Lan­det runt

Ett pärl­band av eld­stä­der och mjölkval­lar vid träd­grän­sen.

Populär Arkeologi - - Innehåll -

Eld­stä­der på rad

På He­denstorp väs­ter om Jön­kö­ping un­der­sök­tes mel­lan 1989 och 2008 sto­ra ytor som om­fat­ta­de grav­fält och gra­var samt ett stort härd­om­rå­de från ro­mersk järn­ål­der-folk­vand­rings­tid, cir­ka 200–600-tal. Bland an­nat un­der­sök­tes 19 sto­ra eld­stä­der som låg i en minst 200 me­ter lång, nord– syd­lig rad. Des­sa da­te­ra­des till 200–600-ta­len.

Eld­stä­der på rad bru­kar an­nars fö­re­kom­ma un­der brons­ål­dern, men här har vi dem i ett järn­ål­ders­land­skap med ett ti­o­tal gra­var och grav­fält från sam­ma pe­ri­od i när­om­rå­det. Forn­läm­ning­ar­na lig­ger som ett nord–syd­ligt pärl­band, en kilo­me­ter långt, med ra­den av eld­stä­der mel­lan ett av grav­fäl­ten och en en­sam­lig­gan­de sten­sätt­ning. Vad des­sa eld­stä­der re­pre­sen­te­rar kun­de vi in­te ut­rö­na den gång­en. Of­ta vill man tol­ka re­gle­ra­de härd­sy­stem som spår av kul­tis­ka hand­ling­ar, kopp­la­de till när­lig­gan­de gra­var och grav­fält. I år kom­mer vi att grä­va ut de åter­stå­en­de eld­stä­der­na mitt i den långa ra­den – ett om­rå­de som vi in­te kom åt att un­der­sö­ka på 1990-ta­let.

Trots ett stort an­tal un­der­sök­ning­ar som har om­fat­tat sto­ra ytor ge­nom åren, har vi ald­rig lyc­kats lo­ka­li­se­ra var de som an­la­de här­dar­na bod­de. Grav­fäl­ten som är från folk­vand­rings­tid är ju an­nars en bra in­di­ka­tion på bo­sätt­ning i när­om­rå­det, men ic­ke här – hit­tills. Nu har länsmu­se­et in­ven­te­rat och del­vis för­un­der­sökt ett hund­ra hek­tar stort om­rå­de, där minst en sä­ker och fle­ra möj­li­ga boplats­om­rå­den har på­träf­fats. Läm­ning­ar­na är än­nu in­te da­te­ra­de.

Un­der­sök­ning­ar­na kom­mer att fort­sät­ta un­der vå­ren och för­som­ma­ren.

Ann-ma­rie Nord­man, ar­ke­o­log Jön­kö­pings läns mu­se­um

Hi­sto­ris­ka mjölkval­lar

Fram till bör­jan av 1900-ta­let be­drevs rensköt­seln in­ten­sivt, och ren­kor­na, va­jor­na, mjöl­ka­des un­der som­ma­ren och hös­ten. Av rmjöl­ken till­ver­ka­des ost och den kun­de ock­så blan­das med väx­ter, som fjällängsy­ra el­ler kvan­ne, och lag­ras. Bland­ning­en kan lik­nas vid en sorts yog­hurt. När re­nar­na skul­le mjöl­kas sam­la­des de på ut­val­da plat­ser, of­ta en li­ten höjd­rygg där vin­den höll in­sek­ter­na bor­ta. Re­nar­nas tramp för­änd­ra­de markve­ge­ta­tio­nen. En torr och art­fat­tig rished kun­de bli en gröns­kan­de äng med gräs och ör­ter. Des­sa val­lar kan fort­fa­ran­de ses vid el­ler strax ovan­för träd­grän­sen. Det fles­ta val­lar­na i skog har dä­re­mot vux­it igen. På lu­le­sa­mis­ka kal­las en så­dan vall för gi­et­te.

Som­ma­ren 2008 bör­ja­de vi in­ven­te­ra gam­la ren­mjölk­nings­val­lar. Rik­san­tik­va­rieäm­be­tet sat­sa­de sär­skilt på det bi­o­lo­gis­ka kul­tur­ar­vet och Ájt­te fick eko­no­miskt bi­drag.

