Lan­det runt

Lan­dets mu­se­er tu­ras om att be­rät­ta vad som är ak­tu­ellt.

Populär Arkeologi - - Innehåll - LAN­DET RUNT JOK­K­MOKK

Mu­se­er­na in­ven­te­rar sko­gar och snö­kan­ter.

Torp och back­stu­gor

Skogs­sty­rel­sens pro­jekt ”Skog och histo­ria” star­ta­de i Värm­land 1995 och om­kring 26 000 läm­ning­ar har re­gi­stre­ras. Se­dan 1996 har vår per­so­nal grans­kat ma­te­ri­a­let för att fö­ra in det i Rik­san­tik­va­rieäm­be­tets forn­min­nes­in­for­ma­tions­sy­stem, som är kopp­lat till sök­tjäns­ten Forn­sök. De se­nas­te åren är det fram­för allt sen­ti­da torp och back­stu­gor som har grans­kats.

I år ar­be­tar vi strax norr om Säff­le, som är känt för forn­läm­ning­ar som häll­kis­tor och lös­fynd av sten­ål­dersar­te­fak­ter. Främst är det sen­ti­da be­byg­gel­se­läm­ning­ar som re­gi­stre­rats, de fles­ta eta­ble­ra­de ef­ter 1850, tids­grän­sen för forn­läm­nings­be­teck­ning. En­dast 30 pro­cent är äld­re än 1850, ett möns­ter som går igen från sto­ra de­lar av land­ska­pet. An­nat som har re­gi­stre­rats är fos­sil åker­mark, kvar­nar och så­gar.

I år gjor­des de sista in­ven­te­ring­ar­na i det na­tio­nel­la Va­kul-pro­jek­tet för na­tur- och kul­tur­in­tres­sen in­om vat­ten­för­valt­ning­en. Syf­tet är att räd­da vär­de­ful­la kul­turmil­jö­er, sam­ti­digt som bi­o­to­per åter­ställs el­ler för­bätt­ras vid den på­gåen­de re­stau­re­ring­en av vå­ra vat­ten­drag. Se­dan 2011 har ett fem­ton­tal

vat­ten­drag in­ven­te­rats, bland an­nat bi­flott­le­der till Kla­räl­ven, flö­den till Glaf­s­fjor­den och en ti­di­ga­re flott­nings­led i Nord­mark­säl­ven.

I år be­rör­des Hagäl­ven och Gröck­säl­ven, två mind­re vat­ten­drag i Hag­fors kom­mun. Det re­sul­te­ra­de lik­som ti­di­ga­re i att damm­val­lar, le­dar­mar, en­kel- och dub­bel­kis­tor, vat­ten­rän­nor och stött­bott­nar re­gi­stre­ra­des.

El­li­nor Fors­sell och Hans Olsson, Värm­lands mu­se­um.

Fynd i smäl­tan­de snö­kan­ter

Ett allt var­ma­re kli­mat får snö­fält och gla­ciä­rer i fjäl­len att smäl­ta. Fö­re­mål ti­nar fram, som le­gat in­frus­na i snö och is un­der hund­ra­tals el­ler tu­sen­tals år. Un­der fle­ra år har ar­ke­o­lo­ger från Ájt­te in­ven­te­rat smäl­tan­de snö­kan­ter i Lapp­lands hög­fjäll.

Ett fynd har rent av gjorts i Ájt­tes magasin. Kli­mat­fors­ka­re läm­na­de på 1970-ta­let in be­ar­be­ta­de trä­styc­ken de fun­nit vid en gla­ciär­kant i Sa­reks na­tio­nal­park. Trä­bi­tar­na­kol-14-da­te­ra­des till sent 1500-tal och för­mo­da­des va­ra res­ter av trä­pul­kor. Var­för fyndet då inte väck­te stör­re upp­märk­sam­het är li­te för­vå­nan­de. Pul­kan såg grov och klum­pig ut, kans­ke trod­de man att den vitt­na­de om en olycks­hän­del­se på gla­ciä­ren för länge se­dan.

Trä­bi­tar­na puss­la­des sam­man till en pul­ka, till sy­nes grovt ut­hug­gen ur en halv träd­stam, men långt ifrån ett hast­verk. Tung och två me­ter lång, med hål fram för sel­don för en dragren och fint hugg­na hål ge­nom bott­nen. Nöt­nings­spår un­der bott­nen vi­sar att den dra­gits tungt las­tad över sten­skra­vel, inte på snö.

Tro­li­gen gav sig någ­ra jä­ga­re för 400 år se­dan upp på fjäl­let för att ja­ga vild­ren. En tam­ren drog frakt­pul­kan, där styc­kat kött se­dan skul­le frak­tas ner. Hå­len i pul­kans bot­ten lät köttsaft rin­na ur. Men säm­re vä­der hind­ra­de fort­satt jakt och pul­kan läm­na­des på hög­fjäl­let. Så kom den kal­la pe­ri­od som kal­las lil­la is­ti­den. Pul­kan blev översnö­ad och frös in, tills var­ma­re kli­mat lät snön släp­pa ta­get om den.

Var­ma som­mar­da­gar sam­las re­nar på snö­fält för att und­kom­ma in­sek­ter. Det har jä­ga­re ut­nytt­jat i tu­sen­tals år för att kom­ma nä­ra nog för att ja­ga dem med pil och bå­ge. Fynd av järn­pi­lar, än­nu med trä­skaft kvar och sur­ra­de med sentråd, har gjorts un­der de se­nas­te årens in­ven­te­ring­ar. Pil­spets­ty­per­na är kän­da från sa­mis­ka of­fer­plat­ser och de är cir­ka 1 000 år gam­la. Ana­ly­ser på­går av trä­skaft och surr­ning­ar.

Även gam­la ren­ben och ren­horn har ti­nat fram ur snö­fäl­ten. De älds­ta är 3 000 år. I ett på­gåen­de pro­jekt hop­pas vi med hjälp av dna-ana­lys få svar på hur det gick till när tam­rensköt­seln upp­stod.

Is­se Is­ra­els­son och Kjell-åke Arons­son Ájt­te, Svenskt fjäll- och sa­me­mu­se­um. 38 PO­PU­LÄR ARKEOLOGI

KARL­STAD

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.