­bog­li­o­li ­släng­de ­fod­ret

Med den ofod­ra­de ka­va­jen ska­pa­des en helt ny stil.

Plaza Uomo - - INNEHÅLL - TeXT oCH Fo­To OLOF ENC­KELL

Ko­stym­bran­schen är en värld med star­ka tra­di­tio­ner. Även om ti­dens mo­de in­flu­e­rat snitt och form har den mo­der­na ko­sty­men i stort sett li­ka­dan ut som när den först ­lan­se­ra­des i mit­ten av 1800-ta­let. När ita­li­ens­ka ­Bog­li­o­li i bör­jan av noll­noll­ta­let ren­sa­de ka­va­jen från he­la sin upp­bygg­nad för att se­dan slänga in den i tvätt­ma­ski­nen var det där­för många som höj­de på ögon­bry­nen. I dag är Bog­li­o­li ­kult­för­kla­rat i herr­mo­dekret­sar. Med en kund­grupp som sträc­ker sig från Rod Ste­wart och Ni­co­las Sar­kozy till Man­ches­ter Ci­tys stil­säk­ra trä­na­re Ro­ber­to Man­ci­ni har till­ver­ka­ren från Gam­ba­ra bli­vit världs­känd för sin tvät­ta­de look.

Länge var dock Bog­li­o­li en ­till­ver­ka­re i mäng­den som syd­de ko­sty­mer åt ­and­ra va­ru­mär­ken och fram­för allt för den ­ita­li­ens­ka mark­na­den. Pla­za Uo­mo ­be­sö­ker den lil­la byn Gam­ba­ra i nor­ra Ita­li­en där Pi­e­ro Bog­li­o­li i bör­jan på 1900-­ta­let star­ta­de sin skräd­da­ra­tel­jé. Om­rå­det som länge do­mi­ne­rats av jordbruk hör till ett av Ita­li­ens all­ra mest väl­må­en­de med Bre­scia som närms­ta störs­ta stad. ­So­nen Gi­ue­sep­pe ut­veck­la­de sin fars skräd­dar­hant­verk till ­bre­da­re pro­duk­tion med till­verk­ning av kon­fek­tion och yt­ter­plagg åt and­ra ­mär­ken. På sjut­ti­o­ta­let an­slöt sig sö­ner­na ­Ma­rio, ­Ste­fa­no och Pi­er­lu­i­gi till fö­re­ta­get som un­der sam­ma pe­ri­od öpp­na­de sin nu­va­ran­de fa­brik. Den till sy­nes lil­la fa­bri­ken är ­be­lä­gen i ­Gam­ba­ras ut­kant mitt i ett mind­re grön­om­rå­de som sna­ra­re ­på­min­ner om ­en­trén till en vil­la än en mo­dern pro­duk­tions­an­lägg­ning.

Un­der nit­ti­o­ta­let bör­ja­de mär­ket ex­pe­ri­men­te­ra med oli­ka tvät­tek­ni­ker och ­ef­ter­be­hand­ling­ar av fram­för allt ka­va­jer, men även he­la ko­sty­mer. Pi­er­lu­i­gi, chefs­de­sig­ner och den kre­a­ti­va av de tre brö­der­na, ha­de no­ga stu­de­rat hur unga ita­li­e­na­re kläd­de sig och in­såg att allt fär­re bar ka­vaj till för­mån för le­di­ga­re plagg. Ut­bu­det av plagg­tvät­ta­de jeans, ­skjor­tor och trö­jor var när­mast obe­grän­sat, men än­nu ha­de ing­en an­vänt tek­ni­ken i mer väl­kläd­da plagg. Tills 2003 då ­Bog­li­o­li lan­se­ra­de K Jac­ket. Den helt ofod­ra­de ka­va­jen var sydd i mjukt kash­mir­tyg med en rad handsyd­da mo­ment som al­la ­vitt­na­de om hög skräd­dar­ni­vå. I kom­bi­na­tion med en le­dig plagg­tvätt­ning ha­de den lil­la ko­stym­fir­man ska­pat ett helt nytt ut­tryck.

