med all respekt

Ge­nom att re­spek­te­ra var­je bygg­nads vä­sen och le­ka med kon­tras­ter ska­par Tu­rin­ba­se­ra­de Mar­can­te Tes­ta unikt har­mo­nis­ka och snyg­ga hem. Vi be­stäm­de oss för att skär­skå­da Ita­li­ens mest om­ta­la­de in­red­nings­ar­ki­tek­ter.

Plaza Deco - - I Framkant - Text ivan car­val­ho fo­to ca­ro­la ri­pa­mon­ti & ka­rel ba­las

I matrum­met till hö­her: Bord av Pi­et He­in Eek, lam­pa från Flos, Stol av Je­an Prou­vé för Vit­ra.

SNär ita­li­ensk in­red­ning kom­mer på tal le­der diskussionen ound­vik­li­gen in på Mi­la­no, där ar­ki­tek­ter och in­re­da­re dag­li­gen ar­be­tar med oli­ka de­sign­mär­ken, och där in­red­ningstren­der of­ta ser da­gens ljus. Men det mo­no­pol som sta­den en gång ha­de hål­ler lång­samt på att för­svin­na, allt ef­tersom kre­a­ti­va ta­lang­er från and­ra håll i Bel Pae­se bör­jar hö­ja si­na rös­ter och läg­ga fram idéer om hur man bäst in­re­der ett ut­rym­me. Ta den be­gå­va­de du­on Andrea Mar­can­te och Ade­lai­de Tes­ta från Tu­rin, till ex­em­pel. I pro­jekt ef­ter pro­jekt ar­be­tar den­na duo nä­ra si­na kun­der för att ska­pa hem­ma­mil­jö­er som re­spek­te­rar om­giv­ning­en och osar god smak. Trots att in­red­nings­fö­re­ta­get in­te öppnade för­rän 2014 star­ta­de de­ras sam­ar­be­te tio år ti­di­ga­re när Tes­ta bör­ja­de på UdA, en tu­rin­ba­se­rad ar­ki­tekt­fir­ma som grun­dats 1992 av bland an­nat Mar­can­te. Med ti­den väx­te Mar­can­tes in­tres­se för in­te­ri­ö­rer så pass myc­ket att han be­stäm­de sig för att för­gre­na verk­sam­he­ten och läg­ga sin ener­gi på att ska­pa vack­ra bo­stä­der åt pri­vat­kun­der.

Mar­can­te på­pe­kar att när de ar­be­tar för­sö­ker de be­hål­la en lä­gen­hets el­ler vil­las in­tegri­tet, i stäl­let för att gö­ra allt­för ra­di­ka­la för­änd­ring­ar.

– Vårt till­vä­ga­gångs­sätt är in­te att ta ner väg­gar och ska­pa enor­ma ut­rym­men. Var­je pro­jekt bör­jar med kun­dens be­hov och hu­sets bak­grund. Vi tror sten­hårt på ge­ni­us lo­ci – att var­je ut­rym­me har sin spe­ci­fi­ka at­mo­sfär. Vi för­sö­ker all­tid att ha med oss det­ta tan­ke­sätt när vi ar­be­tar, för­kla­rar Mar­can­te.

En me­tod som kan för­änd­ra en in­te­ri­ör är att ta fram smar­ta sätt att de­la upp ut­rym­men. I en 1930-talslä­gen­het i Pa­ris, till ex­em­pel, kun­de plan­lös­ning­en be­va­ras ge­nom att an­vän­da pa­ne­ler i per­fo­re­rad plåt. Pa­ne­ler­na fun­ge­ra­de som skil­je­väg­gar mel­lan var­dags­rum och kon­tor ( el­ler sov­rum och bad­rum) ut­an att man be­höv­de skär­ma av ut­rym­met helt och hål­let. Me­tall­rö­ren som an­vän­des var ock­så en hyll­ning till den frans­ke form­gi­va­ren Mat­hi­eu Ma- té­got, som på 1930- ta­let ex­pe­ri­men­te­ra­de med att gö­ra rot­ting­möb­ler med me­tall­ra­mar.

