Vid Ni­lens strand

EGYP­TEN. Ar­ke­o­lo­gen Ma­ria Nils­son och hen­nes forskar­team har se­dan 2012 gjort fle­ra sen­sa­tio­nel­la upp­täck­ter i ett 3 500 år gam­malt sten­brott vid Ni­lens strand. Än­då har de ba­ra skra­pat på ytan. Den gåt­ful­la plat­sen bär på fler hem­lig­he­ter.

Populär Arkeologi - - Utgrävning - AV JOHAN JOELSSON FO­TO JONATAN JACOBSON

Sten­brot­tet i Ge­bel el Sil­si­la fanns in­te med på lis­tan över plat­ser som dok­to­ran­den Ma­ria Nils­son ha­de pla­ne­rat att be­sö­ka un­der sin Egyp­ten­re­sa. Hon var där för att sam­la ma­te­ri­al till sin av­hand­ling om sym­bo­ler­na i den forn­ti­da drott­ning­en Arsi­noës kro­na. Men när hon stod på se­gel­bå­tens däck den där mars­da­gen 2007 och kap­te­nen frå­ga­de om hon vil­le stan­na och tit­ta på ”någ­ra fa­ra­o­nis­ka läm­ning­ar” fick hon ett in­fall. Ma­ria Nils­son hop­pa­de i land till­sam­mans med sin ny­fun­ne vän, den brit­tis­ke ar­ke­o­lo­gen och re­se­ar­ran­gö­ren John Ward, som ha­de hjälpt hen­ne att skräd­dar­sy den tre vec­kor långa stu­di­e­re­san. Ef­ter­mid­dags­so­len fick de ock­ra­fär­ga­de klip­por­na att ly­sa när de bå­da ar­ke­o­lo­ger­na pul­sa­de fram ge­nom san­den i de trånga bergs­pas­sa­ger­na.

Fors­ka­re som ti­di­ga­re be­sökt sten­brot­tet ha­de be­skri­vit det som täm­li­gen oin­tres­sant. Ett tem­pel, li­te hi­e­ro­gly­fer, in­te så myc­ket mer. Men Ma­ria Nils­son och John Ward häp­na­de när de såg sig om­kring. Berg­väg­gar­na var ful­la av inkar­va­de sym­bo­ler, hi­e­ro­gly­fer, skulp­tu­rer och ut­hugg­na skengra­var, så kall­la­de ke­no­ta­fer. Pul­sen steg och ad­re­na­li­net

bör­ja­de ru­sa. Vid en högt be­lä­gen tem­pel­ru­in, med ut­sikt över Ni­len, gav de varand­ra och sten­brot­tet ett löf­te att åter­vän­da och do­ku­men­te­ra allt.

Den här he­ta april­da­gen står Ma­ria Nils­son och John Ward – som se­dan det förs­ta mö­tet 2007 hun­nit bli så­väl sam­bor och forskar­kol­le­ger som för­äld­rar till dot­tern Fre­ja – på sam­ma plats och be­und­rar de sir­ligt ut­mejs­la­de hi­e­ro­gly­fer­na på klipp­väg­gar­na utan­för temp­let. De­ras an­ställ­de egyp­to­log har pre­cis av­slu­tat sin do­ku­men­ta­tion av väg­gar­na och ska snart sät­ta i gång med den om­fat­tan­de över­sätt­ning­en. Se­dan 2012 le­der ar­ke­o­lo­gen Ma­ria Nils­son, ge­nom Lunds uni­ver­si­tet, ett in­ter­na­tio­nellt forsk­nings­pro­jekt som syf­tar till att kart­läg­ga det cir­ka 30 kvadrat­kilo­me­ter sto­ra sten­brot­tet be­lä­get vid Ni­len.

Plat­sen har en mång­tu­sen­å­rig histo­ria av mänsk­lig ak­ti­vi­tet, men det var först un­der Nya ri­ket, med start cir­ka 1575 f.kr., som man i stör­re ska­la bör­ja­de bry­ta sten här. I sten­brot­tet ar­be­ta­de tu­sen­tals män­ni­skor i sitt an­le­tes svett med att hug­ga ut de sto­ra sten­bloc­ken som på slä­dar slä­pa­des ner till Ni­len. Där las­ta­des de om­bord på bå­tar som seg­la­de norrut i syf­te att för­se de i dag mytomspun­na temp­len – Lux­or­temp­let, Karn­ak­temp­let och Ram­ses tem­pel – med bygg­ma­te­ri­al. Sten­brot­tet i Ge­bel el Sil­si­la an­vän­des fram till om­kring år 50 då det över­gavs, kans­ke på grund av en jord­bäv­ning. Pro­jek­tets geo­lo­ger och 3D-ex­per­ter har fo­to­gra­fe­rat och la­sers­kan­nat ter­räng­en för att få de­fi­ni­ti­va svar.