– Det var li­te som ka­va­jen al­la ha­de drömt om, men som ald­rig ti­di­ga­re ex­i­ste­rat, be­rät­tar Pi­er­lu­i­gi Bog­li­o­li. Ita­li­ens­ka och sy­deu­ro­pe­is­ka lik­som asi­a­tis­ka kun­der anam­ma­de kon­cep­tet di­rekt. För öv­ri­ga Eu­ro­pa och Ame­ri­ka tog det li­te läng­re tid att in­se vad det­ta var för typ av plagg. Hi­sto­riskt sett har upp­del­ning­en mel­lan for­mellt ko­stym­mo­de och sports­we­ar va­rit väl­digt tyd­lig. K Jac­ket ­ska­pa­de ett helt nytt mark­nads­seg­ment som ing­en rik­tigt tänkt på ti­di­ga­re.

Fa­bri­ken som sys­sel­sät­ter to­talt 180 ­per­so­ner är upp­de­lad i till­skär­ning, ­söm­nad och press­ning. Tre långa till­skärar­bord tar upp en stor del av ytan. Pro­duk­tions­an­sva­ri­ge och ut­bil­da­de skräd­da­ren Marco Bog­li­o­li pra­tar varmt om hur pro­duk­tio­nen ef­fek­ti­vi­se­rats med au­to­ma­ti­se­rad till­skär­ning. På ­lägg­bor­den ­stap­las tygla­ger för att se­dan skä­ras ut ­ef­ter en da­taut­skri­ven möns­ter­bild som pro­gram­me­rats för att mi­ni­me­ra tyg­spill. Kom­pli­ce­ra­de rut­möns­ter krä­ver fort­fa­ran­de att de skärs ut för hand för per­fekt möns­ter­match­ning. Var­je del av plag­get får ett se­rie­num­mer för att kun­na föl­jas i pro­duk­tio­nen och un­der­lät­ta vid ef­ter­kon­troll.

Med K Jac­ket sud­da­de ­Bog­li­o­li ut den ti­di­ga­re kniv­skar­pa grän­sen ­mel­lan skräd­dat ko­stym­mo­de och ­fri­tids­plagg. För även om sy­deu­ro­pe­is­ka och fram­för allt ita­li­ens­ka skräd­de­ri­er ­ti­di­ga­re ­ska­pat ofod­ra­de ko­sty­mer och ­ka­va­jer med mi­ni­mal upp­bygg­nad var det­ta ­nå­got nytt som på all­var ifrå­ga­sat­te vårt sätt att bä­ra ko­stym och ka­vaj. ­Ofodrat kom att bli slag­or­det num­mer ett i herr­mo­de­bran­schen där ko­stym­till­ver­kar­na ­bör­ja­de täv­la om vem som kan gö­ra de ­lät­tas­te, tun­nas­te och all­ra ­mju­kas­te ­ka­va­jer­na. Från att ha va­rit en nisch hos de ita­li­ens­ka nisch­till­ver­kar­na dök nu ­de­kon­stru­e­ra­de och plagg­tvät­ta­de ­ka­va­jer upp hos så­väl su­per­lyx­till­ver­ka­re som mo­deked­jan runt hör­net

– Trots att vår livs­stil för­änd­rats ra­di­kalt de se­nas­te de­cen­ni­er­na har ­ka­va­jen och ko­sty­men un­der sam­ma pe­ri­od i stort sett va­rit oför­änd­ra­de. Vi såg att for­mel­la kläd­ko­der ha­de spe­lat ut sin roll vil­ket ­lik­som ett ökat re­san­de ska­pa­de ett ­be­hov för en ny typ av väl­klätt mo­de. In­nan vi först in­tro­du­ce­ra­de K Jac­ket fanns inga rik­ti­ga al­ter­na­tiv till den ­klas­sis­ka ­ko­sty­men var­för många män helt en­kelt ­slu­ta­de bä­ra ko­stym och ka­vaj. Vi vil­le ska­pa ett plagg som gick att bä­ra vid al­la tänk­ba­ra till­fäl­len och som mat­cha­de en mo­dern kund. He­la grund­tan­ken var att ska­pa nå­got väl­digt in­no­va­tivt i snitt och form, men sam­ti­digt väl­digt tid­löst och kva­li­tets­med­ve­tet med re­spekt för vår bak­grund, sä­ger Pi­er­lu­i­gi Bog­li­o­li.

