Tem­pel­ber­get

Populär Arkeologi - - Innehåll - Fot­not: Mer in­for­ma­tion om The Temp­le mount sifting pro­ject och hur man själv kan del­ta i såll­ning­en finns på http://half-she­kel.org/. El­li­ot Tur­vall är fri­lans­jour­na­list i Je­ru­sa­lem.

För två de­cen­ni­er se­dan bygg­des en ny mos­ké på Tem­pel­ber­get i Je­ru­sa­lem. Från plat­sen där in­gång­en nu är be­lä­gen av­lägs­na­des 9 000 ton grus, sand och an­nat av­fall. Allt dum­pa­des i en över­gi­ven dal­gång in­te långt från Tem­pel­ber­get.

Zachi Dvi­ra, som vid den­na tid var ar­ke­o­lo­gistu­dent vid Bar Ilan-uni­ver­si­te­tet i cen­tra­la Israel, in­såg snabbt det ar­ke­o­lo­gis­ka vär­det av det­ta ”av­fall”.

– På själ­va Tem­pel­ber­get ge­nom­förs av po­li­tis­ka och re­li­giö­sa skäl inga ut­gräv­ning­ar. Där­för är det­ta den bäs­ta käl­lan till kun­skap om den he­li­ga plat­sens histo­ria, sä­ger Zachi Dvi­ra.

Med peng­ar från pri­vat­per­so­ner och or­ga­ni­sa­tio­ner grun­da­de Zachi Dvi­ra The Temp­le mount sifting pro­ject till­sam­mans med någ­ra kol­le­ger. Ett fast team av ar­ke­o­lo­gis­ka ex­per­ter ar­be­tar se­dan dess med pro­jek­tet och till­sam­mans med vo­lon­tä­rer från he­la värl­den går de grund­ligt ige­nom över­skotts­ma­te­ri­a­let från Tem­pel­ber­get i jak­ten på ar­ke­o­lo­gis­ka fynd.

– Var­je hink med ”skräp” in­ne­hål­ler res­ter från Tem­pel­ber­gets 4 000-åri­ga histo­ria, sä­ger Zachi Dvi­ra.

Hit­tills har pro­jek­tet hun­nit ige­nom un­ge­fär två tred­je­de­lar av ma­te­ri­a­let. Ef­tersom fö­re­må­len har blan­dats med ste­nar, damm, as­ka och le­ra un­der lång tid, an­vänds så kal­lad våt­såll­ning, som lik­nar den vask­nings­tek­nik som guld­grä­va­re an­vän­der sig av. Zachi Dvi­ra för­kla­rar hur de går till väga:

– Ma­te­ri­a­let stjälps i ett såll och spo­las så att damm, as­ka och le­ra av­lägs­nas. Se­dan förs oin­tres­san­ta ste­nar åt si­dan och öv­ri­ga fö­re­mål sor­te­ras var för sig: ke­ra­mik, glas, ben­res­ter, mo­sa­ik, me­tall och spe­ci­el­la ste­nar. Ob­jek­ten tas om hand av ar­ke­o­lo­ger, som klas­si­fi­ce­rar dem en­ligt oli­ka kri­te­ri­er, bland an­nat vil­ken tidse­pok de till­hör och hur in­tres­san­ta de är ur ar­ke­o­lo­gisk syn­vin­kel.

Fyn­den be­kräf­tar Bi­belns be­rät­tel­ser från plat­sen och ger en in­blick i vad som för­sig­gick un­der den tid då de två ju­dis­ka temp­len fanns här och un­der de oli­ka tidse­po­ker­na där­ef­ter.

De ti­di­gas­te fyn­den från Tem­pel­ber­get här­stam­mar dock från brons- och järn­ål­dern. Det hand­lar bland an­nat om ke­ra­mik­skär­vor och be­ar­be­tad flin­ta samt ett li­tet an­tal egyp­tis­ka smyc­ken. På en egyp­tisk amu­lett som hit­tats från den­na tid fö­re­kom­mer till ex­em­pel Thut­mo­sis III, fa­rao i Egyp­ten 1479–1436 f.kr.

