EN RÄK­MAC­KA FÖ­RE DÖ­DEN

Ut­åt sett var han den väl­kläd­de, ­po­pu­lä­re ­fot­bollsträ­na­ren som hjälp­te vän­ner och ­gran­nar med ­eko­no­misk råd­giv­ning. Men Zo­ran Ra­do­vano­vic, 52, vi­sa­de sig va­ra en spek­ta­ku­lär dub­bel­na­tur vars ­so­ci­a­la sta­tus blev vik­ti­ga­re än ­män­ni­sko­liv. På mind­re

Mord & Mysterier - - Från Ostraffad Till Dubbel Dubbelmördare - Text: Ti­na Frenn­stedt

I en ar­ti­kel i Jön­kö­pings­pos­ten från 2007 kan man lä­sa om det fram­gångs­ri­ka fond-och för­säk­rings­mäk­lar­kon­to­ret.

– Vi hjäl­per vå­ra kun­der att pla­ce­ra, sä­ger de­lä­ga­ren ­Zo­ran Ra­do­vano­vic och tit­tar stolt in i ka­me­ran.

I verk­lig­he­ten skul­le fy­ra av hans kun­der, två äld­re par, se­na­re bli bru­talt mör­da­de av man­nen som de ha­de an­för­trott si­na ­be­spa­ring­ar åt.

Det här är be­rät­tel­sen om ­Zo­ran Ra­do­vano­vics för­vand­ling från en för­tro­en­de­in­gi­van­de, char­mig och till sy­nes em­pa­tisk per­son till en kall­ham­rad dub­bel dub­bel­mör­da­re.

1966 flyt­ta­de treå­ri­ge Zo­ran med si­na för­äld­rar från Ser­bi­en till Sve­ri­ge och fa­mil­jen slog sig ner i Jön­kö­ping.

I för­hör har ­bro­dern be­skri­vit ho­nom som tyst­låten, hans störs­ta in­tres­se var fotboll. Som 20-åring fick Zo­ran ­ar­be­te på ett fö­re­tag i Hus­kvar­na där han kör­de truck in­nan han ryck­te in i lum­pen. Han träf­fa­de en kvin­na som han flyt­ta­de ihop med och de bil­da­de fa­milj.

I ­bör­jan av 1990-ta­let sök­te han in till hög­sko­lan.

– Zo­ran är en per­son som ­all­tid har strä­vat fram­åt. Han vil­le kom­ma upp sig i li­vet och var ­in­te rädd för att ta på sig an­svar, sä­ger en släk­ting i för­hö­ren.

När sam­bon blev gra­vid ­hop­pa­de han av stu­di­er­na och ha­de oli­ka till­fäl­li­ga ar­be­ten, till ex­em­pel i en sport­af­fär. Eko­no­S

min var, en­ligt sam­bon, of­ta in­sta­bil. År 2000 för­kla­ra­de Zo­ran plöts­ligt att han vil­le se­pa­re­ra och de sål­de vil­lan.

– Han var ald­rig hot­full el­ler våld­sam, jag tror knappt vi ens var osams nå­gon gång, sä­ger ­ex­sam­bon i för­hör.

Zo­ran Ra­do­vano­vic var eko­no­miskt in­tres­se­rad. Så små­ning­om sad­la­de han om och bör­ja­de i stäl­let ar­be­ta för ett fond- och för­säk­rings­kon­tor i Jön­kö­ping. Snart träf­fa­de han en ny kvin­na som han gif­te sig med och fick än­nu ett barn. De­ras ge­men­sam­ma in­tres­se var id­rot­ten och Zo­ran Ra­do­vano­vic trä­na­de ett pojklag i den lo­ka­la fot­bolls­klub­ben. Den sam­stäm­mi­ga bil­den av ho­nom i klubben var: am­bi­tiös, hän­gi­ven, skämt­sam, trev­lig och myc­ket populär bland ung­do­mar­na. I klubben fanns en po­lis vars barn spe­la­de i la­get. Han be­skri­ver Zo­ran som klub­bens fix­a­re.

– Han ord­na­de spon­so­rer och ut­rust­ning. All­tid en­ga­ge­rad, ge­ne­rös, prat­glad och skämt­sam. Ibland för­stod man kanske in­te om han skäm­ta­de el­ler me­na­de all­var, sä­ger han i ett för­hör.