Lätt no­ji­ga för skor­pi­o­ner och kobror föl­jer vi ef­ter Ma­ria Nils­son och John Ward ge­nom det höga grä­set vid stran­den till en an­nan del av hel­ge­do­men. Ma­ria Nils­son stry­ker för­sik­tigt med ena han­den över de tu­sen­å­ri­ga hi­e­ro­gly­fer­na på temp­lets väg­gar och vi­sar se­dan den mer sen­ti­da in­skrip­tio­nen ”HC”. Den världs­be­röm­de egyp­to­lo­gen Ho­ward Car­ter, som upp­täck­te Tu­tank­hamuns grav, var in­te blyg när han gjor­de en blixtvi­sit vid sten­brot­tet på sin re­sa vi­da­re till Konung­ar­nas dal i Lux­or.

– Ef­tersom den här plat­sen ald­rig bli­vit ut­fors­kad i sin hel­het har vi oer­hört myc­ket kvar att hit­ta och lä­ra oss. Vi kom­mer in­te att bli kla­ra un­der vår livs­tid, sä­ger Ma­ria Nils­son och blic­kar ut över den glitt­ran­de Ni­len.

Än­da se­dan barns­ben har Ma­ria Nils­son ve­tat att det var ar­ke­o­log hon skul­le bli. När skol­bus­sen släpp­te av hen­ne i ut­kan­ten av Halm­stad, där hon väx­te upp, bru­ka­de hon föl­ja ef­ter trak­torns plog i jakt på flint­sten, och hon skrev all­tid ”ar­ke­o­log” på frå­gan om drömyr­ke i de po­pu­lä­ra Mi­na vän­ner-böc­ker­na. Det be­rät­tar hon när vi se­na­re dric­ker kaf­fe i skug­gan på ex­pe­di­tio­nens forsk­nings­far­tyg som lig­ger för­töjt vid stran­den. Där bor och ar­be­tar Ma­ria Nils­son och hen­nes team un­der de fy­ra må­na­der långa sä­song­er­na. Hen­nes hu­vud­sak­li­ga fo­kus i pro­jek­tet var från bör­jan att do­ku­men­te­ra, ka­te­go­ri­se­ra och ana­ly­se­ra de så kal­la­de sten­brotts­mär­ke­na som finns in­ris­ta­de på väg­gar­na i sten­brot­tet. Se­dan star­ten 2012 har hon ar­be­tat sig ige­nom cir­ka 5 000 bildrist­ning­ar och bör­jat skön­ja möns­ter i hur de 50 uni­ka mär­ke­na an­vän­des. Till skill­nad från hi­e­ro­gly­fer­na var sten­brotts­mär­ke­na ett slags för­enklad bild­skrift som Ma­ria Nils­son lik­nar vid tra­fik­mär­ken el­ler graf­fiti. De kun­de

bä­ra på bud­skap – re­li­giö­sa, tek­nis­ka och prak­tis­ka – och kun­de ge­nom sin sti­li­se­ra­de form lä­sas av van­ligt folk, in­te ba­ra av det få­tal skriv- och läs­kun­ni­ga per­so­ner som be­härs­ka­de hi­e­ro­gly­fer. Men de ti­di­ga­re out­fors­ka­de sten­brotts­mär­ke­na är ba­ra en del av ar­be­tet som det 16 per­so­ner star­ka tea­met av egyp­to­lo­ger, ar­ke­o­lo­ger, ling­vis­ter, geo­lo­ger, 3D-ex­per­ter, ke­ra­mik­spe­ci­a­lis­ter och vo­lon­tä­rer be­dri­ver. Till­sam­mans ar­be­tar de för att ska­pa en hel­täc­kan­de bild av vil­ken prak­tisk och re­li­giös funk­tion som sten­brot­tet har haft ge­nom histo­ri­en.

Ef­tersom plat­sen är så spar­samt ut­fors­kad er­öv­rar Ma­ria Nils­son och hen­nes grupp ny kun­skap var­je sä­song. Och som om det­ta in­te vo­re nog, har tea­met se­dan star­ten gjort ett fler­tal sen­sa­tio­nel­la fynd som fått stor upp­märk­sam­het i Sve­ri­ge och in­ter­na­tio­nellt. Till de fynd som upp­märk­sam­mats mest hör ett par ti­di­ga­re okän­da obe­lis­ker och en 2 500 år gam­mal min­nes­sten. På ste­nen, som kan lik­nas vid en in­ristad re­li­ef i klipp­väg­gen, ge­stal­tas gu­dar­na Amun-re och Thoth på sam­ma bild, nå­got som är ex­tremt ovan­ligt. Den upp­täck­tes av en slump när so­len stod lågt vil­ket gav ett släp­ljus som i sin tur ska­pa­de skug­gor på berg­väg­gen.

