75 DE­SIGN­KLAS­SI­KER­NA VI DRÖM­MER OM

My Home (Aftonbladet) - - INNEHÅLL - Av So­fie Zet­ter­gren

Du kän­ner sä­kert igen Ar­ne Jacob­sens få­tölj ”Äg­get” och ljus­sta­ken ”Ku­bus” av by Las­sen. Men kan du histo­ri­en bakom de­sign­klas­si­ker­na?

Att hand­la fär­re och vär­re lig­ger i ti­den. My Ho­me be­rät­tar histo­ri­en bakom de­sign som vi älskar ex­tra myc­ket och

som är värd att vän­ta på.

Y-sto­len

DE­SIG­NER: Hans J Weg­ner År: 1949 Ett por­trätt av dans­ka köp­män sit­tan­de i ki­ne­sis­ka Ming­sto­lar in­spi­re­ra­de den dans­ke form­gi­va­ren Hans J. Weg­ner att ska­pa den nu­me­ra iko­nis­ka ”Y”-sto­len. Det blev ock­så den förs­ta sto­len Weg­ner gjor­de för fö­re­ta­get Carl Han­sen & Søn. Just ”Y”-sto­len har till­ver­kats ut­an av­brott se­dan 1950, och finns nu­me­ra i fle­ra oli­ka träslag och med oli­ka yt­be­hand­ling­ar.

String­hyl­lan

DE­SIG­NER: Nis­se och Kaj­sa Strin­ning ÅR: 1949 När Bon­ni­ers folk­bib­li­o­tek ha­de en tävling där de sök­te en mon­te­rings- och ut­bygg­bar bok­hyl­la skic­ka­de äk­ta pa­ret Nis­se och Kaj­sa Strin­ning in sitt bi­drag, som in­spi­re­rats av Nis­ses disk­ställ ”El­fa”. Pa­rets hyl­la vann täv­ling­en och fick nam­net ”St­ring”. Ef­ter att den vi­sats på H55-ut­ställ­ning­en i Helsing­fors blev den en stor för­sälj­nings­suc­cé un­der he­la 50-ta­let och en bit in på 60-ta­let. Nu är hyl­lan som be­kant omåttligt po­pu­lär igen och har bör­jat nyproduceras.

Sar­fat­ti-ljus­kro­nan

DE­SIG­NER: Gi­no Sar­fat­ti ÅR: 1958 ”Sar­fat­ti”-ljus­kro­nan av den ita­li­ens­ke form­gi­va­ren Gi­no Sar­fat­ti är än i dag en av vå­ra mest namn­kun­ni­ga tak­lam­por. Sar­fat­ti in­spi­re­ra­des av sin bak­grund som in­gen­jör när han ri­ta­de sin ljus­kro­na, och tro­ligt är ock­så att hans bak­grund in­om flyg­tek­nik fick ho­nom att dö­pa si­na verk med num­mer i stäl­let för namn. Sar­fat­ti ska­pa­de upp­åt 400 ljus­kre­a­tio­ner, och fö­re­ta­get Ar­telu­ce blev ban­bry­tan­de för ita­li­ensk ljus­de­sign.

Ea­mes Lob­by Chair

DE­SIG­NER: Ray Ea­mes ÅR: 1960 Char­les och Ray Ea­mes ar­bets­stol var från bör­jan tänkt en­dast för lob­byut­rym­men i Ti­me-li­fe-bygg­na­den i New York, men finns i dag på kon­tor och i loung­er långt över At­lant­grän­sen. Med en 30-årig ga­ran­ti och de­sig­nerns sig­na­tur för att för­säk­ra dess uni­ci­tet är ”Lob­by Chair” en in­ve­ste­ring som väl har stått pall för ti­dens gång.

