Två barn mör­da­des för en obe­sva­rad kär­lek

Mord & Mysterier - - Fallet Jag Aldrig Glömmer -

Två små barn, mör­da­de med en ham­ma­re. De­ras mamma, svårt miss­hand­lad och ned­sövd, ove­tan­de om si­na barns öde.

Hur nå­gon män­ni­ska är ka­pa­bel att gö­ra det Christi­ne Schür­rer gjor­de kom­mer jag ald­rig att för­stå.

Den 17 mars 2008, ring­er ­Christi­ne Schür­rer på dör­ren ­hem­ma hos Em­ma Jangestig, 23, i Ar­bo­ga.

– Hi, i am Ti­ne, sä­ger hon, in­nan hon går till be­sin­nings­lös at­tack med en ham­ma­re.

Em­mas och hen­nes två för­svars­lö­sa barn, Max, 3 år och Sa­ga, 1,5 år, får ta mot ett stort an­tal slag med ham­ma­ren. Sla­gen träf­far de­ras krop­par, de­ras hu­vu­den. De fal­ler ihop.

kloc­kan 19.20.57 kom­mer larm­sam­ta­let till 112. Em­mas sam­bo har kom­mit hem och sti­git in i den blod­dränk­ta hal­len.

Ope­ra­tö­ren: SOS 112, vad har in­träf­fat?

Em­mas sam­bo: JA, HJÄLP! Tre per­so­ner, en, eh­hh... blö­der jät­te­myc­ket! Två barn...

Ope­ra­tö­ren:Ta det li­te lugnt nu, var är du nå­gon­stans? Sam­bon: (Upp­ger adres­sen) Ope­ra­tö­ren: Vad är det som har hänt där då?

Sam­bon: Jag vet in­te, två barn, en ett och ett halvt-åring och en... men shit, det ser ut som hack-hål i...vad fan är det här?! Åh...

Po­lis och am­bu­lans lar­mas till plat­sen.

Runt en tim­me se­na­re,

Em­ma Jangestigs ska­dor är livs­ho­tan­de, och hon hålls ned­sövd på Uppsa­la Aka­de­mis­ka sjuk­hus. Men de två bar­nens liv, Max och Sa­gas, går in­te att räd­da.

När Em­ma till slut väcks ur sin nar­kos ef­ter tio da­gar är det förs­ta hon sä­ger:

– Var är Sa­ga?

ar­be­ta­de tys­ka Christi­ne Schür­rer på ett vand­rar­hem på Kre­ta. Där träf­fa­de hon en svensk man, och de in­led­de en re­la­tion. Ef­ter att man­nen åkt hem be­höll de bå­da kon­tak­ten och i no­vem­ber 2006 kom Christi­ne Schür­rer för förs­ta gång­en till Ar­bo­ga. Men för­hål­lan­det sprack. I feb­ru­a­ri 2007 fick Christi­ne ett sam­tal från svens­ken. Han för­kla­ra­de att de två in­te kun­de träf­fas läng­re och att han ha­de träf­fat en ny kvin­na – Em­ma Jangestig.

Trots det kom Schür­rer till Sve­ri­ge igen, för att ”ta­la ut” med den svens­ke man­nen.

När hon in­te fick de svar hon vil­le ha för­sök­te hon ta sitt liv med ta­blet­ter och någ­ra da­gar se­na­re ge­nom att skä­ra sig i ar­mar­na. Hon flögs hem till Tyskland och la­des in på psy­ki­a­trisk kli­nik, men skrev ut sig själv ef­ter ba­ra ett par må­na­der.

Kort där­ef­ter bör­ja­de hon sö­ka ar­be­te i Sve­ri­ge.

I ju­ni 2007 flyt­ta­de Christi­ne Schür­rer till en lä­gen­het Skarpnäck ut­an­för Stock­holm och bör­ja­de plug­ga svens­ka på Folku­ni­ver­si­te­tet.

Hon sök­te upp­re­pa­de gång­er kon­takt med den svens­ka man­nen, men han av­böj­de hen­nes in­vi­ter.

Två år ti­di­ga­re

I ok­to­ber för­sök­te Christi­ne Schür­rer åter ta sitt liv. Till sin ­psy­ki­a­ter sa hon att det var hen­nes kros­sa­de hjär­ta som var an­led­ning­en till själv­mords­för­sö­ket. Hon slu­ta­de ta si­na me­di­ci­ner. Den 17 mars är Christi­ne ­Schür­rer till­ba­ka i Ar­bo­ga. Kloc­kan 18.10 kom­mer hon fram till tåg­sta­tio­nen. Nio mi­nu­ters gång­väg från sta­tio­nen bor den svens­ke man­nen, Em­ma Jangestig och hen­nes barn Max, 3, och Sa­ga, 1.

En dryg tim­me se­na­re, 19.34, sit­ter Christi­ne Schür­rer på tå­get till­ba­ka till Stock­holm igen.

re­ser Christi­ne Schür­rer till Tyskland. Men ef­ter att hon häk­tats i sin från­va­ro, skä­li­gen mis­s­tänkt för mor­den på Max och Sa­ga, och för mord­för­sök på Em­ma över­läm­nar hon den 20 mars sig till po­li­sen i Han­no­ver och förs till ­Sve­ri­ge.

Christi­ne Schür­rer, som he­la ti­den ne­kat till de brott hon åta­lats för, döms till livs­tids fäng­el­se. Ef­ter fy­ra år i svenskt fäng­el­se förs hon 2012 till Tyskland, för att där av­tjä­na sitt straff.

Ti­di­gast 2023 kan hon släp­pas, ­ef­ter att ha av­tjä­nat 15 år.

Da­gen ef­ter mor­den

som kri­mi­nal­re­por­ter har jag läst ota­li­ga för­un­der­sök­ning­ar om grova vålds­brott. Men ald­rig har jag läst nå­got som känts så i ma­gen, som va­rit så me­nings­löst, så bru­talt, så oför­svar­bart.

Att dö­da två små barn. Med en ham­ma­re.

Onds­ka har många an­sik­ten. Ett av dem är Christi­ne Schür­rers.

Un­der över tio år

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.