Ho­ta­de världs­arv i Pa­kis­tan

ANRIKT. I Tax­i­la­da­len i Pa­kis­tan har de många världs­ar­ven över­levt över­sväm­ning­ar, jord­bäv­ning­ar och plund­ring. Men nu ho­tas de av tu­sen sten­brott.

Populär Arkeologi - - Innehåll - AV RINA SAEED KHAN FO­TO MU­HAM­MED FURQAN

I Tax­i­la­da­len har de många världs­ar­ven över­levt al­le­han­da na­tur­ka­ta­stro­fer. Men nu ho­tar sten­brot­ten.

Sirkap i Tax­i­la­da­len an­la­des en­ligt Alex­an­der den sto­res idéer om stads­pla­ne­ring ef­ter den gre­kis­ka er­öv­ring­en av om­rå­det år 300 f.kr. Sta­den blomst­ra­de un­der fle­ra re­gi­mer, först un­der gre­ker­na och se­dan un­der sky­ter­na, par­ter­na och slut­li­gen Kus­han­dy­nastin.

– Sirkap var fak­tiskt fö­re­bil­den för Isla­ma­bad, be­rät­tar Mo­ham­med Irs­had, an­ställd av sta­ten för att ta hand om de ar­ke­o­lo­gis­ka res­ter­na av Sirkap.

Sirkaps ra­ka vägar och rek­tangu­lä­ra om­rå­den åter­speglas i Isla­ma­bads rut­sy­stem, som ska­pa­des på 1960-ta­let av den gre­kis­ka ar­ki­tek­ten Con­stan­ti­nos Dox­i­a­dis.

Tax­i­la­da­len är ett av de mest be­sök­ta tu­rist­må­len i Pa­kis­tan. De ar­ke­o­lo­gis­ka läm­ning­ar­na här­rör från kul­tu­rer från meso­li­ti­kum till me­del­tid: bud­dism, hin­du­ism, zo­ro­astrism, islam och kris­ten­dom. Dess­utom var plat­sen en knut­punkt på Si­den­vä­gen, mel­lan nu­va­ran­de Irak i väs­ter och Ki­na i ös­ter. I dag är Tax­i­la­da­len pit­to­resk lands­bygd med söm­ni­ga by­ar på kul­lar­na i bak­grun­den. Se­dan 1980-ta­let finns 18 plat­ser längs Tax­i­la­da­len och vid fo­ten av Hi­ma­laya på Une­scos världs­arvs­lis­ta. Men en­ligt Hu­mai­ra Naz, bi­trä­dan­de konst­när­lig le­da­re vid Tax­i­lamu­se­et som bygg­des av brit­ter­na 1928, finns hund­ra­tals läm­ning­ar som än­nu in­te är ut­gräv­da. De ar­ke­o­lo­gis­ka läm­ning­ar­na i Tax­i­la är se­dan 1975 skyd­da­de av pa­ki­stansk lag, som dock långt ifrån all­tid re­spek­te­ras.

– By­bor­na skic­kar bo­skap på be­te och jord­bru­ka­re byg­ger nä­ra de ar­ke­o­lo­gis­ka läm­ning­ar­na, trots att la­gen för­bju­der att hus upp­förs när­ma­re än 60 me­ter. Dess­utom upp­skat­tar vi att det finns mer än tu­sen sten­brott med till­hö­ran­de ce­ment­fa­bri­ker som för­stör land­ska­pet i Tax­i­la­da­len, be­rät­tar Hu­mai­ra Naz.

Ett ex­em­pel är Bhal­lar stu­pa, ett im­po­ne­ran­de bygg­nads­verk i sten, un­ge­fär 20 mi­nu­ters bil­re­sa från Sirkap. Det da­te­ras till pe­ri­o­den 500 f.kr.–200, då plat­sen var ett vik­tigt bud­dis­tiskt lä­ro­sä­te i det for­nin­dis­ka ri­ket Gand­ha­ra.

Här finns var­ken vakt­mäs­ta­re el­ler stäng­sel som vid de and­ra mo­nu­men­ten. Graf­fiti är spre­jat på väg­gar­na till stu­pan som en gång an­vän­des för me­di­ta­tion.

I dag är den run­da kon­struk­tio­nen de­lad. Mo­ham­med Irs­had för­kla­rar att Bhal­lar stu­pa för­stör­des av brit­ter­na som mås­te ha le­tat ef­ter de re­li­ker som of­ta be­gravs in­ne i en stu­pa. Men det är det när­lig­gan­de sten­brot­tet, som bry­ter sig in i ber­get bakom, som en­ligt ho­nom ut­gör det störs­ta ho­tet.

