Där­för ka­mou­fle­rar kvin­nor au­tism.

Många kvin­nor döl­jer sin au­tism. Men kam­pen för att pas­sa in krä­ver stor an­sträng­ning. För Li­na Li­man kos­ta­de det näs­tan hen­nes liv.

Modern Psykologi - - INNEHÅLL - TEXT MA­RIE ALPMAN

Li­na Li­man tar emot med ett fast handslag och vi­sar mig in på kon­to­ret som hon de­lar med åt­ta and­ra eg­na fö­re­ta­ga­re i cen­tra­la Lin­kö­ping. Här­i­från job­bar hon med upp­drag som fö­re­lä­sa­re, re­di­ge­ra­re och över­sät­ta­re. Vi slår oss ner i kö­ket för in­ter­vjun. Det är svårt att för­stå att per­so­nen mitt emot till­bring­at sju år på en psy­ki­a­trisk slu­ten­vårds‍en­het.

– I dag mår jag gans­ka bra, men allt är re­la­tivt. Jag är en käns­lig per­son med ång­est och svac­kor, men de blir in­te så dju­pa och de­struk­ti­va som för­ut, sä­ger Li­na Li­man.

In­nan hon fick ett namn på si­na be­svär hann Li­na Li­man träf­fa när­ma­re 100 lä­ka­re och fick fle­ra and­ra diagnoser som de­pres­sion och bor­der­li­ne. Först strax in­nan hon skul­le fyl­la 32 år, i april 2012, för­stod hon och lä­kar­na vad hen­nes svå­rig­he­ter bott­na­de i: Asper­gers syndrom, en form av au­tism hos nor­malt el­ler högt be­gå­va­de per­so­ner.

– Di­a­gno­sen för­änd­ra­de mitt liv. Det var en så­dan lätt­nad att få en för­kla­ring på det som jag trott va­rit fel på mig.

BE­GREP­PET AU­TISM BÖR­JA­DE

an­vän­das på 1940-ta­let för per­so­ner med sto­ra so­ci­a­la svå­rig­he­ter. Asper­gers syndrom till­kom som di­a­gnos 1994 och fors­ka­re ta­lar i dag om au­tism som ett spekt­rum ef­tersom det kan se ut på så många oli­ka sätt.

Att hög­fun­ge­ran­de kvin­nor får en au­tis­mdi­a­gnos först i ton­å­ren el­ler som vux­na är in­te ovan­ligt. Länge an­sågs näm­li­gen in­te nor­mal­be­gå­va­de flic­kor kun­na ha au­tism. Att di­a­gno­skri­te­ri­er­na fort­fa­ran­de är an­pas­sa­de ef­ter poj­kar är en av or­sa­ker­na till att fler poj­kar får di­a­gno­sen. Teck­nen hos kvin­nor är in­te li­ka tyd­li­ga och de som får en di­a­gnos i ung ål­der har i re­gel stör­re pro­blem än jämn­å­ri­ga poj­kar.

En an­nan för­kla­ring är att fram­för allt kvin­nor som Li­na Li­man med hög­fun­ge­ran­de au­tism kan va­ra skick­li­ga på att döl­ja si­na be­svär. De se­nas­te åren har det kom­mit fle­ra forsk­nings­rap­por­ter om fe­no­me­net som kal­las ka­mou­fle­ring. Med det me­nas med­vet­na och omed­vet­na hand­ling­ar för att döl­ja el­ler kom­pen­se­ra för si­na svå­rig­he­ter.

I en stu­die från 2017 be­skri­ver den brit­tis­ka fors­ka­ren

Lau­ra Hull och hen­nes kol­le­ger hur per­so­ner med au­tism med‍ve­tet trä­nar på att se en sam­tals­part­ner i ögo­nen, nå­got som många med au­tism har svårt för. Ett trick kan va­ra att fäs­ta blic­ken vid den and­ras näs­rot. De in­ter­vju­a­de be­rät­tar ock­så hur de övar ges­ter och an­sikts­ut­tryck fram­för spe­geln och me­mo­re­rar skämt och anek­do­ter för att ha nå­got att sä­ga i so­ci­a­la sam­man­hang.

En kvin­na be­skri­ver hur hon spe­lar oli­ka rol­ler och ser klä­der som ko­sty­mer. And­ra skri­ver långa ma­nus till ex­em­pel in­för ett te­le­fon­sam­tal. Mo­ti­vet är att smäl­ta in och bli ac­cep­te­ra­de av omgivningen och för att kun­na skaf­fa jobb, kar­riär och fa­milj.

Även myc­ket unga flic­kor an­sträng­er sig hårt för att pas­sa in i so­ci­a­la sam­man­hang, för­kla­rar Sven­ny Kopp, spe­ci­a­list in­om barn- och ung­doms­psy­ki­a­tri på Gill­berg‍ cent­rum vid Gö­te­borgs uni­ver­si­tet.