Att sy en ofod­rad ka­vaj kan i jäm­fö­rel­se med en fod­rad di­to fram­stå som en väl­digt en­kel pro­cess. I själ­va ver­ket är det pre­cis tvärtom. I en kon­ven­tio­nell ko­stym for­mas ka­va­jen av syd­da el­ler lim­ma­de mel­lan­lägg som pressas för att ska­pa en

” K Jac­ket ska­pa­de ett helt nytt mark­nads­seg­ment.”

öns­kad form. Av­sak­na­den av ­foder och fram­för allt upp­bygg­nad gör att ty­gets egen­ska­per blir ex­tra av­gö­ran­de för hur en ofod­rad ka­vaj sit­ter på krop­pen. En stor del av hem­lig­he­ten lig­ger i själ­va till­skär­ning­en av plag­gen där den­na typ av kon­struk­tion krä­ver en ex­ak­ta­re pass­form med ex­em­pel­vis en kor­ta­re ax­el för att for­ma sig per­fekt över krop­pen. Är­mi­sätt­ning­en är in­spi­re­rad av kon­struk­tio­nen för en skjor­tax­el där är­men till skill­nad från en van­lig ka­vaj fästs ho­ri­son­tellt i ka­va­jax­eln, vil­ket ska­par en rund och mjuk form som föl­jer den ax­eln på bä­ra­ren. En an­nan vik­tig de­talj är det mi­ni­ma­la mel­lan­läg­get som Bog­li­o­li ut­veck­lat själ­va. De­tal­jer som rul­la­de slag, pi­ke­ra­de kan­ter och en fi­gur­nä­ra sil­hu­ett är and­ra de­tal­jer som tyd­ligt vitt­nar kon­fek­tionstra­di­tio­nen. Även om den de­kon­stru­e­ra­de ka­va­jen do­mi­ne­rar mär­kets ut­bud till­ver­kar Bog­li­o­li fort­fa­ran­de ka­va­jer med syd­da mel­lan­lägg i så kal­lad full kan­vas­kon­struk­tion.

Det som mest av allt ut­mär­ker ­Bog­li­o­lis ka­va­jer är de i många fall okon­ven­tio­nel­la tyg­va­len. Vid si­dan av ­lyx­igt plagg­tvät­ta­de se­ri­en K Jac­ket, ­in­ne­fat­tar ut­bu­det även kol­lek­tio­ner­na Coat och Do­ver. Coat ut­går fram­för allt från ­bo­mul­loch lin­ne­ty­ger som ­fär­gas ­ef­ter att ka­va­jens sytts för att ska­pa rätt möns­ter­bild. ­Kon­struk­tions­mäs­sigt är det­ta ­ex­tra ut­ma­nan­de då oli­ka ­ty­ger ­re­a­ge­rar väl­digt oli­ka, vil­ket krä­ver ett ge­nom­ar­be­tat stor­leks­sy­stem. Var­je nytt tyg tvät­tas åt­skil­li­ga gång­er och mäts ­se­dan nog­grant upp för att ­till­skär­ning­en ska kun­na kom­pen­se­ra even­tu­ell krymp­ning av plag­get. Do­ver re­pre­sen­te­rar fram­för ­allt ult­ra­tun­na ull­ty­ger ut­an plagg­tvätt­ning, men med mär­kets mju­ka ­sil­hu­ett. För vå­ren syns fler si­den­kva­li­te­ter och bland­ning­ar med si­den, men även le­di­ga­re me­langé- och jer­seyty­ger. För den kom­man­de höst­kol­lek­tio­nen har Bog­li­o­li ar­be­tat myc­ket med brit­tis­ka ­ty­ger, som tweed och ­krit­strecks­ran­digt som med en spe­ci­ell in­färg­ning får ­Bog­li­o­lis ­vin­ta­ge­look.

