Slus­sen

SLUS­SEN. Ut­gräv­ning­ar­na vid Slus­sen i Stock­holm har ba­ra bör­jat, men re­dan nu finns fynd som skvall­rar om hög­re­stånds­mäs­sigt le­ver­ne på det som nu är Sö­der­malm­storg.

Populär Arkeologi - - Innehåll - AV KEN­NETH SVENS­SON

Un­der Sö­der­malm­storg i Stock­holm har en väl­bär­gad han­dels­gård grävts fram.

In­nan de ar­ke­o­lo­gis­ka un­der­sök­ning­ar­na i Slus­sen­om­rå­det star­ta­de hös­ten 2013 var det­ta näs­tan okänd ar­ke­o­lo­gisk mark. Nu vet vi att här fun­nits be­byg­gel­se och ak­ti­vi­te­ter mer el­ler mind­re kon­ti­nu­er­ligt än­da från sent 1200-tal. Ja, vi har till och med fynd från ti­digt 1000-tal.

Hit­tills har bland an­nat Sö­der­malm­storg – på grän­sen mel­lan Sö­der­malm och Gam­la stan – un­der­sökts. Trots att om­rå­det låg ut­an­för stads­mu­rar­nas be­skydd så kan vi till ex­em­pel ana att den 1300-tals­be­byg­gel­se som vi hit­tills un­der­sökt, har till­hört en köp­manna­fa­milj (se över­sikts­bil­den till hö­ger).

Att går­den va­rit väl­bär­gad vi­sas inte ba­ra av bygg­nads­res­ter­na ut­an ock­så av fynd som skvall­rar om in­ne­vå­nar­nas bordskul­tur. På gårds­pla­nen hit­ta­de vi ett hand­fat av brons som av nå­gon an­led­ning grävts ner och gömts där (bild 2).

En an­led­ning till att det upp­fat­ta­des som gott bords­skick att tvät­ta si­na hän­der un­der mål­ti­den var gi­vet­vis att ma­ten i stor ut­sträck­ning åts med just hän­der­na. Det skul­le drö­ja till långt in på 1500-ta­let in­nan bords­gaff­lar togs i bruk och vi fick bords­skic­ket att äta med kniv och gaf­fel.

Ri­tu­a­len med hand­t­vag­ning har myc­ket gam­la anor och fick starkt ge­nom­slag i den hö­vis­ka kul­tu­ren vid de eu­ro­pe­is­ka ho­ven och i aris­to­kra­tis­ka kret­sar un­der me­del­ti­den. In­om svenskt om­rå­de kan vi spå­ra dess röt­ter till vi­kin­ga­ti­den. Åt­minsto­ne vid ho­ven an­vän­des tvätt­fa­ten all­tid i par och till­sam­mans med en till­hö­ran­de vat­ten­kan­na av brons, en så kal­lad ak­va­ma­nil. En tjä­na­re mås­te va­ra be­hjälp­lig och häl­la vat­ten ner i hand­fa­tet så att herr­ska­pet kun­de tvät­ta si­na hän­der i rin­nan­de vat­ten. Hand­fats­fyn­det vi­sar att med­lem­mar­na i vår 1300-tals­fa­milj på Sö­der­malm­storg ha­de ta­git till sig det­ta bords­skick. Lik­nan­de och sam­ti­da fynd har gjorts i and­ra stä­der kring Ös­ter­sjön där de tys­ka köp­män­nen slog sig ner.

Ett an­nat in­tres­sant fynd som de­fi­ni­tivt ska kny­tas till en

bordskul­tur i de hög­re stån­den är fem skär­vor av en blå ve­ne­ti­ansk glas­bä­ga­re (bild 1). Skär­vor­na kom från bä­ga­rens öv­re del och där fanns en textde­kor in­om ett ram­verk av ho­ri­son­tel­la streck.

