VI VAR FÖR­TVIV­LA­DE

Olof Palme - - Dödsbudet - Ben­ja­min Ekroth

När SVT kloc­kan 04.00 gick ut med förs­ta ny­hets­sänd­ning­en satt Ewon­ne Win­blad framför ­ka­me­ran.

– Det är den mest om­fat­tan­de tra­gis­ka ny­he­ten som jag rap­por­te­rat om, sä­ger Ewon­ne Win­blad i dag.

Re­dan ef­ter mid­natt kom Ewon­ne Win­blad till tv-hu­set. Hon kun­de se att det lys­te i Rap­port-re­dak­tio­nens föns­ter, i öv­rigt var tv-hu­set helt ned­släckt. Någ­ra kol­le­gor som hört ny­he­ten på oli­ka sätt ha­de ta­git sig till job­bet, men Win­blad var än­då en av de all­ra förs­ta på plats.

– Jag låg och sov men väck­tes av te­le­fo­nen. Det var min dot­ter som job­ba­de som kock i Lon­don. Hon ha­de hört om mor­det av gäs­ter på re­stau­rang­en och som den jour­na­list­dot­ter hon var så ring­de hon mig, sä­ger Win­blad.

– Jag för­sök­te kol­la upp det, men fick det in­te be­kräf­tat. Jag tänk­te att om det är så, så mås­te jag be­fin­na mig på re­dak­tio­nen. Jag sprang he­la vägen till tv-hu­set. Nor­malt stäng­de SVT av sän­dar­na ef­ter

kloc­kan 23 och ing­en var i tjänst. Men just den kväl­len fanns ett tv-team på stan som skul­le föl­ja en po­lis­pa­trull och fil­ma en van­lig fre­dag­kväll.

Tea­met kun­de sty­ras om och bör­ja rap­por­te­ra om mor­det. Snabbt fick re­dak­tio­nen ny­he­ten be­kräf­tad. Men nå­gon tv­sänd­ning gick in­te att få ut ef­tersom al­la sän­da­re i lan­det var av­stänga.

Det kräv­des att folk fick åka ut och sät­ta på var­je sän­da­re ma­nu­ellt. Så in­te för­rän kloc­kan 04.00 kun­de SVT gå ut med ett Ex­tra Rap­port. Ewon­ne Win­blad är i dag stolt över den sänd­ning­en.

– Den är fak­tiskt bra och fyl­lig, sä­ger hon, vi ha­de ju haft gott om tid att för­be­re­da oss.

Tim­mar­na in­nan var spän­da. Men sam­ti­digt var ny­hets­lä­get gott. Evon­ne var in­te ner­vös men minns ad­re­nalin­påsla­get.

– Vi var för­tviv­la­de över att vi in­te kun­de kom­ma ut med sänd­ning­en och för­tviv­la­de över hän­del­sen i sig. Vi var re­dan då med­vet­na om att det skul­le kom­ma att kri­ti­se­ras. Det gjor­de det ock­så, det till­sat­tes en ut­red­ning där SVT fick kri­tik för den se­na star­ten, sä­ger hon. Vid den här ti­den ha­de Rap­port tre ny

hets­an­ka­re: Claes Elfs­berg, Bengt Ös- te och Ewon­ne Win­blad. Ef­tersom hon var först var det själv­klart att det var hon som skul­le ta sänd­ning­en.

Pra­ta­de ni på re­dak­tio­nen om vem som kun­de va­ra mör­da­ren?

– Det fanns en un­der­lig­gan­de oro. Är det en stats­kupp, är det ut­länds­ka ter­ro­ris­ter el­ler vad är det­ta? sä­ger Ewon­ne Win­blad. På ef­ter­mid­da­gen läm­na­de hon Tv-hu­set. – Jag gick hem vid tre­ti­den. Det var en strå­lan­de vac­ker vin­ter­dag, många var ute och pro­me­ne­ra­de, men det var all­de­les tyst. Det låg en skräck­stäm­ning över sta­den.

Hur känns det nu 30 år se­na­re?

– Dels dy­ker min­ne­na från den nat­ten upp igen, de har egent­li­gen ald­rig för­svun­nit. Och jag kän­ner en sorg över att man ald­rig har lyc­kats kla­ra upp mor­det, sä­ger Win­blad.

Att ny­he­ten om mor­det skul­le nå Sve­ri­ge från ut­lan­det är för Ewon­ne Win­blad en pro­fes­sio­nell skan­dal.

– Både SR och SVT miss­lyc­ka­des, det schabb­la­des på oli­ka sätt. Ing­en av dem ­ha­de en fun­ge­ra­de lar­m­or­ga­ni­sa­tion.

Namn: Ewon­ne Win­blad. ­Ål­der: 78. Bor: Stock­holm. Gör: Fri­lans­jour­na­list och för­fat­ta­re. Fa­milj: Gift med jour­na­lis­ten Lennart Win­blad. Två barn och två barn­barn. Bak­grund: Re­por­ter och re­dak­tions­chef på SR, pro­gram­le­da­re och chef för Rap­port. Chef för P1

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.