Isländskt dna på drift

För första gången har genuppsättningen hos Islands första invånare kartlagts.

GENETISK DRIFT. För första gången har ett internationellt forskarlag kartlagt genuppsättningen hos Islands tidigaste invånare. Dnasekvensering har gjorts av skelettdelar från gravar som är anlagda före år 1000. Forskarna har sedan jämfört resultatet med generna hos moderna befolkningsgrupper.

Analysen visar att de begravda, som till största delen är män, hade ett nästan lika stort påbrå från de brittiska öarna som från Norge. Nybyggarna, som kom från Norge och det som i dag är Sverige, tog med sig slavar, oftast kvinnor, från Brittiska öarna. Dagens islänningar är däremot mest släkt med norrmännen. Forskarna tror att en förklaring är att människor med norska anor – läs männen – hade högre status, vilket gav dem större möjlighet att föra sina gener vidare i befolkningen.

Jämförelsen, som har publicerats i Science, visar också att de första islänningarna hade stora genetiska likheter med såväl dagens norrmän som dagens irländare och britter. Den moderna isländska befolkningen har däremot avlägsnat sig avsevärt från båda grupperna.

Det beror enligt forskarna på så kallad genetisk drift, som innebär att slumpvisa genförändringar utan överlevnadsvärde får genomslag i en hel population. Fenomenet är starkast i små, isolerade populationer. Det är välkänt hos djur, men har sällan iakttagits så tydligt hos människor.

Forskarna analyserade några av skeletten efter Islands första nybyggare, som detta som påträffats i en grav nära Islands norra kust.