10 smar­ta tips

Från idé till verk­lig­het. När man ska byg­ga nytt finns många sa­ker att ta i be­ak­tan­de. Här är tio tips som hjäl­per dig på vägen!

Plaza Guiden (Husguiden och Kök & Badguiden) - - INNEHÅLL - text Jen­ny Olsson il­lust­ra­tion Ken­neth An­ders­son

I det här num­ret tip­sar vi om vad du bör tän­ka på när du ska byg­ga nytt.

1. In­spi­ra­tion

Det finns många fun­de­ring­ar när man ska byg­ga nytt och vägen till dröm­hu­set är in­te all­tid själv­klar. Kanske har du nyss bör­jat le­ta och har en klar bild av vad du vill ha el­ler så vet du in­te vil­ket hus som pas­sar rik­tigt än och ba­ra le­tar ef­ter in­spi­ra­tion. Ett bra sätt är att gå på många hus­vis­ning­ar, be­stäl­la och ki­ka i hus­ka­ta­lo­ger el­ler så kanske du har vän­ner och be­kan­ta som byggt hus där du kan frå­ga om de­ras er­fa­ren­he­ter. Oav­sett om du är en första­gångs­byg­ga­re el­ler byg­ger ditt fjär­de hus, är det of­ta en stor dröm som går i upp­fyl­lel­se. Bå­de dröm­mar, idéer och för­ut­sätt­ning­ar änd­ras med ti­den och var­je hus är en ny re­sa.

2. Hu­set

Fun­de­ra över

hur din och din fa­miljs si­tu­a­tion ser ut. Tänk ock­så på fram­ti­den, hu­set ska va­ra funk­tio­nellt för en lång tid fram­ö­ver. Kanske ska fa­mil­jen ut­ö­kas in­om en snar fram­tid och be­hö­ver ett hus med många rum el­ler så kanske bar­nen snart är ton­å­ring­ar och ni vill ha en egen ton­års­del i hu­set? Fun­de­ra ock­så på om hu­set el­ler tom­ten har högst pri­o­ri­tet. Kanske har du re­dan en tomt och mås­te an­pas­sa hu­set där­ef­ter el­ler re­dan har ditt dröm­hus klart för dig och ska bör­ja le­ta en tomt ef­ter den hus­mo­dell du valt. Vil­ken hus­typ du ska väl­ja be­ror på hur dröm­hu­set ser ut, men ock­så hur myc­ket peng­ar ni kan och vill läg­ga ner på det. Det finns många frå­gor att ta upp och be­slu­ta om. Hur myc­ket ener­gi får hu­set dra? Vil­ka ma­te­ri­al vill ni an­vän­da? Ska det va­ra 1, 1,5 el­ler ett hus i 2 plan? Vad är vik­ti­gast att hu­set in­ne­hål­ler och vad är minst vik­tigt?

3. Vi­sio­ner

Att hit­ta den rät­ta tom­ten kan ibland ta li­te tid och det ska man ock­så lå­ta det få gö­ra. Det är en vik­tigt in­ve­ste­ring och det är otro­ligt vik­tigt att den känns rätt.Tom­ten bru­kar ock­så va­ra det som i slutän­dan kom­mer att av­gö­ra va­let av hus, då oli­ka ty­per av hus pas­sar för oli­ka slags tom­ter och det är lät­ta­re att hit­ta ett hus som pas­sar för tom­ten än tvärtom. Att lä­get känns rätt är ock­så vik­tigt. Vill ni ha gran­nar tätt in­till? Bo li­te av­skiljt? Bo i ett vil­la­om­rå­de el­ler nä­ra sko­gen? Vi­sio­ner­na om vil­ken tomt man vill ha skil­jer sig väl­digt myc­ket och det är vik­tigt att hit­ta en tomt som verk­li­gen känns rätt. Man kan änd­ra på myc­ket med ti­den, men man ska tän­ka på att man ald­rig kan änd­ra på lä­get.