– Vis­sa tror att vårt ar­be­te hand­lar om att gå in i en grot­ta och häm­ta skat­ten. Den miss­upp­fatt­ning­en har vi film­hjäl­ten In­di­a­na Jo­nes att tac­ka för. Men det säk­ras­te sät­tet att få dju­pa­re kun­skap om en plats är att åter­kom­ma många gång­er, sä­ger Ma­ria Nils­son.

Ett av de vik­ti­gas­te fyn­den gjor­des 2015. Då hit­ta­de tea­met grun­den till ett tem­pel i kalk- och sand­sten. Där fanns ar­te­fak­ter från åt­minsto­ne fy­ra oli­ka tids­pe­ri­o­der, från 1500 f.kr. till Kristi fö­del­se. Ma­ria Nils­son me­nar att fyn­det skri­ver om Ge­bel el Sil­si­las histo­ria ef­tersom det vi­sar att sten­brot­tet även fyllt en funk­tion som en he­lig plats. Temp­let, som det svensk­led­da tea­met åter­upp­täck­te, be­skrevs se­nast i en bok från 1934, men har ef­ter det fal­lit i glöms­ka. Tack va­re en gul­nad kar­ta från 1900-ta­lets bör­jan lyc­ka­des Ma­ria Nils­son och hen­nes kol­le­ger grä­va fram den sand­täck­ta tem­pel­grun­den.

– Vi kom­mer att åter­vän­da och fort­sät­ta grä­va ut temp­let. Det finns många lo­ka­la säg­ner om det som vi gär­na vill för­dju­pa oss i, sä­ger Ma­ria Nils­son.

Ef­ter vårt be­sök i Egyp­ten har ar­ke­o­lo­ger­na gjort fler be­ty­del­se­ful­la upp­täck­ter. Bland an­nat har de fun­nit en unik min­nes­sten på en berg­vägg och dol­da skulp­tu­rer över­täck­ta av slam in­ne i en ke­no­taf i en bergs­skre­va. Det se­nas­te fyn­det är tolv grav­kam­ma­re da­te­ra­de till den 18:e dy­nastin. Gra­var­na be­står av en el­ler två kam­ma­re hugg­na ur klip­por. Un­der årens lopp har gra­var­na för­störts av plund­ra­re och Ni­lens åter­kom­man­de över­sväm­ning­ar. I dag är de där­för fyll­da med ske­lett­de­lar, ke­ra­mik och sand i en en­da rö­ra. Där har fors­kar­na även fun­nit fö­re­mål som smyc­ken, amu­let­ter och pär­lor vil­ket ty­der på att dess äga­re va­rit re­la­tivt väl­bär­ga­de. Men någ­ra fö­re­mål av ädelme­tall har in­te på­träf­fats, så tro­ligt­vis är det des­sa som plund­rar­na har rik­tat in

”Tem­pel­fyn­det skri­ver om Ge­bel el Sil­si­las histo­ria som he­lig plats ”

sig på. Ar­ke­o­lo­ger­na hop­pas att i fram­ti­den hit­ta nå­gon orörd grav i om­rå­det som plund­rar­na har mis­sat.

När vi be­sö­ker Ge­bel el Sil­si­la hål­ler Ma­ria Nils­son och hen­nes team på att av­run­da ar­be­tet för sä­song­en. På ett lång­bord på forsk­nings­far­ty­get lig­ger tu­sen­tals skär­vor med in­skrip­tio­ner. En del vär­de­ful­la fö­re­mål ska in­om kort kö­ras med po­li­seskort till mu­se­et i Kom Om­bo. På bå­tens däck står ock­så två ro­bus­ta skriv­bord i trä med höga boktra­var, verk­tyg, da­to­rer, whis­ky­flas­kor, na­gel­lack och hårsprej. De två skön­hets­pro­duk­ter­na an­vänds för att gö­ra mar­ke­ring­ar på ke­ra­mik re­spek­ti­ve sta­bi­li­se­ra an­ti­ka rep.