– De ob­ser­ve­rar, här­mar och ko­pi­e­rar. De kan ha kom­pi­sar, men fram­för allt ser de ut att ha kom­pi­sar.

Sven­ny Kopp står bakom en av de förs­ta sto­ra stu­di­er­na av unga flic­kor med au­tism. I sin dok­tors­av­hand­ling från 2010 kun­de hon vi­sa att flic­kor med hög­fun­ge­ran­de au­tism mis­sas el­ler fel­di­a­gnosti­ce­ras in­om barn­sjuk­vår­den och barn- och ung­doms­psy­ki­a­trin.

– Se­dan dess har det skett en enorm ut­veck­ling in­om forsk­ning­en, men även om myc­ket hänt så di­a­gnosti­ce­rar vi fort­fa­ran­de fler poj­kar än flic­kor, och det står in­te i pro­por­tion till fö­re­koms­ten av au­tism.

En av de nya stu­di­er­na, som pub­li­ce­ra­des för­ra året, vi­sar hur au­tis­tis­ka flic­kor an­sträng­er sig för att spe­la med i le­kar­na på skol­går­den. Fors­kar­na stu­de­ra­de 48 flic­kor och 48 poj­kar i låg­sta­die‍ ål­dern, varav häf­ten med au­tism. Re­sul­ta­tet vi­sa­de att de au­tis­tis­ka flic­kor­na stod nä­ra de and­ra och rör­de sig mel­lan grup­per­na på skol­går­den. De såg ut att va­ra med i le­kar­na men blev of­ta av­vi­sa­de. Trots det fort­sat­te de si­na an­sträng­ning­ar. En­ligt Sven­ny Kopp lig­ger för­kla­ring­en i att re­la­tio­ner och det so­ci­a­la sam­spe­let är vik­ti­ga­re för flic­kor än för poj­kar och att flic­kor­na där­för an­sträng­er sig mer för att pas­sa in.

Au­tis­tis­ka flic­kor in­te ba­ra döl­jer si­na svå­rig­he­ter, de be­ter sig ock­så an­norlun­da än poj­kar.

– Flic­kor­na är mind­re ut‍ age­ran­de. Om de brå­kar är det hem­ma. I sko­lan är de tys­ta och till­ba­kadrag­na. De pyss­lar, lä­ser och sam­lar på djur­bil­der i stäl­let för att va­ra spe­ci­al‍ in­tres­se­ra­de av tåg el­ler ma­te­ma­tik, sä­ger Sven­ny Kopp.

Men med ti­den blir det allt svå­ra­re för tje­jer­na att spe­la med och upp­rätt­hål­la fa­sa­den. I ton­å­ren, när det so­ci­a­la spe­let blir mer kom­pli­ce­rat, kan en­sam­he­ten och den in­re kam­pen le­da till ät­stör­ning­ar, ång­est och de­pres­sion.

ock­så för Li­na

SÅ VAR DET Li­man. Som 15-åring ha­de hon sin förs­ta kon­takt med barnpsy­ki­a­trin ef­ter att ha drab­bats av svår anorexi. Hon ham­na­de på en ät­stör­nings­kli­nik där ing­en för­stod att pro­ble­men bott­na­de i au­tism. Det skul­le ta 17 år – och det som sat­te hen­ne på rätt spår var ett ra­di­o­pro­gram om kvin­nor med au­tism, där Sven­ny Kopp med­ver­ka­de.

Nu ef­teråt har Li­na Li­man för­stått att den stän­di­ga kam­pen för att smäl­ta in ”skym­de sik­ten” för omgivningen. Ut­åt var hon duk­tig och pre­ste­ran­de, gick ut gymnasiet med topp­be­tyg och ut­bil­da­de sig till jour­na­list. Men in­om­bords var hon stän­digt på sin vakt och käm­pa­de för att pas­sa in.

– Jag upp­fat­ta­de mig själv som fel och kom­pen­se­ra­de det med pre­sta­tio­ner, duk­tig­het och att job­ba väl­digt hårt. Allt för att du­ga, bli ac­cep­te­rad och om­tyckt.

Hon an­vän­der be­grep­pet ”yt­fun­ge­ran­de”. Allt är nor­malt på ytan men man ser in­te kam­pen in­om­bords.

Men an­sträng­er sig in­te al­la för att pas­sa in i um­gäng­et med and­ra män­ni­skor? Jo, men skill­na­den är att för en au­tis­tisk per­son är pri­set myc­ket högt. För Li­na Li­man tog det plöts­ligt stopp en dag på tid­ning­en som hon va­rit med att star­ta. Or­ken var slut. Ef­ter det följde de sju åren då hon var mer el­ler mind­re kon­stant in­lagd på sjuk­hus och ock­så fle­ra gång­er för­sök­te ta sitt liv.