– Vi ut­veck­lar själ­va al­la vå­ra ­ty­ger, tvätt- och in­färg­nings­tek­ni­ker ­till­sam­mans med Ita­li­ens och ­Eu­ro­pas ­le­dan­de vä­ve­ri­er. För att ska­pa rätt käns­la i ­plag­get är det­ta helt av­gö­ran­de. Var­je tyg och ma­te­ri­al be­ter sig oli­ka, ­vil­ket vi he­la ­ti­den mås­te an­pas­sa vår pro­duk­tion ­ef­ter, sä­ger Pi­er­lu­i­gi Bog­li­o­li.

Pi­er­lu­i­gi näm­ner of­ta kva­li­tet och ­tra­di­tion, men på­pe­kar ock­så att Bog­li­o­li är ett mär­ke med hu­mor. Nå­got

som in­te minst av­speg­lar sig i mär­kets ­re­klam­kam­pan­jer. När tra­di­tio­nel­la ko­stym­till­ver­ka­re vi­sa­de upp si­na ko­sty­mer på en uppum­pad mo­dell vid ett pri­vatjet­plan åk­te Bog­li­o­li till Seychel­ler­na för att mat­cha sä­song­ens färg­star­ka ­ka­va­jer med mo­del­ler i rasta­flä­tor och all­mänt ­av­slapp­nad at­ti­tyd till li­vet. På den in­fly­tel­se­ri­ka herr­mo­de­mäs­san Pit­ti Uo­mo i Flo­rens blev Bog­li­o­li snabbt en snackis ­ef­ter att bland an­nat ha byggt upp en ska­te­boar­dramp där plag­gen pre­sen­te­ra­des. Vid lan­se­ring­en av se­nas­te vår­kol­lek­tio­nen bjöd mär­ket in ­re­pre­sen­tan­ter från någ­ra av Ita­li­ens främs­ta vä­ve­ri­er för att la­ga mat i mär­kets ka­va­jer. I dag ta­las det om Bog­li­o­lis ka­va­jer som en del av den mo­der­na ita­li­ens­ka uni­for­men. 2007 tog fö­re­ta­get ett nytt steg då det köp­tes upp av den pri­vat­äg­da ak­ti­e­fon­den Wi­se som är spe­ci­a­li­se­ra­de på för­värv av små och me­del­sto­ra fö­re­tag in­om till­verk­nings­in­du­strin. Med de tre brö­der­na som fort­satt verk­sam­ma in­om och de­lä­gar­na av fö­re­ta­get har ­Bog­li­o­li re­du­ce­rat sin tred­je­parts­till­verk­ning för att i stäl­let stär­ka det eg­na va­ru­mär­ket med skjor­tor, stic­kat och ac­ces­so­a­rer. Näs­ta år vän­tas öpp­nan­det av en flagg­skepps­bu­tik i Mi­la­no som ska föl­jas av eg­na bu­ti­ker på den för mär­ket vik­ti­ga ja­pans­ka mark­na­den. Nå­gon oro över att sti­len skul­le va­ra en till­fäl­lig trend ver­kar in­te fin­nas alls.

– Det lig­ger i he­la vår fi­lo­so­fi att blic­ka fram­åt och ut­veck­la det väl­kläd­da ­mo­det. Vi är över­ty­ga­de om att den mju­ka ­ka­va­joch ko­stym­sil­hu­et­ten kom­mer att va­ra fort­satt stark hos så­väl en yng­re som äld­re mål­grupp, men vi har ock­så ­lan­se­rat en nå­got mer upp­byggd och kon­stru­erad ­ka­va­jax­el som ett kom­ple­ment. Käns­lan är fort­fa­ran­de väl­digt mjuk och ­ka­va­jen for­mar sig na­tur­ligt över krop­pen, men upp­bygg­na­den ger ett li­te skar­pa­re ­ut­tryck, av­slu­tar Pi­er­lu­i­gi Bog­li­o­li.

Fa­bri­ken har fun­nits på sin nu­va­ran­de plats se­dan sjut­ti­o­ta­let. Länge till­ver­ka­de Bog­li­o­li kon­fek­tion för and­ra va­ru­mär­ken, men nu­me­ra har mär­ket gjort sig ett eget namn i mo­de­värl­den.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.