Mys­te­ri­et: Döds­doc­kor­na

17 små män­ni­sko­fi­gu­rer, var och en i sin egen lil­la kis­ta. Mys­te­ri­et med de be­grav­da doc­kor­na är fort­fa­ran­de olöst.Var det en se­ri­e­mör­da­re som be­grav­de de skots­ka döds­doc­kor­na?

Mord & Mysterier - - Innehåll - Text: Katarina Norr­grann

Idag finns doc­kor­na på Skott­lands na­tio­nal­mu­se­um i Edin­burgh. Fors­kar­na där miss­tän­ker att de små trä­fi­gu­rer­na häng­er ihop med ett av de märk­li­gas­te kri­minal­fal­len i skotsk histo­ria.

Un­der ti­digt 1800-tal var de brit­tis­ka bår­hu­sen och kyr­ko­går­dar­na hem­sök­ta av lik­tju­var. På många håll va­ka­de an­hö­ri­ga över si­na dö­da, för att skyd­da dem från ligor­na som kom på nat­ten med lyk­tor och spa­dar och stal krop­par­na.

La­gen tillät vid den här ti­den of­fent­li­ga ob­duk­tio­ner en­dast i de fall då den dö­de var en av­rät­tad brotts­ling. Ef­tersom an­ta­let av­rät­tning­ar sam­ti­digt sta­digt mins­ka­de led lä­kar­ut­bild­ning­ar­na av en skri­an­de brist på krop­par till ­ana­to­mi­un­der­vis­ning­en.

Och det var in­te ba­ra bli­van­de lä­ka­re som sam­la­des kring bå­rar­na för att nog­grant stu­de­ra hur ­li­ken fläk­tes upp och or­ga­nen ploc­ka­des ut.

1800-tals­män­ni­skan

ha­de ett till be­satt­het grän­san­de in­tres­se för dö­den. Många såg un­der­håll­nings­vär­det i en li­k­öpp­ning och var be­red­da att be­ta­la för att få va­ra med och tit­ta. Om den som höll i kni­ven dess­utom ha­de sin­ne för ef­fek­ter och dra­ma­tik var suc­cén ett fak­tum.

Det fanns så­le­des bå­de me­di­cinsk kun­skap att spri­da och peng­ar att tjä­na. Många dok­to­rer köp­te lik ut­an att

De kom på det ul­ti­ma­ta sät­tet att le­ve­re­ra krop­par på

stäl­la någ­ra frå­gor. För en kropp som var nå­gorlun­da fräsch be­ta­la­de skru­pel­fria lä­ka­re mot­sva­ran­de drygt 10 000 kro­nor i da­gens pen­ning­vär­de.

1828 tog de ir­länds­ka emi­gran­ter­na Wil­li­am Bur­ke och Wil­li­am Ha­re den gro­tes­ka han­te­ring­en ett steg läng­re.

Allt tog sin bör­jan

när en äld­re man, en gäst på Bur­kes enk­la pen­sio­nat, blev sjuk och dog. Man­nen var skyl­dig peng­ar för hy­ran och Bur­ke och kum­pa­nen Ha­re kom på att de kun­de få till­ba­ka peng­ar­na ge­nom att säl­ja man­nens dö­da kropp.

Med ett lik till sa­lu fick de kon­takt med dok­tor Ro­bert Knox, som skröt om att hans ob­duk­tions-sho­wer – ”en to­tal de­mon­stra­tion av ana­to­min” – loc­ka­de en publik på 400 per­so­ner.

Knox lät för­stå att han be­höv­de mas­sor med lik – och Bur­ke och Ha­re vil­le tjä­na mas­sor med peng­ar. De kom på det ul­ti­ma­ta sät­tet att kun­na le­ve­re­ra krop­par på lö­pan­de band ut­an att be­hö­va stry­ka runt på kyr­ko­går­dar­na. De bör­ja­de mör­da män­ni­skor. Un­der tio må­na­der 1828 föll 16 per­so­ner i Edin­burgh of­fer för se­ri­e­mör­dar­na. Det var män­ni­skor från sam­häl­lets skugg­si­da, fattiga och pro­sti­tu­e­ra­de från ga­tor­na. Män­ni­skor som Bur­ke och Ha­re an­tog att ing­en skul­le sak­na, och som gär­na drack sprit om de blev bjud­na. När off­ren ­ha­de su­pit sig red­lö­sa blev de kväv­da till döds.