Ele­fant­mönst­ret

DE­SIG­NER: Estrid Eric­son ÅR: Slu­tet av 1930-ta­let Tenn­konst­nä­ren Estrid Eric­son, grun­da­re av Svenskt Tenn, var en be­rest kvin­na. Mönst­ret till det omåttligt po­pu­lä­ra ”Ele­fant” tog hon med sig från en re­sa till bel­gis­ka Kon­go. Trots att mönst­ret fun­nits i över 70 år har det kanske ald­rig va­rit mer po­pu­lärt än just nu, och det finns snart sagt in­te en in­red­nings­tid­ning ut­an åt­minsto­ne en bild med ”Ele­fant”. Mönst­ret finns i el­va fär­ger, och det se­nas­te, svart, tycks ha gått rakt in i in­red­nings­fan­tas­ter­nas hjär­tan.

Lou­is Vuit­ton-kof­fer­ten

DE­SIG­NER: Lou­is Vuit­ton ÅR: Se­kel­skif­tet Än­da se­dan 1853 har det lux­u­ö­sa frans­ka mo­de­hu­set Lou­is Vuit­ton till­ver­kat väs­kor och kof­fer­tar som en hyll­ning till re­san­det och va­ga­bon­den. Det re­vo­lu­tio­ne­ran­de när det be­gav sig var att LV gjor­de sta­pel­ba­ra kof­fer­tar med platt lock – ti­di­ga­re ha­de res­väs­kor run­dat lock för att tå­la regn – vil­ket spa­ra­de ut­rym­me i den ti­dens oce­anång­a­re och tåg. I dag är det sna­ra­re det iko­nis­ka mönst­ret och möjligen den his­nan­de prislap­pen på des­sa vin­ta­ge­väs­kor som är upp­se­en­de­väc­kan­de.

Tho­net­sto­len no 14

DE­SIG­NER: Mi­chael Tho­net ÅR: 1861 Mö­bel­form­gi­va­ren Tho­net vil­le pro­du­ce­ra en ny slags stol­de­sign och bör­ja­de le­ta ef­ter fa­bri­ker i hemsta­den Mora­via med spe­ci­a­li­tet på böjträ­tek­ni­ker. Till slut fann han sin fa­brik och den be­röm­da ”Tho­net”-sto­len blev till. Fa­bri­ken flyt­ta­de så små­ning­om till tys­ka Fran­ken­berg, och där drivs fö­re­ta­get än i dag drivs av Tho­nets släk­ting­ar. Ur­sprungs­fa­bri­ken i Tjec­ki­en, TON, gör även de sto­lar­na ef­ter ori­gi­nal­rit­ning och är bra myc­ket bil­li­ga­re än Tho­net­sto­lar­na.

Su­pe­rel­lips-bord

DE­SIG­NER: Fritz Han­sen och Bruno Mat­hs­son ÅR: 1964 Mat­bor­dens crè­me de la crè­me de­sig­na­des med tan­kar­na på form­gi­va­ren Pi­et He­ins su­pe­rel­lip­tis­ka ron­dell vid Ser­gels torg i Stock­holm. Den ova­la for­men på Bruno Mat­hs­sons och Fritz Han­sens verk har så­le­des sam­ma form som lös­ning­en på ett tra­fik­pro­blem, och är i dag ett av vå­ra all­ra mest po­pu­lä­ra mat­bord.

Ad­net-spe­geln

DE­SIG­NER: Jac­ques Ad­net i sam­ar­be­te med mo­de­hu­set Her­mès ÅR: 1950 Frans­man­nen Ja­ques Ad­net är en de­sig­ni­kon in­om fransk mo­der­nism, och han var bland de förs­ta i sin gen­re att an­vän­da me­tall och glas i si­na verk som sym­bo­ler för lyx. 1950 gjor­de Ad­net en kol­lek­tion möb­ler för det frans­ka mo­de­hu­set Her­mès och skinn­spe­geln med si­na ka­rak­tä­ris­tis­ka mäs­sing­de­tal­jer, döpt ef­ter sin ska­pa­re, föd­des i och med det­ta sam­ar­be­te.

