ta sig ur sinned­stämd­het.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.