Re­kord i kvinn­li­ga pre­si­dent­kan­di­da­ter

den förs­ta kvin­nan som kan­di­de­ra­de för att bli ame­ri­kansk pre­si­dent gjor­de det re­dan 1872. men det har va­rit tunn­sått med kvinn­li­ga kan­di­da­ter ge­nom åren. nu in­för va­let 2020 har det dock skett ett ge­nom­brott. ald­rig har så många kvin­nor kan­di­de­rat.

PfB Passion for Business - - Innehåll -

nnu i da­gar­na gav den främs­ta kvinn­li­ga pre­si­dent­kan­di­da­ten i de­mo­kra­ter­nas pri­mär­val upp.

var länge en av fa­vo­ri­ter­na, men Eli­za­beth War­ren ham­na­de nu långt ef­ter de två le­dan­de kan­di­da­ter­na Joe Bi­den och San­ders. Men kvinn­li­ga pre­si­dent­kan­di­da­ter

Ber­nie i USA är in­te nå­got nytt – de förs­ta kan­di­de­ra­de re­dan på 1800-ta­let. 1872 blev den förs­ta kvinn­li­ga

Victo­ria Wood­hull pre­si­dent­kan­di­da­ten. Hen­nes kan­di­da­tur fö­re­gick den kvinn­li­ga röst­rät­ten som in­te in­för­des i USA för­rän 1920 och fi­rar 100-års­ju­bi­le­um i år. Re­dan

1884 följde hen­nes ex­em­pel och

Belva Lockwood kan­di­de­ra­de till­sam­mans med Stow, som

Ma­ri­et­ta blev den förs­ta kvin­nan som kan­di­de­ra­de för att bli vice­pre­si­dent.

den förs­ta kvin­nan som bac­ka­des av en sit­tan­de pre­si­dent var som upp­munt­ra­des

Ove­ta Hob­by att kan­di­de­ra av Ei­senho­wer.

Dwight D.

Han vil­le att hon skul­le kan­di­de­ra 1960 men hon av­stod.

kan­di­de­ra­de för re­pu­bli­kans­ka Mar­ga­ret Cha­se Smith par­ti­et 1964 och var då den förs­ta kvin­nan som kan­di­de­ra­de för ett stort par­ti (det vill sä­ga de­mo­kra­ter­na el­ler re­pu­bli­ka­ner­na). Hon blev tvåa i pri­mär­va­let i Il­li­no­is med 25 pro­cent av rös­ter­na. 1968 var den förs­ta afro­a­me­ri­kans­ka

Char­le­ne Mit­chell kvin­nan som kan­di­de­ra­de till pre­si­dent­pos­ten. 1972 var den förs­ta svar­ta kan­di­da­ten

Shir­ley Chisholm i ett stort par­tis no­mi­ne­rings­pro­cess och den förs­ta kvin­nan som kan­di­de­ra­de för de­mo­kra­ter­na.

The Green Par­ty har haft en kvinn­lig pre­si­dent­kan­di­dat tre gång­er. 2008 och

Cynt­hia McKin­ney Jill 2012 och 2016.

Ste­in

i de­mo­kra­ter­nas no­mi­ne­rings­pro­cess 2008 var den förs­ta kvin­nan som vann ett

Hil­la­ry Clin­ton pri­mär­val och den förs­ta som lista­des som pre­si­dent­kan­di­dat i var­je pri­mär­val och för­be­re­dan­de val­mö­te.

” Forsk­ning vi­sar att kvinn­li­ga po­li­ti­ker mås­te le­va upp till hög­re mål än man­li­ga när det gäl­ler allt­i­från sin po­li­tik till sin li­ke­a­bi­li­ty”

Trots att hon för­lo­ra­de i en tät kamp med

Ba­rack vann hon fler rös­ter än nå­gon pri­mär­vals­kan­di­dat Oba­ma i USA:s histo­ria.

2016 blev Hil­la­ry Clin­ton den förs­ta kvinn­li­ga pre­si­dent­kan­di­da­ten för ett stort par­ti ef­ter att ha vun­nit de­mo­kra­ter­nas pri­mär­val. Hon blev den förs­ta kvin­nan som del­tog i en pre­si­dent­vals­de­batt och den förs­ta kvin­nan som vann ”the po­pu­lar vo­te” – vil­ket be­ty­der att hon fick flest rös­ter i pre­si­dent­va­let.