Forskar­tea­met har bör­jat tun­nas ur för sä­song­en. Den frans­ke egyp­to­lo­gen Philip­pe Mar­ti­nez lig­ger på en di­van med upp­knäppt ka­ki­skjor­ta och lä­ser en tjock bok med glas­ö­go­nen på nästip­pen. John Ward sit­ter och rö­ker vid sitt skriv­bord sam­ti­digt som han blan­dar pig­ment för att åter­ska­pa en spe­ci­fik färg­ny­ans som han hit­tat på en berg­vägg. Ma­ria Nils­son sam­ta­lar med tea­mets kock om kväl­lens mid­dag. Li­vet på far­ty­get har kla­ra drag av kol­lek­tiv­till­va­ro med ge­men­sam­ma mål­ti­der och si­nan­de varm­vat­ten i du­schar­na på morg­nar­na.

När dy­na­mi­ken mel­lan fors­kar­na fun­ge­rar storm­trivs Ma­ria Nils­son. Men hon be­to­nar att det är av­gö­ran­de att al­la job­bar med kol­lek­ti­vets bäs­ta för ögo­nen. Hon er­kän­ner att det ibland har kna­kat i fo­gar­na, men att hon har bli­vit bätt­re på att re­dan i ett ti­digt ske­de lä­sa av män­ni­skor som hon vill re­kry­te­ra.

Ma­ria Nils­son sät­ter sig ner och pra­tar med den svens­ke vo­lon­tä­ren Su­ne Jo­hans­son och hans fru Su­san­ne Jo­hans­son som un­der den här sä­song­en ar­be­tar som barn­vakt på far­ty­get. På en filt le­ker Ma­ria Nils­sons och John Wards dot­ter med någ­ra lek­sa­ker. Ma­ria Nils­son lyf­ter upp Fre­ja i fam­nen.

– Vi får se om Fre­ja tar vid ef­ter mig och John i Ge­bel el Sil­si­la el­ler om hon blir to­talt an­ti allt vad histo­ria och ar­ke­o­lo­gi he­ter, sä­ger Ma­ria Nils­son och ler.

So­len sjun­ker på and­ra si­dan flo­den. På Ni­len gli­der halv­tom­ma kryss­nings­far­tyg för­bi. Se­dan upp­lop­pen un­der ara­bis­ka vå­ren 2011 har tu­ris­men skju­tits i sank. Ma­ria Nils­son och John Ward, som bor i ut­kan­ten av Lux­or, upp­lev­de oro­lig­he­ter­na på nä­ra håll:

– För mig som svensk var det sur­re­a­lis­tiskt att hö­ra skott utan­för träd­går­den. Jag ha­de en järn­påk un­der säng­en och sov med en kniv i var­je byx­ben, sä­ger Ma­ria Nils­son.

Från sitt hus kun­de de se plund­ra­re dra för­bi i rikt­ning mot Konung­ar­nas dal. Men by­bor och per­so­nal från an­tik­vi­tets­myn­dig­he­ter­na slöt upp och bil­da­de mänsk­li­ga sköl­dar kring de vär­de­ful­la ar­ke­o­lo­gis­ka läm­ning­ar­na, som kla­ra­de sig oskad­da.

Även sten­brot­tet i Ge­bel el Sil­si­la har be­sökts av plund­ra­re. Så sent som för­ra året upp­täck­te Ma­ria Nils­son och John Ward en lä­ger­plats med bö­ne­mat­tor, te och pro­vi­ant i en skre­va. När vin­den plöts­ligt vän­de kun­de de på av­stånd hö­ra takt­fas­ta ham­marslag eka mel­lan klip­por­na. Ef­ter att ha ringt po­lis och de vak­ter som är sta­tio­ne­ra­de i sten­brot­tet bör­ja­de John Ward att föl­ja sla­gen. Ma­ria Nils­son, som var gra­vid i fjär­de må­na­den, stan­na­de kvar och in­vän­ta­de för­stärk­ning. En stund se­na­re hör­de hon skott av­los­sas.

– Till slut kun­de po­li­sen gri­pa fy­ra per­so­ner som ha­de mejs­lat sön­der en 8 000 år gam­mal rist­ning. Nå­gon ha­de lu­rat i dem att det skul­le fin­nas nå­got slags katt­skulp­tur av guld in­ne i ber­get, sä­ger Ma­ria Nils­son och tar ett djupt an­de­tag.

”By­bor och per­so­nal bil­da­de mänsk­li­ga sköl­dar kring de ar­ke­o­lo­gis­ka läm­ning­ar­na”

Det är in­te ba­ra plund­ra­re som ut­gör ett hot mot plat­sen. Även om tu­ris­men har mins­kat se­dan 2011 kom­mer det en hel del be­sö­ka­re till det del­vis öpp­na sten­brot­tet. Ma­ria Nils­son ond­gör sig över vis­sa som i sin ar­ro­gans och okun­skap klätt­rar upp på klip­por med gam­la rist­ning­ar. För att in­te ta­la om dem som kar­var in si­na namn el­ler tar med sig ar­te­fak­ter hem.