4. Hit­ta tom­ten

Det finns fle­ra

vägar att gå för att hit­ta sin dröm­tomt. Al­la kom­mu­ner i Sve­ri­ge har si­na eg­na tomt­kö­er, men då tom­ter­na som finns till för­sälj­ning kan va­ra få, kan det bli långa vän­te­ti­der. Där­för väl­jer många att kom­plet­te­ra sitt sö­kan­de med att kon­tak­ta lo­ka­la mäk­la­re. Av mäk­la­ren kan du få nöd­vän­dig in­for­ma­tion om tom­ten som vat­ten, av­lopp och bygg­lov. En del pri­vat­per­so­ner säl­jer själ­va sin tomt el­ler de­lar av mark som de äger. Om du ska kö­pa mark av en pri­vat­per­son är det vik­tigt att kol­la så att den som säl­jer verk­li­gen är den lag­far­ne äga­ren och att det in­te finns någ­ra hin­der för att byg­ga där. Ett an­nat alternativ är att kö­pa en tomt via en hus­till­ver­ka­re, vil­ket bru­kar va­ra ett en­kelt sätt.

5. För­hands- be­sked

In­nan byg­get

apå­bör­jas mås­te ni an­sö­ka om bygg­lov hos kom­mu­nens bygg­nads­nämnd. För att kom­ma un­dan li­te onö­digt ar­be­te så kan man an­sö­ka om ett för­hands­be­sked in­nan man gör en bygg­lov­san­sö­kan. En bygg­lov­san­sö­kan kos­tar en del peng­ar och kan ta li­te tid och där­för är det bra att bör­ja med för­hands­be­ske­det. Det krä­ver in­te li­ka myc­ket an­sök­nings­hand­ling­ar som ett bygg­lov och då får man ock­så ve­ta om man över­hu­vud­ta­get får byg­ga på tom­ten, ut­an att vi­sa någ­ra rit­ning­ar. När man an­sö­ker om för­hands­be­sked tar kom­mu­nen ut en av­gift som va­ri­e­rar be­ro­en­de på hur om­fat­tan­de ären­det är.

”Det finns fle­ra vägar att gå för att hit­ta din dröm­tomt.”

6. Bygg­lov

Bygg­lov­san­sö­kan kan läm­nas in när du fått ett po­si­tivt för­hands­be­sked. An­led­ning­en till att ett bygg­lov krävs vid ny­bygg­nad el­ler vä­sent­lig om­bygg­nad är av mil­jöskäl. Mil­jön och sam­häl­lets ut­veck­ling på­ver­kas av de byggåt­gär­der ni gör och kom­mer fin­nas kvar un­der lång tid och be­rö­ra många män­ni­skor. När ni byg­ger och an­vän­der mar­ken är det många in­tres­sen som ska sam­ord­nas och där­för stäl­ler sam­häl­let vis­sa grund­läg­gan­de krav som ska va­ra upp­fyll­da. Om man är för­be­redd med allt ma­te­ri­al som bygg­nads­nämn­den kan tän­kas be­hö­va, kan ett bygg­lov gå att få på någ­ra vec­kor. Be­hö­ver man dä­re­mot kom­plet­te­ra med rit­ning­ar och hand­ling­ar kan det ta desto läng­re tid.

7. In­för star­ten bygg-

Det går att

byg­ga hus på fle­ra oli­ka sätt. Många husle­ve­ran­tö­rer säl­jer idag mer el­ler mind­re kom­plet­ta hus, så kal­la­de nyc­kel­fär­di­ga hus. Det finns ock­så lösvir­kes­hus och vis­sa le­ve­ran­tö­rer byg­ger si­na hus så. Det är ock­så van­ligt att man tar hjälp av en ar­ki­tekt som kan an­pas­sa hu­set ef­ter tom­ten, men även ef­ter de öns­ke­mål och be­hov man har. Ba­ra för att hu­set är ar­ki­tektri­tat be­hö­ver det in­te va­ra dy­ra­re än ett ka­ta­log­hus. Om ni kö­per ett ka­ta­log­hus som in­te är an­pas­sat ef­ter tom­ten, kan mark­ar­be­tet ibland bli så dyrt att ni i slutän­dan tjä­nat på att kö­pa ett ar­ki­tektri­tat hus istäl­let. Fun­de­ra ock­så på om ni vill byg­ga ert hus med till ex­em­pel de­lad ent­re­pre­nad el­ler to­ta­lent­re­pre­nad.

