Ta hjälp av en fi­lo­sof. Fort­sätt­ning från si­dan 17.

Vem hål­ler du med?

Modern Psykologi - - INNEHÅLL - – Ann La­ger­ström

Bos­se kan föl­ja forsk­ning­en om gen­mo­di­fi­e­ring av em­bry­on. För­ra året med­de­la­de fors­ka­re vid Ore­gon he­alth and sci­ence uni­ver­si­ty till­sam­mans med kol­le­ger från Ka­li­for­ni­en, Ki­na och Syd­ko­rea att de ha­de änd­rat en gen­mu­ta­tion i ett dus­sin­tal em­bry­on. Ef­ter be­hand­ling­en kun­de bar­nen se fram emot en fram­tid ut­an räds­la för att drab­bas av ett spe­ci­fikt hjärt­pro­blem som kun­de fram­kal­la plöts­lig död.

Men hur ska vi an­vän­da tek­ni­ken? Vis­sa fors­ka­re är oro­li­ga för att för­äld­rar bör­jar be­stäl­la gen-star­ka barn. Fi­lo­so­fen Ju­li­an Savu­le­scu (1963–), pro­fes­sor i etik vid Uni­ver­si­ty of Ox­ford, sä­ger: Var­för in­te? För­äld­rar har an­svar för si­na barns häl­sa. Vad är det för skill­nad på att vac­ci­ne­ra dem och att för­änd­ra de­ras ge­ner?

Elin får lu­ta sig mot den ex­i­sten­ti­el­la fi­lo­so­fen Je­an-pa­ul Sar­t­re (1905–1980) som, trots att gen­forsk­ning­en var i full gång un­der hans livs­tid, an­såg att män­ni­skan föd­des blank och se­dan ska­pa­de sig själv med hjälp av sin med­föd­da fri­het och vil­ja. Och ef­tersom vi de­sig­nat oss själ­va, häv­da­de han, så kan vi ock­så byg­ga om oss och på så sätt vän­da vårt even­tu­el­la våld­sam­ma be­te­en­de till nå­got mer kon­struk­tivt.

An­to­nio ta­lar om neu­ro­ki­rur­gen Ser­gio Ca­na­ve­ro vid Tu­rin ad­van­ced neuro­mo­du­la­tion group som i no­vem­ber 2017 de­kla­re­ra­de att de till­sam­mans med den ki­ne­sis­ka ki­rur­gen Xi­a­o­ping Ren ge­nom­fört den förs­ta hu­vud­trans­plan­ta­tio­nen på män­ni­ska. I och för sig var bå­da in­blan­da­de re­dan dö­da, men ki­rur­ger­nas mål var att be­vi­sa att det rent me­ka­niskt gick att sät­ta ihop de bå­da krop­par­nas ner­ver och blod­kärl. Kri­ti­ken är stark, in­te minst från Jan Schn­upp, pro­fes­sor i neu­ro­ve­ten­skap vid Ci­ty uni­ver­si­ty i Hong­kong, som till The In­de­pen­dent sä­ger att det är när­mast kri­mi­nellt att på­stå att det går att by­ta hu­vud, el­ler sna­ra­re kropp, på män­ni­skor i nu­lä­get.

Le­na kan in­tres­se­ra sig för pro­fes­sor Ja­ri Ti­i­ho­nens forsk­ning vid Ka­ro­lins­ka in­sti­tu­tet i Stock­holm. Han har un­der­sökt om en va­ri­a­tion av ge­nen MAOA, mo­no­a­mi­ne ox­i­da­se A, po­pu­lärt kal­lad ”kri­gar­ge­nen”, kan öka ris­ken för vis­sa in­di­vi­der att bli våld­sam­ma. Ja­ri och hans in­ter­na­tio­nel­la team gen­tes­ta­de 895 döm­da kri­mi­nel­la och fann att det fanns ett visst sam­band. Ef­ter yt­ter­li­ga­re forsk­ning kon­sta­te­ra­de man att de som dömts för upp­re­pa­de vålds­brott of­ta ha­de en kom­bi­na­tion av MAOA och Cdh13-ge­nen. Kri­ti­ker finns för­stås som me­nar att sam­spe­let mel­lan arv och mil­jö är all­de­les för kom­pli­ce­rat för att kun­na kny­tas till ett få­tal ge­ner på det här sät­tet.

VÅLDSAMT Frå­gan om att gen­ma­ni­pu­le­ra bort ag­gres­sion de­lar den aka­de­mis­ka me­di­cins­ka värl­den.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.