Lan­det runt

Res­ter­na av ett slag­fält och fäl­tar­ke­o­lo­gisk do­ku­men­ta­tion.

Populär Arkeologi - - Innehåll -

Topp­mo­der­na ka­kel­ug­nar

Kvar­te­ret Hög­vak­ten i cen­tra­la Gö­te­borg an­ses ut­gö­ra sta­dens kanske bäst be­va­ra­de 1700-tals­be­byg­gel­se. Här låg stads­hu­set, vil­ket upp­tog en tred­je­del av kvar­te­ret. Da­gens byggnader upp­för­des fram­för allt ef­ter den sto­ra bran­den 1746. Stads­hu­set ge­nom­gick en stör­re om­bygg­nad 1824.

Un­der 2015–17 ge­nom­för­de Gö­te­borgs stads­mu­se­um ar­ke­o­lo­gis­ka un­derök­ning­ar i kvar­te­ret i sam­band med grund­för­stärk­nings­ar­be­ten. Mot Post­ga­tan på­träf­fa­des äld­re te­gel­mu­rar med an­slu­tan­de trä­golv, vil­ka tol­kas ha in­gått i ti­di­ga fäng­el­se­cel­ler. Bygg­na­den dendro­da­te­ra­des till 1640-ta­let. Även i stads­hu­sets käl­la­re, i dag till stor del igen­fylld, kun­de äld­re fäng­el­se­cel­ler do­ku­men­te­ras. I en av cel­ler­na upp­täck­tes res­ter av tre vägg­täc­kan­de se­gel­far­tyg in­ris­ta­de i ori­gi­nal­put­sen. Ovan­för den ur­sprung­li­ga cell­dör­ren finns år­ta­let 1762 in­ristat. Ar­kiv­ar­be­te kan möj­ligt­vis lö­sa iden­ti­te­ten på den san­no­likt vitt­be­res­ta rista­ren.

På in­ner­går­den hit­ta­des grund­mu­rar­na och led­nings­sy­ste­met till en näs­tan in­takt la­trin­bygg­nad för sol­da­ter. Där på­träf­fa­des ock­så res­ter ef­ter tre mer el­ler mind­re kom­plet­ta ka­kel­ug­nar från mitten av 1700-ta­let då stads­hu­set upp­för­des. En är svart­gla­se­rad i en kvar­drö­jan­de sen­ba­rock stil, som ver­kar va­ra ty­pisk för Gö­te­borg. De and­ra två är stra­ma­re i en för ti­den topp­mo­dern stil, den ena gul och stänk­må­lad och den and­ra av fa­jans med blom­mo­tiv. Icp-ana­ly­ser vi­sar att ug­nar­na är till­ver­ka­de i Gö­te­borg. Det är förs­ta gång­en vi kan sä­ker­stäl­la pro­duk­tion av ka­kel­ug­nar från ti­dig­mo­dern tid i Gö­te­borg.

Tom Wenn­berg, ar­ke­o­log Gö­te­borgs stads­mu­se­um

Ka­os vid Fyl­le­bro

Sla­get vid Fyl­le­bro äg­de rum mor­go­nen den 17 au­gusti 1676 i Halm­stads söd­ra ut­kan­ter. Un­ge­fär 3 500–4 000 man i den dans­ka hä­ren och 6 000 i den svenska drab­ba­de sam­man på söd­ra si­dan av Fyl­leån. Krigs­lyc­kan vän­de till­fäl­ligt till svens­kar­nas för­del i skåns­ka kri­get (1676–79). Sla­get är ett av de störs­ta mel­lan dans­kar och svens­kar.

Om­rå­det är i dag till sto­ra de­lar be­byggt. De förs­ta spå­ren på­träf­fa­des i sam­band med en för­un­der­sök­ning 2011. Kul­turmil­jö Hal­land kun­de se­dan åter­kom­ma till slag­fäl­tet, och ge­nom me­tall­de­tek­te­ring ta fram de­lar av en hau­bits­gra­nat, två styc­ken druv­ha­gel, blyku­lor, de­lar av häst­skor, mynt och knap­par.

Un­der 2017 un­der­sök­te vå­ra ar­ke­o­lo­ger de­lar av läm­ning­ar­na till­sam­mans med slag­fälts­ex­per­ten Bo Knarr­ström. Då på­träf­fa­des 128 fö­re­mål som tol­kas ha kopp­ling till sla­get: mus­köt­ku­lor, pi­stolku­lor, druv­ha­gel, en hand­gra­nat­skär­va och fö­re­mål som kan här­rö­ras till ka­val­le­ri­et, som häst­skor och en del till en stig­by­gel. Även fö­re­mål som kan ha kom­mit från sol­da­ter­na, som knap­par, söl­jor, be­slag, ske­dar, blyäm­nen och mynt, på­träf­fa­des.