– Ny­li­gen möt­te vi en ame­ri­kansk fa­milj med två dött­rar som ha­de hit­tat en me­del­ti­da isla­misk pi­pa. De blev väl­digt för­vå­na­de när John be­rät­ta­de för dem att de in­te kun­de ta med sig den hem, sä­ger Ma­ria Nils­son.

Ma­ria Nils­sons och John Wards ar­be­te har väckt ny­fi­ken­het runt om i värl­den. Ett tv-team från Na­tio­nal geo­grap­hic chan­nel har be­sökt far­ty­get för att spe­la in do­ku­men­tär­se­ri­en Egypt's tre­a­su­re gu­ar­di­ans som hand­lar om det svensk-brit­tis­ka pa­rets ar­be­te. På det sto­ra he­la har även re­la­tio­nen med de egyp­tis­ka myn­dig­he­ter­na va­rit god, än­da se­dan star­ten 2012.

– De har sagt att vårt team har gjort mer här på fy­ra år än vad al­la and­ra ar­ke­o­lo­ger till­sam­mans gjort un­der de se­nas­te 200 åren. Det vär­mer så klart, sä­ger Ma­ria Nils­son in­nan hon går ner un­der däck för att nat­ta Fre­ja.

Plöts­ligt bör­jar Ma­ria Nils­sons och John Wards hund Car­ter skäl­la. Den re­ser ragg och spring­er i land för att ta sig upp på ber­get. Ett ögon­blick se­na­re ser vi sil­hu­et­ten av den varg som den se­nas­te vec­kan up­pe­hål­lit sig i om­rå­det. Ma­ria Nils­son kom­mer till­ba­ka in­vi­rad i en filt och sjun­ker ner i en få­tölj. Hon stäl­ler en ba­by­watch på bor­det och häl­ler upp ett glas egyp­tiskt röd­vin. Vi pra­tar om sten­brot­tets histo­ria, ti­dens gång och de tu­sen­tals ar­be­ta­re som slet för att de stor­slag­na temp­len i Lux­or skul­le kun­na upp­fö­ras. Jag frå­gar om det in­te bor­de ha vux­it fram nå­gon stad i an­slut­ning till det 30 kvadrat­kilo­me­ter sto­ra sten­brot­tet. Ma­ria Nils­son sän­ker rös­ten en aning:

– Det är den vi le­tar ef­ter! Två tred­je­de­lar av al­la egyp­tis­ka forn­läm­ning­ar är än­nu in­te upp­täck­ta, sä­ger hon.

Kloc­kan när­mar sig 21. Må­nen kas­tar ett blekt sken över Ni­lens svar­ta vat­ten. Up­pe på däck sit­ter fors­kar­na för­sjunk­na i da­gens fynd. Ma­ria Nils­son re­ser sig för att gå och läg­ga sig. Det finns in­te så myc­ket an­nat att gö­ra om man ska or­ka upp vid 05.30 och mö­ta en ny 30-gra­dig ar­bets­dag i Ge­bel el Sil­si­la. Det sym­bo­lis­ka löf­tet hon gav sten­brot­tet den där mars­da­gen 2007 kom­mer hon ald­rig att svi­ka:

– Sil­si­la är li­ka myc­ket vår be­bis som Fre­ja. Om ba­ra det po­li­tis­ka och eko­no­mis­ka lä­get tillå­ter vo­re det en ära att få till­bringa res­ten av li­vet här, sä­ger Ma­ria Nils­son.

John Ward och Ma­ria Nils­son till­sam­mans med dot­tern Fre­ja på hus­bå­ten på Ni­len.

När Ma­ria Nils­son kom till den här tem­pel­ru­i­nen 2007 be­stäm­de hon sig för att vi­ga sitt liv åt Ge­bel el Sil­si­la.

På vägen till den del av sten­brot­tet som lig­ger på and­ra si­dan Ni­len.

Sten­brot­tets histo­ria är mång­tu­sen­å­rig. Tu­ris­men och ti­dens tand sli­ter på de kul­tur­hi­sto­ris­ka läm­ning­ar­na.

Un­der ex­pe­di­tio­ner­na bor forskar­tea­met på ett far­tyg som lig­ger för­töjt vid Ni­lens strand.

Hi­e­ro­gly­fer­na vid temp­let har do­ku­men­te­rats och ska nu över­sät­tas av tea­mets egyp­to­log.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.