V

Plaza Interiör - - Aktuellt -

äx­ters namn är en gå­ta. Tänk ba­ra på svin­röv, svär­mors tunga, tandrot, nys­ört, jung­fru­kam, kä­ring­tand och rävsvans. Som­li­ga ser visserligen ut som de he­ter – som just rä­vens svans. Röd, lång, ljuv­ligt yvig. På la­tin, där­e­mot, he­ter väx­ten

vil­ket gör det he­la myc­ket enkla­re att för­stå. Det är en ama­rant­växt, det där lil­la frö­et som ock­så ses som en su­per­food.

Rävsvan­sen är allt­så en ama­rant­växt hem­ma­hö­ran­de i An­der­na i Sy­da­me­ri­ka. Där kal­las den på språ­ket que­chua för kiwi­cha. Och pre­cis som qui­noa var den ett av in­ka­in­di­a­ner­nas vik­ti­gas­te sä­desslag och har od­lats i An­der­na i tusentals år. Åh, låt oss stan­na här en stund och vi­su­a­li­se­ra den vyn: sto­ra ter­rass­od­ling­ar ful­la av rö­da fluf­fi­ga räv­svan­sar, mitt i ett bergs­land­skap som ba­ra det tar an­dan ifrån en. Oj.

Men okej, vi fort­sät­ter. Ef­tersom ama­rant är själv­pol­li­ne­ran­de, sprids den lätt. I Pe­ru och Bo­li­via är gröt det van­li­gas­te an­vänd­nings­sät­tet. I Mex­i­ko blan­das grö­dan med me­lass och ba­kas till en li­ten söt­sak som kal­las för ale­gria. Lyc­ka, över­satt. Ett tag var od­ling av ama­rant dock för­bju­den i Mex­i­ko, ef­tersom den an­vän­des i ce­re­mo­ni­er för az­te­kis­ka gu­dar.

Hos oss an­vänds rävsvans främst som pryd­nads­växt i ra­bat­ter och bu­ket­ter och kla­rar sig så klart som so­li­tär. Helt un­der­bar att in­re­da höst­hem­met med på grund av dess fag­ra rö­da färg, om ni frå­gar oss.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.