Ask­kop­pen H55 i Do­mi­no­se­ri­en

DE­SIG­NER: Stig Lind­berg ÅR: 1955 Stig Lind­bergs ”Do­mi­no”-se­rie vi­sa­des först på H55-mäs­san i Helsing­borg och blev snabbt en klas­si­ker. Se­ri­en be­står av tre oli­ka ask­fat i två stor­le­kar, va­ser, en ci­gar­rett­bä­ga­re och ett fat. Till en bör­jan fanns se­ri­en ba­ra i det svart­vi­ta ut­fö­ran­det men nu­me­ra finns så­väl guld­brun, grå­vit som ljus­blå. Po­pu­lä­rast, och där­med dy­rast, är dock fort­fa­ran­de de svart­vi­ta ask­kop­par­na.

Mo­del 45 Chair

DE­SIG­NER: Finn Juhl ÅR: 1945 ”Mo­del 45 Chair” de­sig­na­des av den dans­ka form­gi­va­ren Finn Juhl som var en pi­on­jär in­om form­giv­ning. Med sin ”Mo­del 45” bröt han ett givet möns­ter in­om de­sign ge­nom att se­pa­re­ra sits- och rygg­dy­na från få­töl­jens stom­me. Re­sul­ta­tet blev ett form­språk som kom att gö­ra ho­nom världs­be­römd in­om om­rå­det möbel­de­sign.

Best­li­te­lam­pan

DE­SIG­NER: Ro­bert Dud­ley ÅR: 1930 Eng­els­man­nen Ro­bert Dud­ley ri­ta­de si­na nu­me­ra världs­be­röm­da ”Best­li­te”-lam­por när han stu­de­ra­de in­du­stri­de­sign i Pa­ris och Düs­sel­dorf. En li­ten de­talj som blev ett stort er­kän­nan­de för Dud­ley var när Winston Chur­chill pla­ce­ra­de en ”Best­li­te”-lam­pa på sitt skriv­bord.

Man­hat­tan­mönst­ret

DE­SIG­NER: Jo­sef Frank ÅR: 1942–1945 Jo­sef Frank job­ba­de som gäst­fö­re­lä­sa­re på New School for So­ci­al Re­se­arch i New York i bör­jan av 1940-ta­let och in­spi­re­ras av Man­hat­tans enk­la stads­plan när han gjor­de det be­röm­da mönst­ret. I den ned­re rek­tang­eln av kar­tan, Man­hat­tans nord­spets, bod­de Jo­sef Frank till­sam­mans med sin svens­ka fru An­na.

Den le­en­de apan

DE­SIG­NER: Kay Bo­je­sen ÅR: 1951 Kay Bo­je­sen var sil­ver­smed till en bör­jan, och var bland an­nat lär­ling hos Ge­org Jen­sen. Apan i trä, som nu­me­ra bli­vit en de­sig­ni­kon och hans mest kän­da verk, såg da­gens ljus för förs­ta gång­en 1951. Kay Bo­je­sen ska­pa­de apan som en krok till en barn­mö­be­lut­ställ­ning, tan­ken var att de långa ar­mar­na skul­le fö­ra ner kro­ken till och de kor­ta be­nen ge plats för att hänga mös­sa och hals­duk.

Hang it all-häng­a­ren

DE­SIG­NER: Ray & Char­les Ea­mes ÅR: 1953 Char­les Ea­mes tan­ke med kläd­häng­a­ren ”Hang It All” var att de färg­gla­da trä­ku­lor­na skul­le upp­munt­ra barn att hänga upp si­na klä­der, men den blev li­ka po­pu­lär bland vux­na. I sam­band med Char­les Ea­mes 100-års­dag lan­se­ra­de Vit­ra kläd­häng­a­ren i tre nya färg­kom­bi­na­tio­ner som en hyll­ning till den­na en av de­sign­värl­dens all­ra störs­ta namn.