Vi bör­ja­de ar­be­tet i Pad­je­lan­ta/bad­jelánd­da na­tio­nal­park i världs­ar­vet La­po­nia. Trots ti­di­ga­re forn­min­ne­sin­ven­te­ring­ar i om­rå­det fanns inga val­lar re­gi­stre­ra­de. Den av­vi­kan­de ve­ge­ta­tio­nen gör dem egent­li­gen myc­ket lät­ta att upp­täc­ka. De ha­de ock­så eg­na namn, men i dag är de fles­ta bort­glöm­da.

Ájt­tes in­ven­te­ring blev ut­gångs­punkt för ett forsk­nings­pro­jekt vid Umeå uni­ver­si­tet. Dag­mar Egel­kraut har skri­vit en av­hand­ling om val­lar­na, som hon kal­lar histo­ri­cal mil­king grounds. Dag­mar Egel­kraut har stu­de­rat da­gens ve­ge­ta­tion, jäm­fört med äld­re flyg­bil­der och un­der­sökt mark­ke­min. Hen­nes slut­sats är att det på val­lar­na finns ett nytt och mot­stånds­kraf­tigt växt­sam­häl­le som mar­kant skil­jer sig från om­giv­ning­en. Ris och bus­kar har svårt att eta­ble­ra sig. Trots att det kan va­ra mer än hund­ra år se­dan en vall an­vän­des, har den in­te för­änd­rats myc­ket.

Kjell-åke Arons­son och Is­se Is­ra­els­son, Ájt­te, Svenskt fjäll- och sa­me­mu­se­um

Grå­brö­der­nas klosterkyrka

Den 14 ju­li år 1287 upp­rät­ta­de bis­kop Bengt, bror till kung Mag­nus La­dulås, ett tes­ta­men­te. I det­ta gjor­de han många fri­kos­ti­ga do­na­tio­ner, bland an­nat till fran­ci­ska­ner­na i Lin­kö­ping. Do­ku­men­tet är ett av de förs­ta som om­näm­ner grå­brö­der­na, Fran­ci­s­kanor­dens mun­kar, i Lin­kö­ping. Gå­van ses i dag som ett be­vis för att klost­ret var un­der upp­bygg­nad vid den­na tid.

I dag finns inga syn­li­ga spår ef­ter klost­ret. Man har länge an­ta­git att he­la klost­ret revs strax ef­ter re­for­ma­tio­nen i slu­tet av 1520-ta­let. Un­der föl­jan­de sek­ler kom kun­ska­pen om klost­rets pla­ce­ring att fal­la i glöms­ka.

Hös­ten 2015 på­bör­ja­de vi en un­der­sök­ning som kom att änd­ra på det­ta. I sam­band med att Hospi­tal­stor­get skul­le gö­ras om upp­täck­tes kraf­ti­ga grund­mu­rar, te­gel­golv och gra­var. Gans­ka snart stod det klart att det rör­de sig om fran­ci­ska­ner­nas klosterkyrka.

De­lar av kyr­kans kor och lång­hus har un­der­sökts. Ko­ret har haft te­gel­fa­sad och föns­ter med om­fatt­ning­ar i kalk­sten. Sträv­pe­la­re i mu­ren är tec­ken på att go­ti­ken har gjort sitt in­tåg. Ett 40-tal gra­var på kyr­ko­går­den har ock­så un­der­sökts. Just nu på­går en rad oli­ka ana­ly­ser, bland an­nat os­te­o­lo­gis­ka ana­ly­ser och kol-14-da­te­ring­ar. En del av fyn­den har vi­sats i en ut­ställ­ning på mu­se­et och en rap­port kom­mer att pub­li­ce­ras un­der näs­ta år.

Vi har ock­så gjort en ut­gräv­ning av en boplats i Vi­kingstad, strax väs­ter om Lin­kö­ping. På boplat­sen, som är da­te­rad till ro­mersk järn­ål­der, hit­ta­des bland an­nat två­skep­pi­ga bo­stads­hus, nå­got som är myc­ket ovan­ligt för den ti­den. En li­ten bit från hu­sen fanns en klipp­skre­va med kros­sad ke­ra­mik. In­till skre­van hit­ta­des res­ter ef­ter en brand­grav med någ­ra få brän­da ben och kruk­skär­vor.

Ann-char­lott Feldt och Em­ma Karls­son, Ös­ter­göt­lands mu­se­um

Is­se Is­ra­els­son vi­sar en vall för fors­ka­re och med­lem­mar i sa­me­byn.

Ut­gräv­ning­ar vid Hospi­tal­stor­get ge­nom­för­des i fle­ra om­gång­ar 2015–17.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.