Vi ser dam­met från last­bi­lar­na som kon­stant fors­lar kros­sad sten från sten­brot­tet till den sto­ra ce­ment­fa­bri­ken i när­he­ten. Stu­pan, som ut­gör en ka­rak­te­ris­tisk vy i da­len, åter­finns nu­me­ra mel­lan ce­ment­fa­bri­ken och sten­brot­tet.

– Pa­ki­stans re­ge­ring mås­te ta ho­tet på all­var. Vi har upp­rät­tat en skydds­zon runt de hi­sto­ris­ka plat­ser­na där ing­en sten­bryt­ning

är tillå­ten, men verk­sam­he­ten fort­sät­ter. Vårt mu­se­um för­sö­ker he­la ti­den ta till rätts­li­ga me­del för att sät­ta stopp, sä­ger Hu­mai­ra Naz.

En­ligt hen­ne är pro­ble­met att la­gar i Pa­kis­tan in­te ef­ter­följs i sär­skilt stor ut­sträck­ning.

– Det tar många år att fat­ta be­slut och de som äger sten­brot­ten är in­fly­tel­se­ri­ka. De spräng­er i ber­gen och stöt­vå­gor­na ska­par spän­ning­ar och frak­tu­rer i mo­nu­men­ten. Ock­så sent på kväl­len hör jag hur det då­nar.

Sa­mar Ma­jid, pro­jek­t­an­sva­rig på Une­sco i Isla­ma­bad, hål­ler med om att sten­brot­ten or­sa­kar stor ska­da.

– Ett fint la­ger av damm läg­ger sig över ru­i­ner­na och det kan för­stö­ra ar­ki­tek­tu­ren.

En­ligt Sa­mar Ma­jid är med­ve­ten­he­ten om Tax­i­las histo­ria och mo­nu­men­tens be­ty­del­se stor hos lo­kal­be­folk­ning­en, och by­bor­na är emot sten­bryt­ning­en som ock­så för­o­re­nar luf­ten. Sam­ti­digt ar­be­tar många i sten­brot­ten och är be­ro­en­de av in­koms­ter­na.

År 2009 upp­rät­ta­de Pun­jabre­gi­o­nens myn­dig­he­ter en plan för hur sten­brot­ten i Tax­i­la skul­le av­veck­las. När ägar­na in­for­me­ra­des kom pro­tes­ter­na; 8 000 fa­mil­jer, som var di­rekt eko­no­miskt be­ro­en­de av verk­sam­he­ten, kräv­de en al­ter­na­tiv plan för sitt up­pe­häl­le in­nan sten­brot­ten stäng­des ner.

För när­va­ran­de be­fin­ner sig frå­gan i Pa­ki­stans högs­ta dom­stol.

Ett an­nat hot är plund­ra­re. Pa­ki­stans histo­ria in­be­gri­per fram­för allt två äld­re ci­vi­li­sa­tio­ner – In­dus­kul­tu­ren 2500–1700 f.kr. och Gand­ha­ra 530 f.kr.– 1021. Fö­re­må­len från Gand­ha­ra-ci­vi­li­sa­tio­nen står högst i kurs hos smugg­la­re. Sta­ty­er av Budd­ha kan in­bringa tu­sen­tals dol­lar värl­den över. Men Sa­mar Ma­jid be­rät­tar att myn­dig­he­ter­na i om­rå­det runt Tax­i­la till­sam­mans med Une­sco har hit­tat stra­te­gi­er för att be­käm­pa verk­sam­he­ten.

– Smugg­ling var ti­di­ga­re ett stort pro­blem, men se­dan fö­re­må­len bör­ja­de re­gi­stre­ras di­gi­talt är de bätt­re skyd­da­de mot il­le­gal han­del.

Rina Saeed Khan är jour­na­list i Pa­kis­tan.

Ar­ti­keln har för­med­lats av One World, en brit­tisk or­ga­ni­sa­tion som grun­da­des 1995. Pro­jek­tet främ­jar kon­tak­ter mel­lan jour­na­lis­ter i Afri­ka, Asi­en och i viss mån La­ti­na­me­ri­ka och svens­ka re­dak­tö­rer. Pro­jek­tet fi­nan­sie­ras av Si­da men är re­dak­tio­nellt obe­ro­en­de.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.