Grass­hop­per

DE­SIG­NER: Gre­ta Mag­nus­son Gross­man ÅR: 1948 ”Den en­da för­de­len med att va­ra en man­lig möbel­de­sig­ner är att män är star­ka­re rent fy­siskt”, sa ar­ki­tek­ten Gre­ta Mag­nus­son Gross­man. Mest känd är hon för sin ”Grass­hop­per”-ar­ma­tur, men hon blev ock­så ett stort namn in­om ex­pe­ri­men­tell ar­ki­tek­tur i USA när hon till­sam­mans med ma­ken och jazz­mu­si­kern Bil­ly Gross­man flyt­ta­de till Los Ang­e­les och ni­scha­de sig på att byg­ga vil­lor på svår­ma­nö­vre­ra­de tom­ter.

Sam­sas

DE­SIG­NER: Carl Malm­s­ten ÅR: 1960-ta­let Un­der 10- och 20-ta­let eta­ble­ra­de sig Carl Malm­s­ten som en av Sve­ri­ges mest in­tres­san­ta mö­be­loch mil­jö­ska­pa­re. Stock­holms Stads­hus, Kon­sert­hu­set, Tänd­stickspa­lat­set, Ul­riks­dals slott är någ­ra av de upp­drag som han ar­be­ta­de med. Sof­fan ”Sam­sas” ri­ta­des på 1960-ta­let, in­spi­re­rad av få­töl­jen ”Kon­sert” som Carl Malm­s­ten ri­ta­de för Kon­sert­hu­set 1923.

Ku­bus

DE­SIG­NER: By Las­sen ÅR: 1962 By Las­sen grun­da­des av Sø­ren Las­sen och Na­dia Las­sen, barn­barn och barn­barns­barn till den dans­ka ar­ki­tek­ten Mo­gens Las­sen. Den klas­sis­ka ljus­sta­ken ”Ku­bus” form­gavs re­dan 1962. Tan­ken var att ska­pa ren funk­tio­na­lism med hög precision. Re­sul­ta­tet blev den­na fyr­kan­ti­ga de­sign­klas­si­ker.

Bar­ce­lonafå­töl­jen

DE­SIG­NER: Lud­wig Mi­es van ren Ro­he och Lilly Reich ÅR: 1928 Den tysk-ame­ri­kans­ka ar­ki­tek­ten Lud­wig van ren Ro­he blev världs­känd när han ri­ta­de Bar­ce­lo­na­pa­vil­jong­en till den tys­ka ut­ställ­nings­hal­len vid Världs­ut­ställ­ning­en i Bar­ce­lo­na 1929. Den äls­ka­de sof­fan ”Bar­ce­lo­na” var en del av in­red­ning­en som ock­så ha­de Ro­hes sig­na­tur.

Com­po­ni­bi­li-bor­det

DE­SIG­NER: Kar­tell ÅR: 1969 En av Kar­tells klas­si­ker från 1969 som går att se både på MO­MA i New York och Cent­re Ge­or­ge Pom­pi­dou i Pa­ris är form­gi­ven av An­na Castell Fer­ri­e­ri. Oli­ka mo­du­ler i plast de­sig­na­des för oli­ka be­hov och för att pas­sa in i al­la hem­mets rum, och det prak­tis­ka lil­la bor­det pas­sar li­ka bra i bad­rum­met som bred­vid säng­en.

Äg­get

DE­SIG­NER: Ar­ne Jacob­sen ÅR: 1958 Få­töl­jen ”Äg­get” form­gavs av de­sig­ni­ko­nen Ar­ne Jacob­sen för Royal Ho­tel i Kö­pen­hamn år 1958. Få­töl­jen gjor­des med ett bär­kraf­tigt in­re skal av skum un­der stopp­ning­en, en tek­nik som Jacob­sen var den förs­ta med att an­vän­da. Den nu äls­ka­de for­men hit­ta­de Jacob­sen ef­ter att i tim­mar ha pro­vat sig fram med en gips­mo­dell hem­ma i ga­ra­get.