Hil­la­ry Clin­ton fick in­te mind­re än 2,9 mil­jo­ner fler rös­ter än re­pu­bli­ka­ner­nas kan­di­dat

Do­nald Trump. 65853514 rös­ter (48.18 pro­cent) mot

Trumps 62 984 828 rös­ter (46.09 pro­cent). Det räc­ker dock in­te för att bli pre­si­dent i USA, där man mås­te vin­na i flest del­sta­ter – och även rätt del­sta­ter. Trump vann i 30 del­sta­ter me­dan Clin­ton vann i 20 del­sta­ter plus District of Co­lum­bia.

när det gäl­ler viceP­re­si­den­ter har två kvin­nor vun­nit si­na par­ti­ers no­mi­ne­ring. 1984 blev de­mo­kra­ter­nas vice­pre­si­dent­kan­di­dat.

Ge­ral­di­ne Fer­ra­ro 2008 var re­pu­bli­ka­ner­nas

Sa­rah Pa­lin

– gans­ka kon­tro­ver­si­el­la! – vice­pre­si­dent­kan­di­dat. Ing­en av dem fick va­ra med och vin­na pre­si­dent­va­let.

Fram till årets pre­si­dent­val har ba­ra fem kvin­nor nått till de­batt­fa­sen i val­kam­pan­jer­na: de­mo­kra­ter­na Shir­ley Chisholm 1972, 2004,

Ca­rol Mo­se­ley Braun Hil­la­ry Clin­ton 2008 och 2016) och re­pu­bli­ka­ner­na

2012 och 2016. Miche­le Bach­mann Car­ly Fi­o­ri­na

Det har ti­di­ga­re ald­rig va­rit mer än en kvin­na som med­ver­kat i de­bat­ter­na.

Men där har 2020-kam­pan­jen bli­vit hi­sto­risk, med he­la sex kvin­nor som kan­di­de­rat för att bli de­mo­kra­ter­nas pre­si­dent­kan­di­dat: se­na­tor

Eli­za­beth War­ren från Mas­sachu­setts, Ka­li­for­ni­a­se­na­torn

Ka­ma­la Har­ris, Klo­bu­char, se­na­tor från Min­ne­so­ta, New Amy york­se­na­torn kon­gress­le­da­mot

Kirsten Gil­li­brand, Tul­si Gab­bard, från Ha­waii och för­fat­ta­ren och fö­re­lä­sa­ren

Ma­ri­an­ne Wil­li­am­son.

I de förs­ta de­bat­ter­na in­för va­let som hölls i ju­ni 2019 var det minst tre kvin­nor på sce­nen i var­je de­batt.

för­ra året sked­de ett ge­nom­brott när det gäll­de väl­jar­nas för­tro­en­de för kvinn­li­ga po­li­ti­ker. Då blev fler kvin­nor än nå­gon­sin in­val­da i kon­gres­sen. Det in­ne­bär att de nu ut­gör 24 pro­cent av kon­gres­sen. Den förs­ta kvin­nan ur den ame­ri­kans­ka ur­sprungs­be­folk­ning­en och den förs­ta mus­lims­ka kvin­nan val­des in. Det blev ock­så re­kord i kvinn­li­ga gu­ver­nö­rer i USA - nio styc­ken.

Nu blir det ing­en kvinn­lig pre­si­dent 2020. Av de sex de­mo­kra­tis­ka pre­si­dent­kan­di­da­ter­na drog sig tre ur re­dan in­nan pri­mär­va­len. Ka­ma­la Har­ris hop­pa­de av kam­pan­jen i de­cem­ber trots att hon kva­li­fi­ce­rat sig till den sjät­te de­bat­ten. Ma­ri­an­ne Wil­li­am­son hop­pa­de av kam­pan­jen i ja­nu­a­ri i år. Kirsten Gil­li­brand bac­ka­de ur re­dan i au­gusti.

I mars drog sig de tre sista de­mo­kra­tis­ka kvinn­li­ga pre­si­dent­kan­di­da­ter­na ur – Eli­za­beth War­ren, Amy Klo­bu­char och Tul­si Gab­bard, Eli­za­beth War­ren ha­de då fått 2 446 492 rös­ter i pri­mär­va­len, Amy Klo­bu­char 486 486 och Tul­si Gab­bard 163 963.

Eli­za­beth War­ren fick 83 de­le­ga­ter, Amy Klo­bu­char 7 och Tul­si Gab­bard 2, att jäm­fö­ra med Ber­nie San­ders 896 och Joe Bi­dens 1 201

i en ar­ti­kel i Washing­ton Post skri­ver

Am­ber Phillips, po­li­tisk ana­ly­ti­ker, om hur de ame­ri­kans­ka väl­jar­na ser på kvinn­li­ga po­li­ti­ker. Hon kon­sta­te­rar att man har valt in fler kvin­nor än nå­gon­sin i kon­gres­sen, men att det fort­fa­ran­de in­te be­ty­der mer än 24 pro­cent.

