FAK­TA: GERBERA Skön­het som står sig

Re­na, skulp­tu­ra­la for­mer gör ger­be­ran till en av vå­ra mest äls­ka­de snitt­blom­mor.

Plaza Interiör - - Aktuellt - Foto MA­LIN CROPPER Text EVA MAGNUSZEWSKA

Vi är mer med­vet­na nu. Vi om­ger oss med fär­re sa­ker – gär­na mer renod­la­de så­da­na – och strä­var ef­ter en­kel­het. Över­satt till blom­mor be­ty­der det ar­ki­tek­to­nis­ka for­mer och stram färgska­la. Som en lång­stjäl­kad vit gerbera i vas.

Gerbera (Gerbera x can­tabri­gi­ensis) hör till den gi­gan­tis­ka bloms­ter­fa­mil­jen As­te­ra­ce­ae ( korg­blom­mi­ga väx­ter) och är där­med även släkt med mask­ro­sor­na. Ur­sprungsar­ter­na kom­mer från Syd­af­ri­kas guld­gru­ve­di­strikt och har se­dan för­äd­lats till nya for­mer och fär­ger av pro­fes­sio­nel­la od­la­re värl­den över. Flo­ran är en ung växt, som upp­täck­tes i Afri­ka 1878. Det var två oli­ka växt­sam­la­re som fann ger­be­ran på helt skilda om­rå­den näs­tan sam­ti­digt. Än­då är blom­man upp­kal­lad ef­ter den tys­ke lä­ka­ren och bo­ta­nis­ten Trau­gott Ger­ber, som dess­utom var vän med vår egen Carl von Lin­né.

Ger­be­ran är in­te ba­ra slå­en­de vac­ker, ut­an ock­så lätt­skött och håll­bar, vil­ket gör att den ham­nar på topp­lis­tan över mest sål­da snitt­blom­mor i värl­den, när­ma­re sagt på fem­te plats. Flo­ran finns att kö­pa året runt, även som kruk­växt, och är of­tast en od­lad kors­ning av de två syd­af­ri­kans­ka ar­ter­na Gerbera ja­meso­nii och Gerbera vi­ri­di­fo­lia.

PSST! Ger­be­ran bi­drar till ett häl­so­sam­ma­re hem. Det sägs att den mins­kar den sta­tis­ka elekt­ri­ci­te­ten(!) och ren­sar oöns­ka­de ga­ser i ett rum, som for­mal­de­hyd och ben­sen. Det­ta har bland an­nat Na­sa fors­kat på i syf­te att för­bätt­ra luft­kva­li­te­ten på rymd­skepp.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.