ma­de in stads­ha­gen

Plaza Uomo - - LEDARE - Sal­ka Hall­ström Bor­nold och Olof Enc­kell red ak­tö­rer

Var­för ett ita­li­enskt namn på en svensk tid­ning, ­und­rar du. Det enk­la och nå­got orim­li­ga sva­ret är att Uo­mo fak­tiskt är ita­li­ensk, i tan­ken.

I Uo­mo in­spi­re­ras vi av det ita­li­ens­ka sät­tet att gö­ra och bä­ra klä­der. Det mö­do­sam­ma hant­ver­ket som lig­ger ba­kom, kun­ska­pen som gått i arv i ge­ne­ra­tio­ner. Ko­stym­till­ver­ka­re som of­ta en­ga­ge­rar ett helt sam­häl­le, som Ca­ru­so i So­rag­na el­ler ­Cor­ne­li­a­ni i Man­to­va. Det är en gam­mal värld, tid­vis glömd. Men kul­tur­ar­vet le­ver.

Det ar­vet är vad Uo­mo hand­lar om. Om kun­skap och histo­ria, sna­ra­re än den ty­pen av herr­mo­de­tid­ning­ar som du van­ligt­vis ser i svens­ka hyl­lor. An­ti­te­sen till fast fa­shion, den kortsiktiga mo­dekul­tur som do­mi­ne­rat un­der noll­noll­ta­let.

Det lång­sam­ma mo­det är i dag en del av slow-tren­den, men har na­tur­ligt­vis fun­nits där i sek­ler. När­pro­du­ce­rat och med en skep­tisk blick mot tren­der­na. Kung­lig­he­ter­na i St Ja­mes Pa­la­ce har kom­mit och gått, men sko­skräd­de­ri­et på Jer­myn Stre­et sni­dar si­na läs­ter som på Ed­ward VII:s tid.

I 1800-ta­lets Eng­land var des­sa yp­per­li­ga skor för­be­håll­na just de kung­li­ga, eli­ten. De krä­ver fort­fa­ran­de sin plån­bok, även om inga bud­ge­tal­ter­na­tiv kan mä­ta sig med livs­läng­den och de eko­lo­gis­ka fotav­tryc­ken – dess­utom åld­ras de med gra­ce. Men i var­je mans liv kom­mer ett till­fäl­le som tar­var ko­stym, en skjor­ta ­el­ler slips. Oav­sett om du har råd att ba­da i mått­syd­da ka­va­jer el­ler ­sö­ker en livs­in­ve­ste­ring, så be­hö­ver du in­te re­sa till Sa­vi­le Row för att hit­ta pre­cis rätt. Sve­ri­ge har si­na eg­na, duk­ti­ga eki­pe­ra­re. Vi har kart­lagt dem från Umeå i norr till Mal­mö i sö­der.

Ma­de in Ita­ly är, in­te minst, ock­så ett este­tiskt arv. Bil­der­na i re­por­ta­get från mäs­san Pit­ti Uo­mo, Flo­rens, är en ­upp­vis­ning i det uråld­ri­ga sti­li­de­a­let ”sprez­za­tu­ra” som ger gen­klang över he­la värl­den. Be­grep­pet myn­ta­des 1528 av ­re­näs­sans­för­fat­ta­ren ­Bal­das­sa­re Castig­li­o­ne i Il Cor­ti­gi­a­no, Hov­man­nens bok. ­Hov­man­nen bör en­ligt Castig­li­o­ne ” i al­la sam­man­hang bru­ka ett slags sprez­za­tu­ra som döl­jer det konst­mäs­si­ga, och som vi­sar att det han gör, och det han sä­ger, ut­förs ut­an ansträngning, och ­näs­tan ut­an att han äg­nar det en tan­ke.”

Det är nä­ra släkt med be­grep­pet ” bel­la fi­gu­ra” (”gö­ra ett gott in­tryck”, un­ge­fär), som, in­tres­sant nog, be­to­nar klä­ders so­ci­a­la be­ty­del­se. Man gör en bel­la fi­gu­ra när man klär sig vår­dat och upp­trä­der an­stän­digt. Böc­ker har skri­vits i äm­net, och var­ken det ena el­ler det and­ra går att över­sät­ta. Men de ge­nom­sy­rar var­je si­da i den här tid­ning­en, vars namn in­te hel­ler över­satts.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.