Pant­hel­la-lam­pan

DE­SIG­NER: Ver­ner Pan­ton & Lou­is Poul­sen ÅR: 1971 Ver­ner Pan­ton lig­ger bland an­nat bakom ”Pan­ton”-sto­len, stormönst­ra­de färg­star­ka ta­pe­ter och den förs­ta uppblåsbara mö­beln. Hans verk an­da­des pop och op­ti­mism och han ex­pe­ri­men­te­ra­de med geo­met­risk och fu­tu­ris­tisk form­giv­ning. Lam­pan ”Pant­hel­la” är ett av hans mest kän­da verk.

Concre­te-sto­len

DE­SIG­NER: Jo­nas Boh­lin ÅR: 1983 Be­tong­sto­len ”Concre­te” var Jo­nas Boh­lins ex­a­mens­ar­be­te på Konst­fack 1981, men då pre­sen­te­ra­des den fak­tiskt in­te som en stol, ut­an som en skulp­tur. Se­dan dess har sto­len i ut­fö­ran­det trä och stål bör­jat se­rie­pro­du­ce­ras och är nu­me­ra en mo­dern klas­si­ker.

Dagg-va­sen

DE­SIG­NER: Ca­ri­na Seth An­ders­son ÅR: 2009 Ca­ri­na Seth An­ders­son ut­gick från de ex­o­tis­ka fynd Estrid Eric­son gjor­de un­der si­na re­sor när hon form­gav va­ser för Svenskt Tenn. Hon in­spi­re­ra­des ock­så av den nor­dis­ka na­tu­ren såsom när hon gjor­de va­sen ”Dagg”. Var­je vas är unik då det kan sy­nas små blå­sor i gla­set, det­ta är en­ligt de­sig­nern en häls­ning från glas­blå­sa­ren och en på­min­nel­se om att det är ett äk­ta hant­verk.

Jui­cy Sa­lif-pres­sen

DE­SIG­NER: Philip­pe Starck/ales­si ÅR: 1990 Philip­pe Starck fick idén till sin ci­trus­press när han i go­dan ro satt och åt bläck­fisk på en se­mes­ter i Ita­li­en. När han bad ky­pa­ren om li­te ci­tron möt­tes tan­kar­na om bläck­fis­ken och ci­tro­nen mer bild­ligt. Han skis­sa­de ned sin tan­ke på en ser­vett – och res­ten är som man sä­ger de­sign­histo­ria.

Snö

DE­SIG­NER: Jo­nas Boh­lin & Tho­mas San­dell ÅR: 1994 Jo­nas Boh­lin var pro­fes­sor på Konst­fack 2004–2009, och är i dag le­da­mot i Konsta­ka­de­mi­en. Han lig­ger även bakom in­red­ning­en på Stock­holmskro­gar som Stu­re­hof, Riche, Rolfs kök och Ta­ver­na Bril­lo. Mest känd är han för sin ”Concre­te”-stol och för­va­rings­se­ri­en ”Snö” från 1994.

Pi­las­ter-hyl­lan

DE­SIG­NER: John Kan­dell ÅR. 1989 John Kan­dell fick en kväll syn på al­la boktra­var på gol­vet hem­ma i var­dags­rum­met och där och då väck­tes idén till de­sign­klas­si­kern ”Pi­las­ter”. Kan­dell ring­de ge­nast Käl­le­mos grun­da­re och be­skrev sin idé. Men det be­höv­des ald­rig nå­gon rit­ning ef­tersom idén var gans­ka en­kel vil­ket är helt i lin­je med det Pi­cas­so-ci­tat som Kan­dell gär­na ci­te­ra­de: En bild bor­de va­ra så en­kel att man kan skic­ka den per te­le­fon till New York!