En stu­die från Uni­ver­si­ty of Not­ting­ham, pub­li­ce­rad

i år, kom­mer fram till att ka­mou­fle­ring kan kopp­las till för­höjd själv­mords­risk, men att det be­hövs mer forsk­ning på om­rå­det. Att den stän­di­ga an­pass­ning­en le­der till de­pres­sio­ner och en enorm trött­het är dä­re­mot väl be­lagt. ”Det är ut­mat­tan­de! Jag kän­ner be­hov av att sö­ka en­sam­het så att jag kan ’va­ra mig själv’ och in­te be­hö­ver tän­ka på hur jag upp­fat­tas av and­ra”, sä­ger en av de in­ter­vju­a­de. Ka­mou­fle­ran­det kan ock­så le­da till en känslo­mäs­sig ”bak­smäl­la” med ång­est över att ha gjort fel el­ler sagt fel sa­ker. ”Om och om igen går jag ige­nom vad de sa och vad jag sa. För­stod jag dem kor­rekt, sva­ra­de jag på rätt sätt, gjor­de jag bort mig?”, sä­ger en an­nan kvin­na i sam­ma stu­die.

KAJ­SA IGEL­STRÖM VID

Lin­kö­pings uni­ver­si­tet fors­kar om vil­ka va­ri­a­tio­ner i hjär­nan som kan kopp­las till au­tism och ad­hd. Hon har själv au­tism och har star­tat nät­ver­ket Ex

tra­or­di­na­ry brains som sam­lar fors­ka­re från oli­ka di­sci­pli­ner. Hon sä­ger att ka­mou­fle­ran­det in­te ba­ra gäl­ler so­ci­a­la si­tu­a­tio­ner. Det kan ock­så in­ne­bä­ra oli­ka sätt att kon­trol­le­ra el­ler för­hind­ra de re­pe­ti­ti­va rö­rel­ser som är van­li­ga bland per­so­ner med au­tism. I en stu­die, som ny­li­gen kom­mit ut, har hon frå­gat 190 kvin­nor och trans­per­so­ner som fått di­a­gnos sent i li­vet om de an­vän­der re­pe­ti­ti­va rö­rel­ser, och om de i så fall för­sökt att döl­ja dem.

– De all­ra fles­ta ha­de nå­gon typ av re­pe­ti­ti­va rö­rel­ser, och 80 pro­cent för­sö­ker döl­ja si­na rö­rel­ser ”ibland” el­ler ”all­tid” i vux­en ål­der. Till ex­em­pel är det många som lärt sig att gö­ra rö­rel­ser som in­te syns, som att spän­na och slapp­na av i lår­mus­keln, bi­ta ihop tän- der­na el­ler rö­ra på tår­na in­ne i skor­na, sä­ger Kaj­sa Igel­ström.

Fle­ra vitt­na­de ock­så om att de ak­tivt hind­ra­de rö­rel­sen ge­nom att till ex­em­pel stop­pa hän­der­na i fic­kor­na el­ler sät­ta sig på dem. And­ra drog sig un­dan för att ifred kun­na klap­pa hän­der­na el­ler snur­ra he­la krop­pen.

En­ligt Kaj­sa Igel­ström ger un­der­sök­ning­en stöd för att re­pe­ti­ti­va be­te­en­den in­te är mind­re van­ligt bland kvin­nor.

– Det syns ba­ra mind­re. Ing­en ser att mam­man som går till job­bet, häm­tar bar­nen på da­gis, går hem och dun­kar hu­vu­det i väg­gen.

Li­na Li­man sä­ger att hon fort­fa­ran­de ka­mou­fle­rar, bå­de med­ve­tet och omed­ve­tet. – Det sit­ter väl­digt djupt och jag mås­te på­min­na mig själv om att in­te dras med i min ka­mou­fla­gei­ver för det kos­tar så otro­ligt myc­ket ef­teråt. Tack va­re di­a­gno­sen är det lät­ta­re att va­ra li­te av­vi­kan­de. Sam­ti­digt har det va­rit svårt att hit­ta sig själv.

– Sär­skilt i bör­jan när jag fått di­a­gno­sen frå­ga­de jag mig: Vad hän­der om jag ska­lar av al­la des­sa la­ger? Finns det nå­got kvar? Vem är det i så fall? Vad är jag och vad är an­pass­ning?

Li­na Li­man sä­ger att hon ibland möts av skep­sis när hon be­rät­tar om sin au­tism.

– Du som är så duk­tig, har kom­pi­sar och ser folk i ögo­nen – du kan ju in­te ha au­tism.

Hon hop­pas att hen­nes be­rät­tel­se ska öka kun­ska­pen om au­tism så att and­ra in­te ska be­hö­va gå ige­nom sam­ma sak som hon själv.

– Ha­de man va­rit mer medveten in­om psy­ki­a­trin ha­de man spa­rat väl­digt myc­ket li­dan­de, sä­ger Li­na Li­man.

28

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.