Han be­rät­tar ock­så att Zo­ran kun­de ha ett häf­tigt hu­mör och bru­sa­de upp ibland. Vid någ­ra mat­cher kas­ta­de han lin­je­flag­gan i bac­ken. Men klubb­kam­ra­ter­na tänk­te att det kun­de ha med hans syd­länds­ka tem­pe­ra­ment att gö­ra. Zo­ran var sta­tus­in­tres­se­rad, stack ut med si­na dy­ra kläd­mär­ken och bi­lar. Mer­ce­des och BMW var det som gäll­de.

– Han vil­le gär­na stå i cent­rum, spexa och be­rät­ta om si­na fi­na re­sor. Och så ha­de han star­ka åsik­ter. Jag li­ta­de nog in­te rik­tigt på ho­nom. Det är svårt att sät­ta fing­ret på men han var nog svår att för­stå sig på, be­rät­tar en an­nan i klubben.

Klubb­kam­ra­ter­na såg ho­nom kom­ma till trä­ning­en i dy­ra mör­ka ko­sty­mer in­nan han byt­te om till trä­nings­o­ve­rall. Men ing­en av dem har nå­got min­ne av att de nå­gon­sin pra­ta­de om hans yr­kes­liv. Af­fä­rer­na höll han för sig själv.

I det ny­bygg­da vil­la­om­rå­det i Ban­ke­ryd ut­an­för Jön­kö­ping um­gicks Zo­ran och hans fru med gran­nar­na över tomt­häc­ken. Mitt emot bod­de Jons­sons. Ett upp­skat­tat ­in­slag i vil­lai­dyl­len.

– Det var trev­ligt med ett äld­re par bland oss små­barns­fa­mil­jer, sä­ger en av gran­nar­na i för­hör.

Gran­nar­na hjälp­tes åt med att vatt­na varand­ras blom­mor när man var bort­rest. Ibland hän­de det att fa­mil­jen Ra­do­vano­vic passade pa­ret Jons­sons hund. Och Zo­ran hjälp­te dem då och då även med per­son­li­ga eko­no­mis­ka råd. Någ­ra and­ra som han ock­så age­ra­de råd­gi­va­re åt var Lund­bergs, ett par i 70-års­ål­dern, bo­sat­ta i Nor­ra­ham­mar sö­der om Jön­kö­ping. Man­nen var nu­me­ra pen­sio­när men ha­de fått kon­takt med Zo­ran ge­nom fond­mäk­lar­kon­to­ret. Zo­ran Ra­do­vano­vic sköt­te sto­ra de­lar av hans och hans barns spar­ka­pi­tal. Lund­bergs var ett par med väl­ord­nad eko­no­mi som ha­de träf­fats på äld­re dar. De um­gicks in­te pri­vat med Zo­ran men han kom vid fle­ra till­fäl­len hem till Lund­bergs hus i Nor­ra­ham­mar för att dis­ku­te­ra oli­ka pla­ce­ring­ar. En­ligt pa­rets barn var re­la­tio­nen god.

– Han var en man som de all­tid pra­ta­de gott om, jag hör­de ald­rig om någ­ra kon­flik­ter. Pap­pa såg upp till ho­nom och ha­de det

Jag ha­de in­tui­tivt en ne­ga­tiv upp­fatt­ning om Zo­ran

störs­ta för­tro­en­de för Zo­ran, sä­ger en av sö­ner­na i för­hör.

2009 bygg­de Zo­ran och hans fa­milj ett nytt hus i en an­nan del av Ban­ke­ryd. Året där­på slu­ta­de han på kon­to­ret och star­ta­de egen­ka­pi­tal för­valt­nings­fir­ma till­sam­mans med en kol­le­ga. I sam­band med det blev hans eko­no­mi allt säm­re. Kol­le­gan sä­ger i för­hör att de in­te ha­de in­syn i varand­ras kun­d­af­fä­rer.

Fram till 2010 ha­de Zo­ran tjä­nat runt tre mil­jo­ner kro­nor om året men nu ha­de in­koms­ter­na sjun­kit mar­kant. Ibland kun­de un­der­skot­tet va­ra på hund­ra­tu­sen­tals kro­nor. Sam­ti­digt ha­de fa­mil­jens nya hus­byg­ge bli­vit dy­ra­re än pla­ne­rat.