Me­tall­fynd som kan kny­tas till sla­get var sprid­da in­om sto­ra de­lar av om­rå­det, men det sak­na­des tyd­li­ga kon­cent­ra­tio­ner som kun­de in­di­ke­ra strids­lin­jer och när­stri­der i sla­get. Den upp­ställ­ning av de dans­ka och svenska ar­mé­er­na i öst-väst­lig rikt­ning, som fram­går av konst­nä­ren Jo­hann Philip Lem­kes ba­taljmål­ning av sla­get från år 1684, kun­de in­te be­kräf­tas. Då bor­de fyn­den in­om om­rå­det va­rit be­tyd­ligt fler. Fram to­nar i stäl­let bilden av ett be­tyd­ligt mer ka­o­tiskt hän­del­se­för­lopp, som av­satt sön­dertram­pa­de häst­skor och dräkt­de­tal­jer från sol­da­ter­nas klä­der som ryckts av. Yt­ter­li­ga­re me­tall­de­tek­te­ring kom­mer att gö­ras.

Sti­na Tegn­hed, ar­ki­va­rie Kul­turmil­jö Hal­land

Ef­fek­tivt i Snurrom

Vå­ra ak­tu­el­la un­der­sök­ning­ar be­rör fos­sil åker­mark och gra­var från brons­ål­der/ äld­re järn­ål­der i Öja­by i Väx­jö, ett grav­rö­se vid Snurrom strax norr om Kal­mar, en torpläm­ning i Tim­mer­nab­ben norr om Kal­mar samt sten­ål­ders­läm­ning­ar i Ljung­by i väst­ra Små­land. Vi­da­re gör vi kon­ti­nu­er­ligt mind­re un­der­sök­ning­ar av va­ri­e­ran­de typ och om­fatt­ning, in­te minst på Öland där forn­läm­nings­före­koms­ten är på­tag­lig. Öland är ock­så plat­sen för vårt sto­ra och upp­märk­sam­ma­de forsk­nings­pro­jekt om Sand­by borg, där vi ge­nom­fört ut­gräv­ning­ar år­li­gen se­dan 2011 och som vi åter­kom­mer till i en ar­ti­kel i Po­pu­lär ar­ke­o­lo­gi ef­ter som­ma­ren.

Fy­ra av vå­ra an­ställ­da är dok­to­ran­der in­om fö­re­tags­fors­kar­sko­lan Gra­sca (Gradu­a­te school in contract ar­chae­o­lo­gy) som drivs av Lin­néu­ni­ver­si­te­tet i Kal­mar. Mål­sätt­ning­en är att ak­tivt ut­veck­la och för­änd­ra mark­na­den för upp­dragsar­ke­o­lo­gin. Bland av­hand­lings­äm­ne­na kan näm­nas håll­bar­hets­per­spek­tiv på stads­ut­veck­ling och ur­ba­ni­se­ring, publik ar­ke­o­lo­gi med in­rikt­ning på sko­lan, be­ty­del­sen av be­rät­tel­ser om det för­flut­na nu och i forn­ti­den, samt en pro­ble­ma­ti­se­ring av di­gi­ta­li­se­ring­en och dess på­ver­kan på upp­dragsar­ke­o­lo­gin.

Un­der fle­ra år har vi ar­be­tat in­ten­sivt med ef­fek­ti­vi­se­ring av vårt ar­be­te, med fo­kus på di­gi­ta­la verk­tyg och möj­lig­he­ter att på oli­ka sätt in­vol­ve­ra och bju­da in till publik del­ak­tig­het. Som en del i det­ta ar­be­te har vi bland an­nat ut­veck­lat IDA (In­stant fi­eld docu­men­ta­tion sy­stem and avai­la­bi­li­ty), ett ar­bets­flö­de för fäl­tar­ke­o­lo­gisk do­ku­men­ta­tion där allt sker di­gi­talt och där al­la onö­di­ga mel­lan­steg har ta­gits bort.

Lud­vig Pap­mehl–du­fay, ar­ke­o­log Mu­sei­ar­ke­o­lo­gi Syd­ost vid Kal­mar läns mu­se­um

I sta­dens cen­tra­la kvar­ter på­träf­fa­des ka­kel­ug­nar.

Frag­ment av druv­ha­gel, gra­nat­split­ter och mus­köt­ku­la från Fyl­le­bro.

Ar­ke­o­log Ta­ra Gull­brand med en del av en sen­ba­rock ka­kel­ugn.

Tro­li­gen ett li­tet grav­fält från brons­ål­der el­ler äld­re järn­ål­der i Snurrom.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.