Fö­re Fa­lu gru­va

BERGSBRUK. Koppar­bryt­ning­en i Fa­lu gru­va har tid­vis do­mi­ne­rat värl­den. Men nya se­di­men­ta­na­ly­ser vi­sar att kop­par bör­ja­de bry­tas re­dan 400 f.kr. i Gar­pen­berg, 1 600 år fö­re de förs­ta teck­nen på gruv­drift i Falun.

Populär Arkeologi - - Innehåll - AV RICHARD BINDLER OCH JOHAN RYDBERG

Bergsbruk – och i syn­ner­het i Fa­lu kop­par­gru­va – har va­rit en cen­tral del av vår eko­no­mi un­der stör­re de­len av Sve­ri­ges histo­ria. Från histo­rie­böc­ker­na har vi lärt oss att två tred­je­de­lar av värl­dens kop­par un­der mit­ten av 1600-ta­let kom från Falun. Vi vet ock­så att mil­jöpå­ver­kan från kop­par­fram­ställ­ning­en var så stor att Lin­né år 1734 be­skrev Falun som ett hel­ve­te på jor­den. Vad vi in­te vet är när, och var, kop­par först bör­ja­de bry­tas i Sve­ri­ge.

Ett stort pro­blem med att stu­de­ra ti­dig, stor­ska­lig gruv­drift är att de ti­di­gas­te spå­ren of­tast sud­dats ut av år­hund­ra­de­nas se­na­re verk­sam­het. Ge­nom att stu­de­ra den ke­mis­ka sam­man­sätt­ning­en hos kop­par­fö­re­mål da­te­ra­de från 1700 till 700 f.kr. vet vi att den kop­par som an­vän­des i Sve­ri­ge un­der brons­ål­dern kom från sy­deu­ro­pe­is­ka gru­vor. Un­der ti­dig järn­ål­der väx­er en om­fat­tan­de, men små­ska­lig, järn­fram­ställ­ning fram i Sve­ri­ge, vil­ket har läm­nat spår i ota­li­ga bläst­plat­ser. Trots många lik­he­ter mel­lan bläs­ter­bruk, som var en äld­re tek­nisk pro­cess för att ut­vin­na järn, och kop­par­fram­ställ­ning finns dock inga be­va­ra­de spår av kop­par­han­te­ring från den­na pe­ri­od. Det älds­ta kän­da fö­re­mål som in­ne­hål­ler svensk kop­par är ett vi­kin­ga­ti­da svärd fun­net på Got­land, da­te­rat till 800–900-tal. Att vi vet att kop­parn är svensk be­ror på att hal­ter­na av zink, bly och and­ra spårme­tal­ler i svär­dets de­kor stäm­mer över­ens med sam­man­sätt­ning­en i Bergs­la­gens koppar­mal­mer.

Un­der 1200-ta­let tar ma­sug­nen över som den hu­vud­sak­li­ga tek­no­lo­gin för järn­fram­ställ­ning, och bergs­bru­ket cent­ra­li­se­ras till Bergs­la­gen. Cent­ra­li­se­ring­en och ma­sug­nens be­hov av vat­ten­kraft, sto­ra mäng­der trä­kol och ar­bets­kraft, gör att det i slu­tet av 1200-ta­let bör­jar dy­ka upp skriv­na do­ku­ment som hand­lar om gruv­drift. Det älds­ta be­va­ra­de do­ku­men­tet är ett kon­trakt från år 1288, där bis­ko­pen i Väs­terås kö­per till­ba­ka en åt­ton­del av Fa­lu kop­par­gru­va. Det­ta vi­sar tyd­ligt att kop­par bryts i Falun un­der and­ra hälf­ten av 1200-ta­let, men för att ta re­da på när bryt­ning­en fak­tiskt bör­jar mås­te vi kom­plet­te­ra den klas­sis­ka ar­ke­o­lo­gin med till ex­em­pel ana­ly­ser av de mil­jö­ar­kiv som finns be­va­ra­de på bott­nen av sjö­ar (se näs­ta si­da).

Un­der 1900-ta­let gjor­des fle­ra un­der­sök­ning­ar runt Falun. Bland an­nat stu­de­ra­des ett torv­la­ger som be­gravts av äld­re ti­ders gruvav­fall, så kal­lad gruv­varp, och en se­di­ment­pro­fil från Tis­ken, en li­ten sjö i cen­tra­la Falun. Da­te­ring­ar av tor­ven vi­sa­de att den täck­tes över un­der 1100–1200-ta­len. Tis­kens se­di­ment da­te­ra­des ald­rig, men ut­i­från upp­skat­tad ål­der och kop­par­hal­tens ök­ning i se­di­men­tet drogs slut­sat­sen att koppar­bryt­ning­en i Falun star­ta­de un­der 700–900-ta­len, vil­ket stäm­mer väl över­ens med det got­länds­ka svär­dets till­verk­nings­tid. För att ve­ri­fi­e­ra des­sa re­sul­tat ana­ly­se­ra­de vår grupp, som fors­kar om mil­jö­för­änd­rings­a­na­lys vid Umeå uni­ver­si­tet, en ny se­di­ment­pro­fil från sjön Tis­ken och en se­di­ment­pro­fil från sjön Runn, bå­da strax ut­an­för Falun. En or­dent­lig da­te­ring av Tis­kens se­di­ment vi­sa­de att se­di­men­tet ty­värr har bli­vit stört – bland an­nat då det har an­vänts för att till­ver­ka den kän­da Fa­lu röd­fär­gen – och där­för in­te läng­re kan an­vän­das som mil­jö­ar­kiv. Ana­ly­sen av Runns se­di­ment vi­sa­de, i stäl­let för den för­vän­ta­de upp­gång­en i kop­par­hal­ten un­der 700–900-tal, ing­en

Vy över Gar­pen­berg med Gruv­sjön, fem mil syd­öst om Falun.

Sto­ra Kopp­ar­ber­get. Ur Carl Sah­lins bergs­hi­sto­ris­ka sam­ling.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.