En an­nan tek­nik som de of­ta åter­kom­mer till är att an­vän­da stuc­ka­tu­rer och kor­ni­scher för att ska­pa nya vi­su­el­la tak­lin­jer, som kan åter­speg­la hur ett rum är sam­man­satt. I en lä­gen­het in­rymd i ett 1800- tals­pa­lats i Tu­rin, en gång hem till Fi­at- familjen Ag­nel­li, de­la­des ett stort ut­rym­me in i en köks­del längs bak­väg­gen, en mat­sals­del och ett var­dags­rum när­mast de tre fönst­ren mot ga­tan. Ta­ket fick en di­a­go­nal list som stack ut över mat­sals­de­len för att ac­cen­tu­e­ra ut­rym­met ne­dan­för. Till­sam­mans med en ram i smi­desjärn de­la­des ut­rym­met upp och led­de be­sö­ka­re till kor­ri­do­ren. Ett stort trä­skåp ( spe­ci­al­till­ver­kat av en av de­ras skick­li­ga hant­ver­ka­re från Tu­rin, som Mar­can­te är mån om att mark­nads­fö­ra till för­mån för stu­di­on) mar­ke­ra­de en gräns mel­lan kö­ket och mat­plat­sen, med bord och Su­per­leg­ge­ra-sto­lar av Gio Pon­ti. Blic­ken drogs till bor­det med hjälp av den häng­an­de Saint Lou­is- lam­por­na av Jai­me Hayon för Cec­cot­ti. Mar­can­te och Tes­ta be­slöt att läg­ga in ett klas­siskt ve­ne­ti­anskt ter­raz­zo­golv, med en mör­ka­re sek­tion som fick av­grän­sa kö­ket.

– I familjen Ag­nel­lis bo­stad var de ur­sprung­li­ga gol­ven ner­sli­pa­de så vi kom på idén med ter­raz­zo­golv, som ger in­tryck av att all­tid ha va­rit där. Vår fi­lo­so­fi var att vi vil­le ha nå­got som re­spek­te­ra­de den ur­sprung­li­ga bygg­na­den. Vi är in­te sär­skilt tag­na av neo- de­sign. Allt­för of­ta ser man över­in­red­da ut­rym­men med vack­ra konst­verk på väg­gar­na, som ser ut mer som ku­lis­ser än fak­tis­ka hem där män­ni­skor bor, sä­ger Mar­can­te.

Bå­da ta­lar om att ska­pa har­mo­ni i mot­sat­ser, och hän­vi­sar till den schwei­zis­ka fi­lo­so­fen Alain de Bot­ton. – En ar­ki­tekt mås­te va­ra en skick­lig mel­lan­hand när det gäl­ler mot­sat­ser: gam­malt och nytt, na­tur­ligt och konst­gjort, lyx­igt och blyg­samt, man­ligt och kvinn­ligt, sä­ger Mar­can­te. Ett ex­em­pel på det­ta är ett 1930- tals­hus i Tu­rin, byggt i stram ita­li­ensk ra­tio­na­lism, där tre ge­ne­ra­tio­ner av sam­ma fa­milj skulle bo. Till in­gång­en sat­tes en se­rie tak­sto­lar i gips upp för att dra blic­ken till bygg­na­dens kas­set­tak. Åte­ri­gen vil­le de ska­pa för­vansk­ning­ar och ge nya per­spek­tiv ge­nom att änd­ra stuc­ka­tu­rer­na i ta­ket och an­vän­da di­a­go­na­la möns­ter. De pa­stell­fär­ga­de väg­gar­na bi­drog till den lju­sa och lätt­sam­ma käns­lan, liksom bra be­lys­ning och möb­ler som den post­mo­der­na sto­len ( få­töl­jen) från Ales­sandro Men­di­ni, som verkligen stic­ker ut i var­dags­rum­met. På frå­gan om de­ras främs­ta mål när de ar­be­tar är Mar­can­te snabb på att sva­ra. – Bekväm­lig­het. Vi vill ska­pa ett känslo­mäs­sigt väl­be­fin­nan­de för vå­ra kun­der, så att de in­te kän­ner sig spän­da när de är hem­ma. Ett hem ska va­ra en lugn plats där de ska kun­na hit­ta re­fe­ren­ser till bå­de då­tid och nu­tid, en för­va­rings­plats för min­nen. Al­la hem har sin egen histo­ria som bör re­spek­te­ras. Att ha sam­ma vi­sion för var­je pro­jekt skulle va­ra ett miss­tag.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.