Fi­nans­man­nen Zo­ran Ra­do­vano­vic ris­ke­ra­de nu att be­hö­va över­ge sin höga stan­dard och lyx­fa­sad som han ha­de va­rit så no­ga med att vår­da. De ti­di­ga­re gran­nar­na, pa­ret Jons­son, be­höv­de peng­ar för att be­ta­la re­no­ve­ring­en av som­mar­stäl­let i Hö­kensås ut­an­för Ti­da­holm och kon­tak­ta­de ho­nom. I fram­ti­den vil­le de bo­sät­ta sig per­ma­nent i hu­set och nu ha­de man fak­tu­ror som skul­le be­ta­las. Bygg­fö­re­ta­get fick mejl från Jons­sons om att ”för­dröj­ning­en ha­de or­sa­kats av om­stän­dig­he­ter bort­om de­ras kon­troll.” Den om­stän­dig­he­ten het­te Zo­ran Ra­do­vano­vic.

Pa­rets barn ha­de lagt mär­ke till att för­äld­rar­na ha­de sto­ra pro­blem med att få ut peng­ar­na som de ­be­höv­de.

– Jag ha­de in­tui­tivt en ne­ga­tiv upp­fatt­ning om Zo­ran, som att all­ting in­te stod rätt till, sä­ger en av sö­ner­na i för­hör.

Den 9 mars 2015 fick rädd­nings­tjäns­ten larm om en brand i Hö­kensås. När de kom fram till pa­ret Jons­sons av­lägs­na hus fann de det röd­må­la­de trä­hu­set helt ner­brun­net till grun­den. Ba­ra mur­stoc­ken stod upp som en pe­la­re mot skyn. Snart gjor­de man den för­fär­li­ga upp­täck­ten. I brand­so­tet fann man res­ter av två krop­par och en hund. Men var­ken brand- el­ler döds­or­sa­ken gick att fast­stäl­la och det skrevs av som en olycks­hän­del­se. Zo­ran ha­de an­mält till by­rån att han skul­le kom­ma på pa­ret Jons­sons be­grav­ning men läm­na­de för­hin­der sam­ma dag. Till Jons­sons barn skrev han ett sms och be­kla­ga­de sor­gen: Vi vet att ni kom­mer att få en på­fres­tan­de dag men vi vet ock­så att ni får en fin dag att min­nas. Häl­sa från oss al­la är du snäll./Zo­ran

Två och en halv må­nad se­na­re, den 27 maj, fick rädd­nings­tjäns­ten i Jön­kö­pings om­rå­det gö­ra en ny ut­tryck­ning. Den här gång­en var det till pa­ret Lund­bergs hus i Nor­ra­ham­mar. Bran­den ha­de stan­nat av på bot­ten­vå­ning­en där man fann pa­rets dö­da krop­par. Det fram­gick snabbt att döds­or­sa­ken in­te var na­tur­lig. Ska­dor i hu­vu­det vi­sa­de på att pa­ret ha­de bli­vit svårt miss­hand­la­de med ett ba­se­ball­trä. Den 8 ju­ni bri­se­ra­de bom­ben bland choc­ke­ra­de vän­ner och gran­nar: 51-åri­ga Zo­ran Ra­do­vano­vic var an­hål­len, miss­tänkt för mor­det på ­pa­ret Lund­berg i Nor­ra­ham­mar. Två vec­kor se­na­re bri­se­ra­de ­näs­ta bomb. Sam­ma Ra­do­vano­vic var nu även miss­tänkt för att ha mör­dat pa­ret Jons­son i Hö­kensås.

En dub­bel dub­bel­mör­da­re var på väg att skri­vas in i kri­mi­nal­histo­ri­en.

Döds­or­sa­ken var in­te na­tur­lig

Foto: PRI­VAT

Om­tyck­te och ostraf­fa­de Zo­ran Ra­do­vano­vic vi­sa­de sig va­ra en mör­da­re och be­dra­ga­re.

Foto: PO­LI­SEN

Ett buck­ligt ba­se­ball­trä i alu­mi­ni­um hit­ta­des ef­ter bran­den

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.