8. Bygg­pro­ces­sen

När bygg­lo­vet

har be­vil­jats och al­la kon­trakt är kla­ra, är det dags att skri­da till ver­ket. Det är nu som själ­va bygg­pro­ces­sen star­tar. Först ut­förs en ut­stak­ning där hu­sets ex­ak­ta lä­ge mar­ke­ras ut på tom­ten, där­ef­ter kan mark­ar­be­tet på­bör­jas. Hur lång tid det tar kan va­ri­e­ra be­ro­en­de på hur tom­ten ser ut, men van­ligt­vis bru­kar det ta ett par vec­kor. Svå­ra­re och mer ku­pe­ra­de tom­ter kan ta li­te läng­re tid. Grund­lägg­ning och res­ning av stom­men går of­tast gans­ka snabbt. Att gju­ta en plat­ta som grund kan ta nå­gon vec­ka och res­ning av stom­men upp till en må­nad om myc­ket är till­ver­kat i för­väg men tids­rym­den kan va­ri­e­ra. Mer tidskrä­van­de är att in­re­da hu­set då väg­gar ska må­las el­ler ta­pet­se­ras, golv ska läg­gas och så vi­da­re.

9. Ener­gi­ef­fek­tivt

Hu­sets yt­ter­höl­je som skyd­dar mot vä­der och vind kal­las kli­matskal. Dit räk­nas väg­gar, tak, föns­ter, iso­le­ring, yt­ter­dör­rar och så vi­da­re. Oav­sett vil­ket slags hus man byg­ger är det vik­tigt att hu­set får ett bra kli­matskal. Du som byg­ger bör se till och stäl­la höga krav på att hu­set får det, ef­tersom det är vik­tigt för att upp­nå låg drifts­kost­nad och ett be­hag­ligt in­om­hus­kli­mat när hu­set står fär­digt. Täts­kik­tet är ock­så vik­tigt för att hu­set ska hål­la den ener­gi­pre­stan­da som till­ver­ka­ren ut­lo­var. Ett otätt hus kan le­da till myc­ket pro­blem som fukt­ska­dor och även onö­di­ga kost­na­der i form av vär­me­för­lus­ter. För att få ett så ener­gi­ef­fek­tivt hus som möj­ligt och sän­ka drifts­kost­na­der­na ska du se till att det nya hu­set har ener­gi­ef­fek­ti­va föns­ter, or­dent­ligt iso­le­ra­de yt­ter­väg­gar och även se över bå­de tak och grund.

10. Fär­digt hus

När hu­set

står fär­digt är det dags för det sista mo­men­tet in­nan in­flytt. Hu­set ska ge­nom­gå en slut­be­sikt­ning och ut­fö­ras av en opar­tisk och er­fa­ren be­sikt­nings­man där du själv väl­jer vem du vill an­li­ta. Vid be­sikt­ning­en skri­ver be­sikt­nings­man­nen ner even­tu­el­la fel och bris­ter som upp­täcks samt an­teck­nar det du som be­stäl­la­re har syn­punk­ter på. För att ett pro­jekt ska gå ige­nom mås­te be­sikt­nings­man­nen god­kän­na ent­re­pre­na­den. Om fel el­ler bris­ter hit­tas, mås­te felet el­ler felen rät­tas till av den ent­re­pre­nör som det be­rör och se­dan mås­te en ny be­sikt­ning gö­ras. När slut­be­sikt­ning­en är ut­förd på­bör­jas of­ta en ga­ran­ti­tid som van­ligt­vis sträc­ker sig över två år. Un­der den ti­den har bygg­her­ren tid på sig att uppätc­ka even­tu­el­la fel. Det nya hu­set ska ock­så ener­gi­de­kla­re­ras. En ener­gi­de­kla­ra­tion fun­ge­rar som ett kvit­to på att den fär­di­ga bygg­na­den har de ener­gi­e­gen­ska­per som bygg­her­ren pla­ne­ra­de för. Syf­tet är att gö­ra det lät­ta­re för kon­su­men­ter att för­stå sig på hu­sets ener­gi­an­vänd­ning.

”När bygg­lo­vet har be­vil­jats och al­la kon­trakt är kla­ra, är det dags att skri­da till ver­ket.”

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.