En krö­ga­res konst­show

Im­po­ne­ran­de vo­ly­mer, för­gyll­da rum och iko­nis­ka konst­verk. Krö­ga­ren och samlaren Mi­chael Chows gi­gan­tis­ka hem i LA är en smak­full upp­vis­ning av lyx och sam­tids­konst.

Plaza Magazine - - Innehall - Text och foto Mark C. O’ Fla­her­ty Över­sätt­ning Fia Fjel­de

Krö­ga­ren och samlaren Mi­chael Chows gi­gan­tis­ka hem i LA är en smak­full upp­vis­ning av lyx och sam­tids­konst.

Från två sto­lar och fy­ra ät­pin­nar till ett re­stau­ran­gim­pe­ri­um och en im­po­ne­ran­de egen­dom i LA. Re­san har va­rit lång, minst sagt. Men med en osvik­lig in­tui­tion har krö­ga­ren, konst­sam­la­ren, ar­ki­tek­ten och so­ci­e­tet­s­i­ko­nen Mi­chael Chow ut­gjort epi­cent­rum för kul­tursce­nen än­da se­dan sex­tio­ta­let. Han har in­gått i kret­sen kring Jag­ger och War­hol, va­rit gift med Vo­gues mo­de­mo­gul Gra­ce Cod­ding­ton och su­per­mo­del­len Ti­na Chow.

– När vi bod­de till­sam­mans ha­de han fy­ra ät­pin­nar, två tall­ri­kar, två sto­lar, en säng, en ka­strull och en stek­pan­na, minns Gra­ce Cod­ding­ton, som släpp­te si­na me­mo­a­rer nu i hös­tas.

Konst­stu­den­ten Chow in­såg dock ti­digt att hans ta­lang främst låg i att ska­pa gla­mou­rö­sa mö­tes­plat­ser åt si­na kändisvänner och öpp­na­de sin förs­ta själv­be­tit­la­de re­stau­rang i Knights­bridge, 1968. Med ki­ne­sisk fi­ne di­ning, ut­an en ät­pin­ne i sik­te och med en­bart ita­li­ens­ka ser­vi­tri­ser ”var det som att för­kun­na att jor­den var platt”. Nå­got som till­ta­la­de The Be­at­les till ex­em­pel, och Si­nat­ra, när helst han var i stan. Ef­ter suc­cén i London var det dags att ta sig över At­lan­ten och Mr. Chow eta­ble­ra­de sig först i Be­ver­ly Hills 1974 och någ­ra år se­na­re i ett bubb­lan­de New York. Här satt An­dy War­hol och Ju­li­an Schna­bel, Basqui­at, hans flick­vän Ma­don­na och Keith Ha­ring och sög på kryd­di­ga rä­kor, el­ler sna­ra­re lek­te med dem. ”War­hol åt näs­tan ald­rig någon­ting”.

– Kom det konst­nä­rer till re­stau­rang­en, gav jag dem kri­tor el­ler vat­ten­fär­ger. Det blev som en till­fäl­lig stu­dio och i dag har vi en ge­di­gen konst­sam­ling på re­stau­rang­er­na. Och ja, jag fick tja­ta en del, be­rät­tar han.

I slu­tet av sjut­ti­o­ta­let flyt­ta­de han från London till New York, men de se­nas­te åren har han levt med sin tred­je fru Eva Chun och de­ras 16­åri­ga dot­ter Asia, i LA. Hu­set har han ri­tat själv och fyllt med en im­po­ne­ran­de sam­ling sam­tids­konst – en av värl­dens störs­ta.

– In­spi­ra­tio­nen till hu­set var Mu­seo de Ar­te Re­i­na i So­fia, be­rät­tar Eva, och gli­der ge­nom kö­ket i en skir klän­ning sig­ne­rad Lan­vin. Det är har­mo­niskt ba­lan­se­rat, en­kelt och funk­tio­nellt. Själ­va lyx­en lig­ger i de sto­ra ytor­na, och dess pro­por­tio­ner, me­nar hon.

Och det är enormt. Hu­set cen­tre­rar kring ett stort atri­um där ett por­trätt av Basqui­at häng­er öga mot öga med ett av Ju­li­an Schna­bel. Ta­ken ser ut att svä­va och lju­set ström­mar ner ge­nom dess gla­sa­de par­ti­er. Tänk Getty­mu­se­et. Och li­te till.

In­red­ning­en är en per­son­lig bland­ning av pa­rets favoritsaker, allt ifrån en två vå­ning­ar hög Keith Ha­ring­mål­ning till ko­pi­ö­sa mäng­der art déco­skat­ter av Émi­le­Jac­ques Ruhl­mann. Ett hem av den här mag­ni­tu­den har för­stås en hiss, en som är klädd i mäs­sing och fi­nas­te lä­der.

– Den är iden­tisk med den i Her­mès­bu­ti­ken i Be­ver­ly Hills, sä­ger Chow och tryc­ker på knap­pen.

I Mi­chael Chows walk­in­clo­set pry­der en im­po­ne­ran­de sko­sam­ling hyl­lor­na. Här finns för­u­tom ota­li­ga de­sig­ners­kor även fle­ra par som en gång till­hört her­ti­gen av Wind­s­or, som han ro­pat in på auk­tion. I rum­met in­till tar hans frus väs­kor upp fle­ra skåp, al­la är sig­ne­ra­de Her­mès och står pryd­ligt för­pac­ka­de i si­na ”dust bags”. Pa­ret Chow är helt klart sam­la­re – med ut­sökt smak.

Myc­ket i Mi­chael Chows hem har även in­spi­re­rat in­te­ri­ö­ren på hans re­stau­rang­er – en ny fi­li­al i Mi­a­mi har fått sam­ma gra­vi­ta­tions­trot­san­de, rib­ba­de tak och det guld­be­kläd­da rum­met, har fått sin mot­sva­rig­het i re­stau­rang­en i South Be­ach. Men att äta på Mr. Chow har ald­rig ba­ra hand­lat om de­sig­nen el­ler de ut­sökt kryd­da­de rev­bens­spjäl­len. Det är käns­lan av att frot­te­ra sig med John Len­nons och La­na Tur­ners spö­ken, el­ler att kun­na se Mick Jag­ger, Char­li­ze The­ron och P Did­dy spa­na in varand­ra me­dan man för­sik­tigt in­tar sin ”Vel­vet Chic­ken”, som är mest kitt­lan­de. Mi­chael Chow le­ver som han lär och ci­te­rar Oscar Wil­de för att för­kla­ra sin livs­fi­lo­so­fi.

– Min smak är en­kel: Jag nö­jer mig med det bäs­ta.

Mi­chael och Eva Chow i guld­rum­met i sitt hus i Los Angeles.

Smink­bor­det är ett klas­siskt art déco­verk av Emile­Ja­ques Ruhl­mann.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.