Fantombilden
Det är Länskriminalen i Stockholm som främst skapar fantombilder på uppdrag från polisen i olika delar av Sverige. En majoritet av utredningar med fantombilder gäller våldtäkter – brott där offer och gärningsman haft närkontakt – då det ökar möjligheten att kunna skapa en bra bild.
Hagamannen i Umeå, Niklas Lindgren, fick vid flera tillfällen höra av sina vänner att han liknade den släppta fantombilden, och de var efter att en anonym person tyckt sig känna igen honom som han slutligen kunde gripas.
Tekniken som används, EFIT-V, är ut- vecklad av brittisk polis och går i korthet ut på att man utifrån den misstänktes kön och etniska bakgrund visar olika ”ansikten” på en dataskärm där man gradvis bygger bilden genom att välja och välja bort ansiktsform, hår, hårfäste, näsa, mun och ögon. På så sätt byggs en bild successivt som vittnet ”känner igen”.
Tekniken är effektiv. Brittiska mätningar visar att kompositbildstekniken lett till dubbelt så många identifieringar jämfört med att använda tecknare.
offentligDen 25 januari 2002 började redan 1998. Våldtäkterna i Umeå misstänk te Hagamannen. fantombild av den gjordes polisens ett tips från allmänheten släpptes fick polisen in Fyra år efter att bilden Tipset lämnnades som var lik fantombilden. mars och greps om en 33-årig man 20 in för förhör den mannen plockades från Statens kom den 29 januari, hans DNA-prov när testsvaret på nio dagar senare laboratorium. kriminaltekniska Hagamannen kunde ha stoppats tidigare. Redan 2002 topsades Niklas Lindgrens bror och jämfördes med det DNA man hade säkrat från brottsplatser.’’Om du tar fram ett DNA på de här båda bröderna så ser du direkt att de måste vara väldigt nära släkt, det kan vara far och son, det kan vara helbröder, någon annan förklaring finns inte’’, säger Leif GW Persson.