Q& A: SCARLETT JOHANSSON
Som skådespelare kan Scarlett Johansson både förgylla actionfilmer och indiedraman, men på svenska kan hon bara säga ” jag älskar dig”. Nog så viktiga ord.
Gunnar Rehlin träffar skådespelaren med dansksvenskt påbrå.
Hon har jobbat som skådis sedan hon var tio år gammal. Som 14-åring fick hon sitt genombrott mot Robert Redford i Mannen som kunde tala med hästar. Numera är dansk/svensk-ättlingen Scarlett Johansson en världsstjärna, som utan problem växlar mellan actionfilmer som Avengers och experimentella indiefilmer som Under the Skin. Scarlett sjunger också. Hon har gjort ett album med Tom Waits- covers och har nu ett eget band som heter The Singles. Scarletts sångröst har liknats vid Debbie Harry från det klassiska bandet Blondie. Du är ju dansk- och svenskättling. Hur mycket svenska kan du?
– The only thing I can say is ”jag älskar dig”. Mina föräldrar använde alltid danska som ett hemligt språk, så att vi barn inte skulle förstå vad de talade om. Hur ser ditt skandinaviska påbrå ut?
– Mina farföräldrar hette Ejner och Hedda Bainkamp Johansson. Ejners far hette Axel Robert Johansson och kom från Sverige. Hans fru Margrethe var danska. Min farfar levde i Danmark där han var en välkänd kulturpersonlighet. Och som sagt min farfars far kom från Sverige. Därav namnet Johansson. Jag har både amerikanskt och danskt pass. Hur mycket har du varit i Skandinavien?
– Min pappa och min halvbror Christian och jag har varit i Köpenhamn och vi åkte också till Legoland. Det var en kul stad, Köpenhamn, och bra att gå omkring i. Och Stockholm besökte jag för några år sedan. Jag vill gärna åka tillbaka. Jag känner verkligen att det skandinaviska är en del av mitt arv. Det känns som om du under hela din karriär försökt göra det som är annorlunda?
– Jag har alltid jobbat med sådant som jag velat jobba med. Jag är ingen bortskämd New York-unge och jag har inte gjort några skräckfilmer. Jag har alltid velat göra sådant som känts annorlunda. Alla har sin speciella utmaning och jag letar alltid efter utmaningar. Tanken på att jag kan göra någonting, att jag kan spela en viss karaktär, att hålla den karaktären ger energi en tid. Som till exempel den utmärkta sci fi-filmen Under the Skin, där du gjorde dina första nakenscener.
– Den gjorde jag för att testa mina egna gränser och hur trygg jag är i mig själv. Så varje film har sin egen utmaning. Hur stor utmaning är det att göra actionscener som när du spelar Black widow i Marvelfilmerna?
– När jag slogs med Frank Grillo i Captain America bankade han verkligen skiten ur mig. Jag vill göra så mycket stuntjobb som möjligt istället för att ge allt till dem. Sen är det kul att jämföra blåmärken efteråt. Du fightade mycket i Ghost in the Shell som kom nu i år. Vad fångade ditt intresse i den filmen?
– Den bygger ju på en anime, en tecknad japansk film. Den är poetisk och esoterisk och jag var inte riktigt säker på vad det var vi gav oss in på. Samtidigt var jag nyfiken. Jag hade precis fått barn och allt kändes stort och överväldigande. Du är alltid mån om att hålla privatlivet borta ur intervjuer. Är det tuff t att vara offentlig person?
– Det är obehagligt. För mig började det när jag hade slagit igenom. Nu syns jag på omslagen på alla skvallertidningar i aff ärerna och folk tycks tro att ”eftersom vi har gjort dig till stjärna så har vi rätt att veta allting om dig”. Det kan vara oerhört frustrerande. Det som är privat, det är privat. Är du aktiv på sociala medier?
– Jag är inte på Twitter och sånt. Det är knappt jag kan ringa i telefon. Sån där teknik är inte min grej. Det innebär inte att jag inte är nyfiken. Om mina väninnor hittar något bra skvaller på nätet så vill jag direkt veta vad det handlar om. π