Den här ty­pen av bä­ga­re var san­no­likt re­dan un­der me­del­ti­den myc­ket ex­klu­siv och man har of­ta knu­tit fyn­den av dem till om­rå­den som be­bod­des av sta­dens mest för­mög­na bor­ga­re. Det finns i dag ba­ra tre helt in­tak­ta fynd i he­la värl­den. To­talt räk­nar man med att de skär­vor som har hit­tats i Eu­ro­pa re­pre­sen­te­rar un­ge­fär 230 oli­ka glas. De­ko­ra­tio­nen på bä­gar­na ut­gjor­des dels av en text­bård, dels av fi­gur­mo­tiv. Fi­gu­rer­na kun­de an­ting­en va­ra he­ral­dis­ka va­pen el­ler re­li­giö­sa sym­bol­mo­tiv i form av djur- el­ler män­ni­sko­fi­gu­rer.

Att frag­men­ten av vår bä­ga­re är i blått glas gör den än mer ex­klu­siv, för nor­malt – om man nu kan ta­la om nor­malt när det gäl­ler så här ovan­li­ga fynd – är de till­ver­ka­de i klart, ge­nom­skin­ligt glas. Bä­ga­re av blått glas har främst på­träf­fats i nor­ra Tyskland i stä­der­na Lü­beck, Greif­s­wald och Stralsund. Här finns allt­så en tyd­lig kopp­ling till Han­san och de tys­ka köp­män­nen som var bo­sat­ta i och ak­ti­va i de oli­ka stä­der­na.

Bland dryc­kes­kär­len, som vår fa­milj höll sig med, fanns ock­så and­ra ty­per av glas­bä­ga­re, som till­ver­ka­des i Böh­men. De var vis­ser­li­gen inte li­ka ovan­li­ga som den ve- ne­ti­ans­ka, men un­der 1300-ta­let var dryc­kes­glas fort­fa­ran­de nå­got som var för­be­hål­let en väl­be­ställd över­klass.

Den en­skilt störs­ta fö­re­måls­grup­pen som vitt­nar om 1300-ta­lets bordskul­tur ut­görs av ke­ra­mik. All ke­ra­mik i det me­del­ti­da Stock­holm im­por­te­ra­des. Det­ta be­ror på att man i Tyskland och an­grän­san­de om­rå­den re­dan un­der ti­dig me­del­tid ha­de en högt ut­veck­lad ke­ra­mik­pro­duk­tion som kun­de er­bju­da va­ror av bra kva­li­tet till rim­ligt pris.

För­mod­li­gen ha­de al­la råd med den van­li­ga sten­godske­ra­mi­ken, men som i al­la ti­der fanns det även ex­klu­si­va va­ror som var för­be­håll­na de väl­be­ställ­da. Ett så­dant fynd är skär­vor­na av en li­ten tur­kos skål som har till­ver­kats i Per­si­en, nu­va­ran­de Iran. Den här ty­pen av ke­ra­mik är ovanlig i Stock­holm: det finns ba­ra ett par ensta­ka fynd se­dan ti­di­ga­re.

”De­ko­ra­tio­nen på bä­gar­na ut­gjor­des dels av en text­bård, dels av fi­gur­mo­tiv.”

Här syns res­ter­na av köp- manna­fa­mil­jens väl­bär­ga­de gård på 1350-ta­let. Går­den låg in­vid en kul­ler­stens­ga­ta som löp­te ner mot hamnen vid Salt­sjön. Bo­stads­hu­set var an­tag­li­gen av kor­svir­kes­typ och ha­de te­gel­tak och fär­ga­de glas­föns­ter, vil­ket var myc­ket ov

Han­dels­går­den på Sö­der­malm­storg

Skär­vor­na av en ex­klu­siv, blå ve­ne­ti­ansk glas­bä­ga­re, emaljde­ko­re­rad i rött, vitt och gult. 2 Det hand­fat av brons som hit­ta­des på gårds­pla­nen har en di­a­me­ter på cir­ka 26 cm och är gans­ka väl­be­va­rat trots dry­ga 600 år i mar­ken.

1

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.