Från den förs­ta tem­pel­pe­ri­o­den, från kung Da­vids re­ge­ring, det vill sä­ga cir­ka år 1000 f.kr. till temp­lets för­stö­rel­se 586 f.kr., har man hit­tat många ler- och kruk­skär­vor från skå­lar och and­ra kärl. Till den­na pe­ri­od hör ock­så fynd av oli­ka vik­ter som an­vän­des vid han­del in­nan mynt togs i bruk.

Man har även hit­tat va­pen, bland an­nat oli­ka sor­ters pil­spet­sar. En av dem är av brons och här­stam­mar från kung Salo­mos tid, mit­ten av 900-ta­let f.kr. – Det är den en­da pil­spet­sen i sitt slag som har hit­tats i Je­ru­sa­lem. Fyn­det kan ty­da på att Tem­pel­ber­get skyd­da­des av be­väp­na­de sol­da­ter, be­rät­tar Zachi Dvi­ra. And­ra myc­ket in­tres­san­ta fynd från den­na tid är ti­o­ta­let ler­skär­vor med in­skrip­tio­ner på an­tik hebre­is­ka. – På en av dem åter­finns nam­net Im­mer, en präst­fa­milj som om­nämns fle­ra gång­er på oli­ka stäl­len i Bi­beln, sä­ger Zacha Dvi­ra. Man har ock­så på­träf­fat ett myc­ket stort an­tal ob­jekt från den and­ra tem­pel­pe­ri­o­den, 515 f.kr. till år 70, till ex­em­pel över hund­ra golv­frag­ment. Des­sa brottstyc­ken av mo­sa­ik, i oli­ka fär­ger och for­ma­de till geo­met­ris­ka fi­gu­rer – tri­ang­lar, kvadra­ter, rek­tang­lar, pa­ral­lel­lo­gram och lik­nan­de – kan här­le­das till en golv­lägg­ning stek­nik känd i den ro­mers­ka värl­den som opus secti­le. Där fick olik­for­ma­de, myc­ket nog­grant skur­na och po­le­ra­de

mo­sa­ik­bi­tar bil­da ri­ka geo­met­ris­ka möns­ter. Den­na tek­nik an­vän­des of­ta i spe­ci­ellt vik­ti­ga bygg­na­der. Den ju­dis­ke histo­ri­kern Fla­vi­us Jo­se­fus, som lev­de på 100-ta­let, skri­ver i en av si­na böc­ker att tek­ni­ken an­vän­des på de öpp­na plat­ser­na runt själ­va temp­let: ”He­la plat­sen un­der him­len var prydd med fär­ga­de ste­nar, ste­nar av oli­ka slag.” Kung He­ro­des var den som in­tro­du­ce­ra­de den­na golv­tek­nik i Israel och lik­nan­de fynd av golv­frag­ment har gjorts vid pa­lats som Mas­sa­da och He­ro­di­on, som ock­så bygg­des un­der hans led­ning, vid un­ge­fär sam­ma tid.

Från den and­ra tem­pel­pe­ri­o­den har dess­utom många brän­da ben­res­ter av oli­ka djur hit­tats.

– Ben­de­lar­na här­rör sä­ker­li­gen från de of­fer­ri­tu­a­ler, no­ga be­skriv­na i Bi­beln, som dag­li­gen ut­för­des i temp­let, sä­ger Zachi Dvi­ra.