Bre­e­ze-bor­det

DE­SIG­NER: Mo­ni­ka Förster ÅR: 2007 Soff­bor­det ”Bre­e­ze” av Monica Förster föd­des av en li­ten hän­del­se en slö som­mar­dag. Bor­dets vack­ra ski­va är näm­li­gen in­spi­re­rad av en vind­som­mar­pust som ska­pa­de små fi­na vå­gor i bords­du­ken.

Kobra­te­le­fo­nen

DE­SIG­NER: Erics­son ÅR: 1956 När den ny­da­nan­de te­le­fo­nen ”Kob­ra” kom 1956 blev den ome­del­bart en stor fram­gång, och ef­ter ba­ra två år var or­de­rin­gång­en 500 pro­cent över bud­get. Ba­ra i Sve­ri­ge sål­des 502 000 ex­em­plar och 376 000 ”Kob­ra”-te­le­fo­ner ex­por­te­ra­des till USA och li­ka många till Ita­li­en. ”Kobran” till­ver­ka­des i fle­ra ku­lö­rer, men den rö­da har all­tid va­rit po­pu­lä­rast och är nu­me­ra ock­så dy­rast på andra­hands­mark­na­den.

Sa­voy-va­sen

DE­SIG­NER: Alvar Aal­to ÅR: 1936 Fin­lands stolt­het Alvar Aal­to form­gav en se­rie va­ser med ore­gel­bund­na amö­ba­li­ka bot­ten­for­mer till världs­ut­ställ­ning­en i Pa­ris 1937. Han de­sig­na­de se­ri­en un­der ar­bets­nam­net ”Es­ki­må­kvin­nans skinn­byxa”, ef­tersom idén till for­men kom av det­ta plagg. Men när han se­na­re gjor­de in­red­ning­en till re­stau­rang­en Sa­voy i Helsing­fors och pla­ce­ra­de vaserna på var­je bord kom de att få nam­net ”Sa­voy”.

Na­gel-ljus­sta­ken

DE­SIG­NER: Cea­sar Stof­fi & Fritz Na­gel ÅR: 1960-ta­let Ljus­sta­kar­nas ljus­sta­ke de­sig­na­des av tys­kar­na Cea­sar Stof­fi och Fritz Na­gel på 1960-ta­let. Nu­me­ra finns ”Na­gel” i ny­pro­duk­tion, men al­la form­nör­dar slåss såklart om ori­gi­nal­ljus­sta­kar­na från 60-ta­let.

Scan­li­ne-be­stic­ken

DE­SIG­NER: Sig­vard Ber­na­dot­te ÅR: 1950-ta­let Sve­ri­ges de­sign­prins num­mer ett Sig­vard Ber­na­dot­te har många de­sign­klas­si­ker på sitt sam­ve­te, såsom ter­mos­kan­nan ”Ber­na­dot­te”, Ma­ra­bou-log­gan och ett långt sam­ar­be­te med Ge­org Jen­sen. Be­stickse­ri­en ”Scan­li­ne” är minst li­ka po­pu­lä­ra nu på de svens­ka mat­bor­den som när det be­gav sig på 1950-ta­let.

Åke-sto­len

DE­SIG­NER: Ikea ÅR: 1954 In­ve­ste­ra­de du i den lur­vi­ga få­töl­jen ”Åke” när den fanns med i Ike­as ka­ta­log på 1950-ta­let? I så fall sit­ter du på en rik­tig dyrgrip. När det be­gav sig kos­ta­de ”Åke” blyg­sam­ma 118 kro­nor på Ikea. I dag säljs sto­lar­na för hund­ra­tu­sen­tals kro­nor på auk­tions­verk värl­den över. För­la­gan, ”Mus­linge”-sto­len av dansken Philip Ar­ctan­der, finns i fle­ra oli­ka ut­fö­ran­den och är sig­ne­rad en rad oli­ka mö­bel­till­ver­ka­re utö­ver Ikea se­dan ori­gi­na­let kom 1944, och al­la är ef­ter­trak­ta­de på andra­hands­mark­na­den.

29.

31.

30.

32.

33.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.