När se­ri­e­mör­dar­na till slut åk­te fast be­döm­des Wil­li­am Bur­ke va­ra den dri­van­de av de två och döm­des till dö­den. Över 20 000 män­ni­skor såg ho­nom häng­as den 28 ja­nu­a­ri 1829. Föl­jan­de dag ob­du­ce­ra­des han – in­för publik. Hans ske­lett finns i dag i ana­to­mi­mu­se­et på Edin­burgh Me­di­cal school och en bok som sägs va­ra in­bun­den i hans gar­va­de hud finns på Sur­geons Hall Mu­se­um i sam­ma stad.

Wil­li­am Ha­re släpp­tes fri re­dan en må­nad se­na­re. Ing­en vet vart han tog vägen. Det be­rät­tas att han ska ha för­lo­rat sy­nen ef­ter att en ra­san­de mobb kas­tat ner ho­nom i en kalk­grop. Ha­re ska där­ef­ter ha slu­tat si­na da­gar som blind tig­ga­re i Lon­don.

Dok­tor Knox blev in­te ens åta­lad. Rät­ten trod­de på Bur­kes för­säk­ran att lä­ka­ren in­te ha­de haft den ble­kas­te aning om att det var nå­got skumt med li­ken.

Sju år se­na­re, 1836, gjor­de någ­ra poj­kar ett märk­ligt fynd på det mytomspun­na ber­get Art­hurs se­at. Den in­ak­ti­va vul­ka­nen mitt i Edin­burgh sägs va­ra plat­sen där kung Art­hurs slott Ca­me­lot en gång stod.

Inne i en li­ten grot­ta ha­de nå­gon gömt un­dan 17 ut­si­ra­de små kis­tor med en li­ten doc­ka i var­je. Män­ni­sko­fi­gu­rer­na var små som fing­rar. Nå­gon ha­de må­lat svarta stöv­lar på de­ras föt­ter och sytt små klä­der till dem.

Det fanns 17 döds­doc­kor i grot­tan. Bur­ke och Ha­re sål­de 17 lik till dok­tor Knox. Och ana­lys av ma­te­ri­a­let i doc­kor­na har vi­sat att doc­kor­na tro­li­gen är till­ver­ka­de runt år 1830, Bur­ke och Ha­re här­ja­de år 1828.

Var doc­kor­na i grot­tan dit­lag­da av nå­gon som ha­de med mordse­ri­en att gö­ra? Nå­gon som kanske vil­le dö­va ett då­ligt sam­ve­te för att 17 män­ni­skor ha­de be­rö­vats sin rätt till en he­der­lig be­grav­ning ge­nom att ge li­ka många doc­kor en sym­bo­lisk be­grav­ning?

En an­nan te­o­ri är att de sjut­ton ­trä­fi­gu­rer­na sym­bo­li­se­rar off­ren för en bort­glömd ka­ta­strof till havs. I Skott­land har det fun­nits en tra­di­tion av att ge­nom­fö­ra låt­sas­begravningar för dö­da sjö­män.

Sjö­mans­te­o­rin stöds av det ­fak­tum att al­la doc­kor­na är ­kläd­da i byx­or. Tolv av Bur­kes och Ha­res of­fer var kvin­nor, och den som gjor­de en kvin­no­doc­ka vid den här ti­den bor­de rim­li­gen ha valt att klä den i en kjol el­ler klän­ning.

För­sök att hit­ta an­vänd­bart DNA på doc­kor­na, för att kun­na jäm­fö­ra med Wil­li­am Bur­kes DNA från hans kvar­le­vor på Edin­burgh Me­di­cal school, har miss­lyc­kats.

Mys­te­ri­et med döds­doc­kor­na är fort­fa­ran­de olöst.

Foto: NA­TIO­NAL MUSEUMS SCOT­LAND

I en grot­ta ut­an­för Edin­burgh hit­ta­de någ­ra poj­kar 1836 sjut­ton små doc­kor i små kis­tor. Ha­de de nå­got att gö­ra med se­ri­e­mor­den någ­ra år ti­di­ga­re?

En teck­ning pub­li­ce­rad 1829 fö­re­stäl­lan­de Bur­ke and Ha­re som kvä­ver Mrs Docher­ty.

Foto: WI­KI­PE­DIA

Bur­ke och Ha­re såg sin chans att tjä­na peng­ar och hann säl­ja 17 krop­par till Knox in­nan de åk­te fast.

Wil­li­am Bur­ke fick rö­na sam­ma öde som si­na of­fer. Han ob­du­ce­ra­des in­för publik och i dag kan hans ske­lett ses på Edin­burg­hMe­di­cal school.

Dok­tor Knox be­höv­de lik till si­na po­pu­lä­ra ob­duk­tions-sho­wer.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.