Från slu­tet av den and­ra tem­pel­pe­ri­o­den har Zachi Dvi­ras team ock­så fun­nit över 800 ju­dis­ka mynt av oli­ka slag. Många av dem ver­kar ha brand­ska­dats, tro­li­gen i bran­den som år 70 för­stör­de temp­let, när ro­mar­na slut­li­gen er­öv­ra­de Je­ru­sa­lem un­der det ju­dis­ka upp­ro­ret mot oc­ku­pa­tions­mak­ten. Bland myn­ten finns ett myc­ket ovan­ligt sil­ver­mynt från det förs­ta året un­der den ju­dis­ka re­vol­ten mot ro­mar­ri­ket. På myn­tets ena si­da syns en gren med tre gra­na­täpp­len och in­skrip­tio­nen ”he­li­ga Je­ru­sa­lem” på an­tik hebre­is­ka. På den and­ra si­dan är någ­ra fö­re­mål från temp­let av­bil­da­de och tex­ten ly­der: ”en halv she­kel”. – En halv she­kel var just den skatt som ju­dar­na be­ta­la­de till temp­let, be­rät­tar Zachi Dvi­ra. Att ro­mar­na in­te an­såg Tem­pel­ber­get va­ra en he­lig plats märks på de fö­re­mål som de har läm­nat ef­ter sig, som tär­ning­ar som an­vän­des till spel och vads­lag­ning. Men även ro­mers­ka smyc­ken och hant­verk av ben ut­gör spår ef­ter den ti­on­de ro­mers­ka le­gi­o­nen som var an­sva­rig för Je­ru­sa­lem.

Den by­san­tis­ka pe­ri­o­den, som följ­de på den ro­mers­ka, syns i ob­jekt som mind­re de­lar av golv, tak och pe­la­re, men även mynt och ol­je­lam­por. Vis­sa av des­sa lam­por har in­skrip­tio­ner på gre­kis­ka, me­dan and­ra pryds av kors el­ler kru­ci­fix. Även krist­na smyc­ken har iden­ti­fi­e­rats från den­na tid.

– Des­sa fynd vi­sar med all önsk­värd tyd­lig­het att Tem­pel­ber­get an­vän­des un­der by­san­tisk tid, vil­ket går emot ti­di­ga­re te­o­ri­er om att det ha­de över­gi­vits då, sä­ger Zachi Dvi­ra.

Un­der den ti­di­ga mus­lims­ka pe­ri­o­den bygg­des Klipp­do­men, 687–91. The Temp­le

”Det­ta är den bäs­ta käl­lan till kun­skap om den he­li­ga plat­sens histo­ria”

mount sifting pro­ject har hit­tat glas- och mar­mor­bi­tar från de ur­sprung­li­ga mo­sa­ik­utsmyck­ning­ar­na, men ock­så skär­vor från kärl, smyc­ken, spel­pjä­ser, glas- och me­tall­vik­ter med in­skrip­tio­ner samt många mynt, bland an­nat någ­ra av guld från den­na pe­ri­od.

Att Tem­pel­ber­get un­der kors­farar­ti­den var ett slags hög­kvar­ter för rid­dar­na, och rym­de ett stort stall för de­ras häs­tar, på­min­ner de många häst­skospi­kar­na om, lik­som ett otal frag­ment från kors­fa­rar­nas ut­rust­ning, me­del­ti­da pil­spet­sar, en unik rid­dar­me­dalj och en stor sam­ling sil­ver­mynt.

Från den se­na­re mus­lims­ka pe­ri­o­den har man sål­lat fram ett an­tal im­po­ne­ran­de brons­stämp­lar med oli­ka namn, men ock­så smyc­ken, glas­skär­vor, tu­sen­tals mynt, tyg­bi­tar och ett stort an­tal ot­to­mans­ka to­baks­pi­por.

Det se­nas­te år­hund­ra­det har ock­så satt si­na spår i res­ter­na från Tem­pel­ber­get. Till ex­em­pel finns det mi­li­tä­ra sym­bo­ler från förs­ta världs­kri­get och pa­tron­hyl­sor från sex­da­gar­s­kri­get, då Israel åter­er­öv­ra­de Tem­pel­ber­get och de om­gi­van­de om­rå­de­na från jor­danskt sty­re.

– Vi fort­sät­ter att sys­te­ma­tiskt gå ige­nom res­ten av över­skotts­ma­te­ri­a­let från Tem­pel- ber­get och pub­li­ce­ra in­for­ma­tion om fyn­den som be­kräf­tar Tem­pel­ber­gets histo­ria. Så små­ning­om hop­pas vi att kun­na ge all­män­he­ten till­gång till dem på ett mu­se­um, sä­ger Zachi Dvi­ra.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.