Kitt­lar för ri­tu­ellt bruk

Populär Arkeologi - - Västra Vång -

Myc­ket ty­der på att många av de fö­re­mål som på­träf­fats på Vång­a­kul­len an­vän­des i ce­re­mo­ni­el­la sam­man­hang. Det gäl­ler bland an­nat de fy­ra an­sikts­fi­gu­rer­na i brons med keltisk prä­gel liksom många brons­frag­ment av kitt­lar. Ett stort an­tal kit­tel­fynd som da­te­rats till år­hund­ra­de­na kring Kristi fö­del­se har gjorts ock­så i Mel­la­neu­ro­pa. An­ti­ka för­fat­ta­re be­rät­tar att så­da­na kitt­lar an­vän­des i ri­tu­el­la sam­man­hang.

In­tres­san­ta fynd i vår när­het är de dans­ka kitt­lar­na, bland an­nat den i sil­ver från Gun­de­strup. Den är prydd med bil­der av kel­tis­ka gu­dom­lig­he­ter.

Kitt­lar­na har man fun­nit i mark och mos­sar, of­ta sön­der­de­la­de. Klas­sis­ka för­fat­ta­re be­rät­tar att så­da­na plat­ser var he­li­ga, och att forn­ti­dens män­ni­skor där ställ­de of­fer­gå­vor som kitt­lar helt öp­pet, ut­an att nå­gon död­lig vå­ga­de rö­ra dem. De dans­ka fyn­den har man gjort just i så­da­na mil­jö­er och i så­dant skick.

Frag­men­ten av kitt­lar som på­träf­fa­des i Vång ska vi kanske för­stå på sam­ma sätt. På Gun­de­strup­kit­teln finns även en scen som åter­ger vad som kun­de ske på he­li­ga plat­ser: ett män­ni­skoof­fer med åt­föl­jan­de för­ut­sä­gel­se av framtiden, så kal­lad divi­na­tion. Sce­nen finns be­skri­ven i den an­ti­ka lit­te­ra­tu­ren.

Någ­ra an­ti­ka för­fat­ta­re lå­ter oss allt­så ana de tan­kar som kom­mer till ut­tryck i bru­ket av prakt­kitt­lar. Det­sam- ma gör den se­na­re is­länds­ka sa­ga­lit­te­ra­tu­ren, liksom lik­nan­de litteratur från Ir­land och Wa­les. Där fram­går kitt­lar­nas be­ty­del­se av att de of­ta har eg­na namn. I de här be­rät­tel­ser­na sym­bo­li­se­rar kitt­lar­na evigt liv och väl­stånd.

Sym­bo­li­ken i de kel­tis­ka my­ter­na från Ir­land och Wa­les är på­fal­lan­de lik den is­länds­ka. I den hin­si­des värl­den finns även där en ma­gisk kit­tel med för­må­ga att upp­väc­ka döda kri­ga­re. Där finns ock­så out­sin­li­ga kitt­lar med mjöd och kött. Gu­dar­na äger kitt­lar sto­ra nog att rym­ma en hel oxe el­ler gris. När ma­ten för­tärts blir dju­ren åter le­van­de och kan kon­su­me­ras på nytt. Det finns ock­så många and­ra ex­em­pel som vi­sar kitt­lars be­ty­del­se och ce­re­mo­ni­el­la an­vänd­ning.

Ma­ri­an­ne Gör­man är do­cent i re­li­gi­ons­hi­sto­ria, Lunds uni­ver­si­tet.

Frag­ment av bron­skit­tel med ni­tar och tyd­li­ga de­tal­jer som hand­tag och knop­par.

Prakt­kit­teln på­träf­fad i Gun­de­strup på Jyl­land väger nio ki­lo. Överst kit­telns in­ner­plat­ta som vi­sar vad som kun­de ske på he­li­ga plat­ser.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.