BEA SZENFELD

TAR ÄNN U ETT STE G UP P

Den innovativa konstnären och designern slutar aldrig att imponera på oss och nu har hon gjort det igen. Den absolut hetaste accessoaren i höst är årets Rosa Band, som har en alldeles särskild betydelse för Bea Szenfeld.

Berätta om årets Rosa Band som du designat för Cancerfonden! Hur gick den kreativa processen till?

– Det är ingen lätt stafettpinne att ta emot, direkt. Många har gjort så fina grejer under tidigare år och så ska man uppfinna hjulet ytterligare en gång. Men jag började med att titta på sätt som vi människor tar oss an olika situationer i livet och speciellt om man blir sjuk och började fundera på vilka symboler vi gillar. Då kom stegen till mig, som inte bara är grafiskt perfekt utan också har en betydelse som är som gjord för detta projekt. Det är en gammal symbol för att ta sig från mörker till ljus, att ta ett steg i taget, att gå från tungt till lättare. Man kan ta hur många steg man vill, men man är på väg mot något bättre. Liksom mycket annat du gör är det i papper. Kom det naturligt?

– Ja, eftersom jag vanligtvis jobbar med papper slängde jag ut frågan om vi även kunde göra bandet i papper. Det innebär mer logistik och är en utmaning men det blir också otroligt mycket snyggare. Och det gick! Bandet ser ut som en stiliserad stege och är gjort av ett papper som är blandat med något som gör att det tål mer, samma som man brukar göra festivalband av. Så jag har testat det, lagt det i glas med vatten i ateljén, och ja – det ska tåla en mindre festival. Hur blir man innovativ i sitt skapande?

– Jag lär mig hela tiden vad jag kan göra och är bäst på. Sedan kan ju folk tycka att det jag gör bara är vikt papper. Kanske det, men sätter man ihop det på ett visst sätt eller fäster det på en kulturministers axlar så blir det innovativt. Sedan handlar det också om tid och en jäkla massa tur. Min mamma blir galen när jag säger att jag haft tur, men otroligt mycket handlar om timing. Vad har konstambitionen gjort för ditt skapande?

– Så fort jag tog steget över till konstblocket från modesidan försvann många tunga stenar, som: ”Går det här plagget att tvätta?”,”Det är inte bärbart”,”Det är inte den här säsongen”,”Det är omodernt”. Allt det försvann. Inom konsten kan jag vara hur fri som helst! Sedan har jag ju fortfarande med mig modearvet, inte minst från Beckmans: ”Tänk avantgarde”. Så jag tog med mig de goda sakerna från mode och lämnade de kreativitetshämmande pekpinnarna. Dina bästa tips till aspirerande designers?

– Utbildning. Det är A och O att man går kurser, utbildar sig och testar saker. Det är inte förrän man har testat som man vet om det funkar. Om det inte blir ett lyckat projekt leder det ändå till att du lär dig något.