Vad är kloc­kan?

Plaza Uomo - - KRÖNIKA - Av an­ders mo­dig

Den­na all­dag­li­ga frå­ga är mer re­le­vant än nå­gon­sin. Vad är kloc­kan egent­li­gen? En ac­ces­so­ar? Ett smyc­ke? Ett ­in­stru­ment? För mig är en me­ka­nisk kloc­ka mer än ­nå­got an­nat en klas­sisk, tid­lös ac­ces­so­ar som vi­sar att bä­ra­ren upp­skat­tar män­ni­skans mång­tu­sen­å­ri­ga hant­verk­stra­di­tion in­om tid­mät­ning. En kloc­ka är nå­got hand­grip­ligt och för­stå­e­ligt i en värld som kän­ne­teck­nas allt­mer av et­tor och nol­lor. Och, åt­minsto­ne för mig, en sym­bol för att jag bli­vit till­räck­ligt gam­mal för att emel­lanåt ut­bris­ta att det fak­tiskt var bätt­re förr.

Arm­bandsur för män har ba­ra fun­nits se­dan 1904, då bra­si­li­ans­ke flyg­pi­on­jä­ren ­Al­ber­to San­tos Du­mont bad sin go­de vän Lou­is Car­ti­er till­ver­ka nå­got han kun­de spän­na om ar­men; för ­flyg­sä­ker­he­tens skull vil­le han slip­pa fis­ka upp sitt fick­ur. I dag ­hand­lar kloc­kor in­te så myc­ket om ­sä­ker­het, som att du har in­sett att de­tal­jer hö­jer – el­ler sank­skju­ter – en hel look. Du vet att det är osti­ligt – och i säll­skap oar­tigt – att fis­ka upp iP­ho­nen ur ka­va­jen för att få re­da på hur stor del jor­den av­ver­kat av sin dag­li­ga ax­el­ro­ta­tion.

In­tres­sant nog har Schweiz lyc­kats med att näst in­till mu­ta in ett ­kva­li­tets­mo­no­pol. Visst, det finns fan­tas­tis­ka ­un­dan­tag i bland an­nat Tyskland, men Schweiz är och för­blir se­dan 1700-ta­let ett klus­ter för de bäs­ta ur­ma­kar­na, oav­sett ur­sprung. Här eta­ble­rar sig frans­män, fin­nar, span­jo­rer och eng­els­män som jäm­te si­na schwei­zis­ka kol­le­ger ut­gör den ab­so­lu­ta eli­ten bland ­ur­ma­ka­re. Var­för? I Schweiz finns ­in­fra­struk­tu­ren, ma­ski­ner­na, de rät­ta ma­te­ri­a­len. Här finns kun­ska­pen, här finns hant­verk­stra­di­tio­nen, här finns kun­nig per­so­nal med till­räck­li­ga pann­ben för att i tyst­nad pil­la, skru­va, fi­la och po­le­ra da­gar­na i än­da vid en bänk i ax­el­höjd. Gi­vet­vis är en yt­ter­li­ga­re an­led­ning till det­ta klus­ter att kloc­kor med den för­tro­en­de­in­gi­van­de Ma­de in Swit­zer­land-stäm­peln ger ett hög­re pris i han­deln.

Men det höll på att gå för den schwei­zis­ka kloc­k­in­du­strin som med den svens­ka varvs- och bil­in­du­strin. Fram till slu­tet på sex­tio­ta­let var allt frid och fröjd, men på ­sjut­tiooch åt­ti­o­ta­len för­svann 70 pro­cent av ar­bets­till­fäl­le­na in­om kloc­k­in­du­strin i ”Den sto­ra quartzkri­sen”.

Allt ha­de dit­tills ­dri­vits fram­åt i en täv­lan om att ska­pa det mest pre­ci­sa ur­ver­ket. Den­na äro­ri­ka täv­ling om ­pre­ci­sion snod­des nu rakt av bat­te­ri­driv­na quart­zur som kun­de till­ver­kas för en spottsty­ver i Asi­en.

Någ­ra herrar be­stäm­de sig för att vän­da på ste­ken. En hu­vud­rolls­in­ne­ha­va­re var den hä­dan­gång­ne in­du­stri­mag­na­ten Nicho­las Hay­ek som grun­da­de Swatch Group. Med Swatch vi­sa­de han att schwei­zar­na själ­va kun­de gö­ra kvartsur om de vil­le, och klock­ in­tres­set som föd­des av den­na glo­ba­la suc­cé styr­des åter mot tra­di­tio­nellt ur­ma­ke­ri.

Fort­fa­ran­de är det så att en quartz­kloc­ka för ett par hund­ra­lap­par hål­ler ti­den bätt­re än en me­ka­nisk kloc­ka för en mil­jon – i all­ra bäs­ta fall har en me­ka­nisk kloc­ka en ­se­kunds av­vi­kel­se per dag, bil­li­ga kvartsur av­vi­ker en ­se­kund per vec­ka. Så, vill du all­tid kom­ma pre­cis i tid kan du kö­pa en bat­te­ri­kloc­ka. Men att jäm­fö­ra kvartsur med äk­ta hand­gjort schwei­ziskt ur­ma­ke­ri blir som att jäm­fö­ra ­Cha­pel Hill med Krug, bul­ga­riskt lantvin med Châ­teau Petrus, Tra­bant med Bent­ley, H&M med Sa­vi­le Row … ja, ni fat­tar.

Om du nå­gon gång ­lå­tit dig troll­bin­das av den me­ka­nis­ka ba­let­ten, lå­tit lju­set spe­la i per­lage- och Cô­tes de ­Genè­ve– de­ko­ra­tio­ner och lyss­nat till di­ri­gen­ten för det he­le – ba­lans­fjä­derns vi­bre­ran­de takt­fas­ta marsch som släpps fram ge­nom an­ka­ret: då vet du vad jag ta­lar om. Gläd­jan­de nog blir vi fler i Skan­di­na­vi­en som upp­skat­tar det­ta, vil­ket bör­jat ge svall­vå­gor på Genè­ve­sjön.

” Vi mär­ker att det nu­me­ra an­ses okej att läg­ga peng­ar på kloc­kor i Skan­di­na­vi­en, som fram­står allt­mer som en eko­no­miskt sta­bil re­gi­on i ett sva­jigt Eu­ro­pa”, sa Vache­ron ­Con­stan­tins VD Ju­an-Car­los ”Char­lie” Tor­res när jag träf­fa­de ho­nom i Ge­ne­ve. ” Vi vet att många tren­der kring mo­de och mu­sik ska­pas hos er. För­ut tit­ta­de klock­värl­den mer på Lon­don och Rom, nu tit­tar vi även på vad som hän­der i Skan­di­na­vi­en”, fort­sat­te han.

Så, vad är kloc­kan? Kanske en sym­bol för en ny era?

An­ders Mo­dig är klock­ex­pert och chefre­dak­tör på Pla­za Uo­mos sys­ter­tid­ning Pla­za Watch.

Ex­akt tid­ta­ga­re: F.P. ­Jour­nes Mi­nu­te Re­pe­a­ter.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.