En här­lig lång­helg –helt på egen risk

Resa - - INNEHÅLL - Ma­lin Wi­ke­gård ma­lin.wi­ke­gard@af­ton­bla­det.se

Att åka bort till ett najs stäl­le en lång­helg är ju all­de­les, all­de­les un­der­bart. Kanske ett väl­be­höv­ligt av­brott i var­da­gen, tid att hänga med din kär­lek, din kom­pis, din mos­ter el­ler kanske ba­ra med dig själv? Men, viss­te du att det kan bli för bra? Jo, det är sant. Sak­ta men sä­kert, steg för steg, går det från ci­tymys till ome­del­bar hem­läng­tan. Till ditt nya hem vill sä­ga.

Re­san dit: Som of­tast med flyg för­stås och just det kanske in­te är så kul. Men, att pro­va par­fy­mer och väl­ja an­sikts­mjölk av franskt ur­sprung, som är väl­dans dyr trots 15 pro­cents ra­batt, ger i al­la fall mig en ome­del­bar lyx­lust­käns­la på väg till ga­ten.

Ho­tel­let: Jo jag vet att al­la på ho­tel­let får be­talt för att va­ra vän­li­ga, trev­li­ga och till­mö­tes­gå­en­de, det spe­lar ing­en roll, jag kän­ner mig så smick­rad och väl­kom­men så. Och, in­te att för­glöm­ma, den tra­di­tions­en­li­ga ge­nom­gång­en av rum­met; kol­la hyl­lor i gar­de­ro­ben, stud­sa li­te på madras­sen, snif­fa li­te på de kris­pi­ga la­ka­nen och dof­ta på scham­pot … du vet vad jag me­nar.

Ho­tell­fru­kost!: Hem­ma­vid äter jag ju gär­na gröt, grovt bröd, na­tu­rell fil­mjölk med go­da bak­te­ri­er och fi­ber­ri­ka fling­or, ing­et omo­ra­liskt soc­ker här in­te. Men när det står wie­ner­bröd, cro­is­san­ter, cho­klad­fling­or, pann­ka­kor, ost- och skin­ko­me­let­ter, sö­ta yog­hur­tar i åt­ta oli­ka sma­ker på fru­kost­buffén, ja då går jag ba­na­nas. Jag skäms in­te över min lil­la py­ra­mid av öpp­na­de mi­ni­mar­me­lad­för­pack­ning­ar. Ci­tron-, man­da­rin- och vindruvsva­ri­an­ter­na mås­te ju av­sma­kas, el­ler hur?

Ut och kol­la på stan: Mu­sei­be­sök el­ler gal­le­ri­run­da i tim­mar, gär­na var­vad med öl­stopp, in­köp av täm­li­gen onö­di­ga sa­ker på en liv­lig mark­nad, med för­del en ap­bil­lig så­dan, mack­pa­us, fika­pa­us, lunch­pa­us, åh det här är livet!

Mat: Det mås­te ju hänt att jag nå­gon gång in­te tyck­te det var gott, men, näe, det är som bort­blåst. Jag minns ba­ra him­melskt ljuv­li­ga skal­djur och kall öl.

Hem­re­san: Japp, åter­i­gen kom­mer det som jag ald­rig lyc­kas und­vi­ka, det som jag vill var­na för kan hän­da dig, sak­ta sköl­jer det över mig, jag har betstämt mig; jag ska flyt­ta hit! Un­der hel­gen jag till­bring­at i den­na eu­ro­pi­e­is­ka stad så har jag för­stått – det här är mitt nya hem. Ga­tor­na, skyl­tar­na, bu­ti­ker­na, al­la snyg­ga män­ni­skor, hu­sen, dof­ter­na … Men hur gör jag med jobb, man­nens jobb och bar­nens sko­la och var ska vi bo? Ja ja, bil­jet­ten är ju be­tald, jag får väl lov att åka hem då. Och det är in­te lätt må jag sä­ga för en som blir knäckt när en tv-se­rie tar slut, när en kurs är över el­ler som ald­rig vill gå hem från en fest. Och sär­skilt in­te NU när jag hit­tat min nya hemstad.

Om än­då in­vå­nar­na i Pa­ris, Kö­pen­hamn, Lon­don, Warszawa, Kra­kow, Wrocław, Ams­ter­dam, Flo­rens med fle­ra viss­te att de en gång ris­ke­rat att få en ny gran­ne med svår se­pa­ra­tions­ång­est.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.