En un­der­sök­ning vi­sar att de de­mo­kra­tis­ka pri­mär­valsväl­jar­na är skep­tis­ka till om en kvin­na kan slå Trump i pre­si­dent­va­let. Det be­kräf­tar ti­di­ga­re forsk­ning, som vi­sar att kvinn­li­ga po­li­ti­ker mås­te le­va upp till hög­re mål än man­li­ga när det gäl­ler allt­i­från sin po­li­tik till sin ”li­ke­a­bi­li­ty”. Det finns en ste­re­o­typ bild av att en pre­si­dent ska va­ra en äld­re vit man.

I en un­der­sök­ning i New Hampshi­re sa 18 pro­cent av de som me­na­de att de in­te skul­le rös­ta på Eli­za­beth War­ren att det be­rod­de på att hon in­te kan slå Trump. 10 pro­cent sa att de in­te skul­le rös­ta på hen­ne ef­tersom hon ”ver­kar arg”, nå­got som man ock­så fick hö­ra om Hil­la­ry Clin­ton i 2016-va­let. Gång på gång har de­mo­kra­tis­ka väl­ja­re sagt att de gil­lar Eli­za­beth War­ren och Ka­ma­la Har­ris, men att de in­te tror att de kan slå Trump.

av ame­ri­ka­ner­na att de fort­fa­ran­de an­ser att män är ”känslo­mäs­sigt mer läm­pa­de för po­li­tik än kvin­nor”. Siff­ran är mind­re än ti­di­ga­re, men än­då hår­re­san­de.

För att vin­na trots al­la för­do­mar ha­de årets kvinn­li­ga pre­si­dent­kan­di­da­ter för­be­rett sig mi­nu­ti­öst. In­te minst den ti­di­ga­re fa­vo­rittip­pa­de Eli­za­beth War­ren, som ha­de en de­tal­je­rad policy för var­je tänk­bar frå­ga, allt­i­från stu­di­elån till bo­stä­der för mind­re be­med­la­de. Hen­nes kam­panj tryck­te upp t-shirts med tryc­ket War­ren has a plan for that.

För de man­li­ga kan­di­da­ter­na räc­ker det med att ha de sto­ra dragen kla­ra och fyl­la på med pla­ner allt­ef­tersom, kon­sta­te­rar Am­ber Phillips.

nu är det ba­ra tre män, al­la 70+, kvar i ra­cet. Do­nald Trump för re­pu­bli­ka­ner­na och Bi­den och San­ders för de­mo­kra­ter­na.

Joe Bi­den har med­de­lat att han kom­mer att väl­ja en kvin­na till sin ”run­ning ma­te”, allt­så till­tänk­ta vice­pre­si­dent att dri­va sin pre­si­dent­vals­kam­panj med. Ber­nie San­ders har sagt att han ”med all san­no­lik­het” kom­mer att gö­ra det – och att det ska va­ra en pro­gres­siv kvin­na.

Men kvin­nor­na som var med i mat­chen så här långt har gi­vit ett stort bi­drag till jäm­ställd­he­ten. De har nor­ma­li­se­rat bil­den av en kvinn­lig pre­si­dent­kan­di­dat – och det är ett stort steg fram­åt.

shir­lEy chisholM var den förs­ta svar­ta kvin­na som val­des in i ame­ri­kans­ka re­pre­sen­tant­hu­set Hon blev känd för sin slo­gan “un­bought and un­bos­sed”, och för att ha sagt "om de in­te ger dig en plats vid bor­det, ta med en hop­fäll­bar stol". Hon kan­di­de­ra­de till att bli de­mo­kra­ter­nas pre­si­dent­kan­di­dat i pre­si­dent­va­let 1972, men för­lo­ra­de. Un­der kan­di­da­tu­ren över­lev­de hon tre mord­för­sök. 2015 fick hon postumt Pre­si­den­tens Fri­hets­me­dalj av Ba­rack Oba­ma vid en ce­re­mo­ni i Vi­ta Hu­set. 2020 kom­mer Chisholm få en sta­ty rest ef­ter sig i Pro­spect Park. Just nu fil­mas The Figt­hing Shir­ley Chisholm med Vi­o­la Da­vis i hu­vud­rol­len. Det finns än­nu ing­en upp­gift om när den kom­mer att ha pre­miär.

cynt­hia Mckin­nEy och Jill stE­in har va­rit pre­si­dent­kan­di­da­ter för The Green Par­ty.

Två av de fem kvin­nor som nått fram till de­batt­fa­sen i pre­si­dent­vals­kam­pan­jen: re­pu­bli­kan­der­na Miche­le Bach­mann (2012) och Car­ly Fi­o­ri­na (2016).

1984 blev Ge­ral­di­ne Fer­ra­ro de­mo­kra­ter­nas vice­pre­si­dent­kan­di­dat. 2008 var Sa­rah Pa­lin re­pu­bli­ka­ner­nas

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.