VACKER VARDAGSVARA

Form­gi­va­ren Kristi­na Stark äg­nar sig år de vik­ti­ga, var­dagsnä­ra ting­en med en säll­sam om­sorg om de­tal­jer och tak­ti­li­tet. Ef­ter tio år som egen pro­du­cent skaf­far hon sig nu mer rö­rel­se­fri­het med nya va­ru­mär­ket Stark. Förs­ta pro­duk­ten ut är vas­se­ri­en Cy­lind

Plaza Deco - - I Framkant -

Hur kom det sig att du blev form­gi­va­re?

– Jag har all­tid hål­lit på – må­lat, skulp­te­rat och sytt. Det har va­rit ett na­tur­ligt be­hov, som att an­das. Se­dan har jag kanske in­te all­tid ta­git den ra­kas­te vägen. Det har hand­lat myc­ket om till­fäl­lig­he­ter, tur och na­tur­ligt­vis en mas­sa hårt ar­be­te.

Hur har din väg sett ut?

– Jag har tes­tat oli­ka me­di­er, ma­te­ri­al och oli­ka sätt att tän­ka. När jag kän­de att jag vil­le kon­kre­ti­se­ra mi­na tan­kar gick jag konst­sko­la i ett par år. På Konst­facks ut­bild­ning i in­du­stri­de­sign lär­de jag kän­na oli­ka ma­te­ri­al och fick en sorts platt­form att byg­ga vi­da­re på. Men det är ju in­te för­rän man kom­mer ut från en ut­bild­ning som även­ty­ret bör­jar, när man kan bör­ja an­vän­da si­na verk­tyg på sitt eget sätt.

Be­rät­ta om din de­sign.

– Jag är in­te så in­tres­se­rad av sto­ra ges­ter ut­an job­bar i det lil­la. Jag sö­ker i det van­li­ga, i det som re­dan finns, för att se vad som kan be­hö­va upp­da­te­ras. Jag ifrå­ga­sät­ter stän­digt sa­ker om­kring mig och även det som jag själv gör. Det är vik­tigt att an­vän­da ti­den till så­dant som för­bätt­rar. Funk­tion är vik­tigt. Det kan ver­ka trå­kigt, men då får man sö­ka sig ner i upp­le­vel­sen av tak­ti­li­tet och de­tal­jer och vil­ken skill­nad en ra­die kan gö­ra. I min värld är det så­dant som kan gö­ra en pro­dukt be­rät­ti­gad. Jag släp­per ald­rig ifrån mig pro­duk­ter som in­te be­hövs. I dag kan man in­te det med tan­ke på hur pla­ne­ten ser ut.

Det finns en sär­skild sorts in­ti­mi­tet i din de­sign. De fles­ta av di­na pro­duk­ter är till för att hål­las i, rö­ras vid, dric­kas ur. Är det med­ve­tet?

– Ja, ab­so­lut. Jag ut­går all­tid från mi­na eg­na be­hov, tit­tar på vad som finns och vad som in­te finns. Själv tyc­ker jag in­te så myc­ket om var­dag­li­ga ru­ti­ner, men de be­hövs och vi mås­te för­hål­la oss till dem. Det är en ut­ma­ning att gö­ra någon­ting bra att an­vän­da i var­da­gen.

För tio år se­dan bör­ja­de du pro­du­ce­ra själv. Var­för?

– Ef­ter Konst­fack så fri­lan­sa­de jag och det gör jag fort­fa­ran­de ibland. Jag kän­de att jag vil­le väl­ja min egen väg från skiss till fär­dig pro­dukt. Det är enormt myc­ket ar­be­te men ock­så spän­nan­de att va­ra del­ak­tig, att va­ra ute på fa­bri­ker­na och pra­ta med dem som till­ver­kar mi­na pro­duk­ter. När man är fri­lans får man gå och vän­ta på and­ras be­slut. Ibland kun­de det gå så lång tid att jag själv bör­ja­de tap­pa in­tres­set för ett pro­jekt. Som fri­lans blir det ock­så myc­ket kom­pro­mis­ser, vil­ket i och för sig ock­så kan va­ra någon­ting bra. I be­gräns­ning­ar öpp­nar sig of­ta nya möj­lig­he­ter.

Var­för star­tar du nya va­ru­mär­ket Stark?

– Det är nå­got som har vux­it fram. De­sign: Kristi­na Stark fun­ge­rar bra och där blir det inga för­änd­ring­ar. Med Stark ger jag mig själv mer fri­het, det kan bli mer ex­klu­si­va pro­duk­ter, ibland till och med uni­ka. Det är mer små­ska­ligt och allt kom­mer att va­ra till­ver­kat i Sve­ri­ge. Det ger även mig fri­het att in­te be­hö­va tän­ka så myc­ket på la­ger­sal­don och le­ve­ran­ser och så­dant som jag an­nars läg­ger väl­digt myc­ket tid på.

Den förs­ta pro­duk­ten från Stark är vas­se­ri­en Cy­lin­der. Be­rät­ta om den.

– Det är en sam­ling va­ser i glas, mun­blåst på Berg­da­la glas­bruk i Små­land. Jag har gått till bot­ten med cy­lin­der­for­men och dess pro­por­tio­ner tills jag har hit­tat rätt lin­jer. Jag tar mig gär­na an det som re­dan ex­i­ste­rar. Det är den sto­ra ut­ma­ning­en för mig. Cy­lin­der­va­ser har bli­vit li­te styv­mo­der­ligt be­hand­la­de bå­de vad gäl­ler pro­por­tio­ner och glas­kva­li­tet. Jag tyc­ker de är fan­tas­tis­ka, i sin form och hur de lyf­ter fram blom­mor­na. Och jag vil­le lyf­ta fram dem. I bot­ten har jag gjort ett tillägg, tre­di­men­sio­nel­la ring­ar som ett stöd till so­li­tä­ra kvis­tar och lik­nan­de. Dess­utom ger de en po­e­tisk ef­fekt, som ring­ar på vatt­net.

Va­ser­na i nya se­ri­en Cy­lin­der kom­mer i nio stor­le­kar, al­la med sam­ma pro­por­tio­ner.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.